Sveriges kommuner och landsting har jämfört äldreomsorgen i landets kommuner. Resultaten av 13 olika kvalitetsmått har sammanställts i en rapport som presenteras i dag.
En slutsats av rapporten är att läkemedelsanvändningen bland de äldre behöver förbättras.
Ett mått är hur stor andel av de äldre som använder tre eller fler psykofarmaka.
Måttet är valt med motiveringen att behandling med många psykofarmaka innebär en ökad risk för biverkningar
och läkemedelsinteraktioner, och att det också kan vara ett tecken på brister i behandlingen av psykiatriska tillstånd.
I hela riket var det i genomsnitt sex procent av personerna som var 80 år och äldre som använde tre eller flera psykofarmaka.
I flera kommuner låg siffran mellan 8-10 procent. En tydlig trend är att västra Götaland, Värmland och delar
av Skåne har en betydligt större andel äldre som samtidigt använder tre eller fler
psykofarmaka än i exempelvis Norrbotten.
Ett annat mått i rapporten var förekomsten av D-interaktioner. Måttet valdes med motiveringen att felaktig användning av läkemedel leder till ohälsa hos individen och ökade kostnader för samhället. Läkemedelsbiverkningar orsakar upp till 20 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus. Olämpliga kombinationer av läkemedel kan medföra hälsofara.
Med D-interaktion avses interaktioner som kan leda till allvarliga kliniska konsekvenser i form av svåra biverkningar, utebliven effekt eller är i övrigt svår att bemästra med individuell dosering. Kombinationen bör därför undvikas.
Resultaten visar att den högsta förekomsten av äldre som använder dessa olämpliga kombinationer finns i kommuner med mindre än 15 000 invånare.
I riket som helhet hittades D-interaktioner hos strax över fyra procent av 80-plussarna. I ett antal kommuner låg siffran så högt som över åtta procent, till exempel i Gullspång, Färgelanda, Munkedal, Övertorneå, Perstorp, Storfors och Sorsele.
Minst andel D-interaktioner fanns i Eksjö (1,8 procent), Ekerö (1,9 procent) och Vaxholm (1,9 procent).
En annan intressant iakttagelse är att många av de små kommunerna med färre än 15 000 invånare i genomsnitt har en högre andel personal med omvårdnadsutbildning, närmare 70 procent.