Annons
TLV sänker miljardprognos – kritik mot läkemedelssystemet växer
Foto: Getty Images.

TLV sänker miljardprognos – kritik mot läkemedelssystemet växer

Regionerna och staten får tillbaka mindre än väntat från läkemedelsföretagen i år, enligt TLV:s nya prognos. Samtidigt har en konflikt blossat upp om vem som ska betala återbäringen när läkemedel parallellimporteras.

20 nov 2026, kl 11:05
0

Annons

Sedan 2014 har regionerna och läkemedelsföretagen kunnat ingå sidoöverenskommelser om återbäring för receptbelagda läkemedel inom förmånen. Avtalen sluts efter trepartsöverläggningar mellan regionerna, företagen och TLV.

Detta innebär att läkemedelsföretagen i efterhand betalar tillbaka en del av intäkterna från försäljningen. Rabatterna är normalt sekretessbelagda. I oktober i år omfattades sammanlagt 80 receptbelagda läkemedel av sådana överenskommelser.

Lägre återbäring än väntat

I en ny rapport har TLV sänkt prognosen för årets återbäring med 6,4 procent jämfört med bedömningen i juni. Den beräknas nu uppgå till drygt 4,7 miljarder kronor under 2026. Detta är dock fortfarande en ökning jämfört med 2025, då återbäringen uppgick till 4,4 miljarder kronor.

Prognosen illustrerar samtidigt hur viktiga sidoöverenskommelserna har blivit; mycket stora belopp står på spel både för det offentliga och för läkemedelsföretagen.

Den främsta förklaringen till nedjusteringen är enligt TLV att försäljningen av vissa nya läkemedel, som fått sidoöverenskommelser under slutet av 2025 och första halvåret 2026, har ökat långsammare än väntat. Även sänkningar av läkemedlens officiella listpriser bidrar till att minska den förväntade återbäringen.

TLV:s nedjustering väcker frågan om den långsammare försäljningsutvecklingen kan vara ännu ett uttryck för de problem med låg användning och begränsad tillgång till nya läkemedel i Sverige som läkemedelsbranschen länge har pekat på.

Som vi rapporterade häromdagen har den tidigare ökningen av försäljningen av receptläkemedel inom förmånen avstannat.

Lif, de forskande läkemedelsföretagens branschorganisation, har återkommande varnat för att Sverige halkar efter jämförbara länder när det gäller introduktionen av nya behandlingar.

– I grunden handlar det om att Sverige har ett system med lägre priser på läkemedel än andra jämförbara länder. Då kan vi inte heller förvänta oss lika bra tillgång som i länder där man är beredd att betala mer, sade Lifs vd Sofia Wallström i samband med en europeisk jämförelse i maj.

Även stiftelsen Forska!Sveriges senaste lägesrapport illustrerade att Sverige tappat mark, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat. Endast 23 av 66 nya läkemedel mot sällsynta sjukdomar som godkänts i EU under perioden 2021–2024 var tillgängliga i Sverige i början av 2026. Det motsvarar 35 procent, klart under EU-genomsnittet på 43 procent. Även för nya läkemedel generellt har Sveriges position försämrats.

Strid om parallellimporterade läkemedel

Samtidigt har utformningen av sidoöverenskommelserna har blivit föremål för en förnyad debatt.

Konflikten handlar om hur återbäringen ska hanteras när läkemedel parallellimporteras. Enligt villkoren i sidoöverenskommelserna måste originalföretaget betala återbäring även på de förpackningar som säljs av parallellimportörer.

Motsättningen är långt ifrån ny. Dagens system har gällt sedan åtminstone 2015 och i oktober 2020 skrev Lif till Socialdepartementet och begärde en översyn av reglerna för återbäring på parallellimport.

Nu är det Roche som kritiserar systemet. Charlie Grafström, ansvarig för market access och policy på bolaget, menar i en debattartikel på Altinget att konstruktionen innebär att originalföretaget tvingas bära rabattkostnader för försäljning som det inte självt kontrollerar. Han kallar fenomenet ett ”forskningsstraff”.

Roche uppger att återbäringen på ett enskilt parallellimporterat läkemedel mot en sällsynt sjukdom ledde till att bolagets nettoförsäljning blev negativ under enskilda månader 2025. Enligt företaget riskerar sådana ekonomiska effekter att minska läkemedelsbolagens vilja att lansera nya behandlingar i Sverige.

Läkemedelshandlarna ger mothugg

Kritiken bemöttes häromdagen av Läkemedelshandlarna, som företräder parallellimportörerna. Vd:n Andreas Rosenlund menar att läkemedelsföretagen själva väljer att ingå sidoöverenskommelser och därmed accepterar villkoren.

Han framhåller att originalföretagen redan har sålt de parallellimporterade läkemedlen på andra europeiska marknader till priser som de själva accepterat. ”Direktimportörens moderbolag har med andra ord fått sin vinst som de kan investera i forskning och utveckling”, skriver han.

Enligt Läkemedelshandlarna innebär de sekretessbelagda rabatterna dessutom en fördel för originalföretagen. De kan behålla höga officiella listpriser, som påverkar prisförhandlingarna i andra länder, samtidigt som de i Sverige ger regionerna hemliga rabatter.

Rosenlund vill att systemet ska vara oförändrat, annars riskerar det att försämra konkurrensen och minska besparingarna för det offentliga.

Enligt en analys som Läkemedelshandlarna själva presenterade häromveckan bidrog parallellimporten under 2025 till besparingar på omkring en miljard kronor. Därutöver beräknas handeln ha stärkt apotekens marginaler med cirka 500 miljoner kronor.

Olika regler i andra länder

Andra länder har valt olika vägar i frågan. Danmark införde i juli 2025 en försöksordning med hemliga läkemedelsrabatter som i huvudsak bygger på samma princip som den svenska. Originalföretagen får även här betala återbäring även på parallellimporterade läkemedel.

Men enligt de danska reglerna kan läkemedelsföretagen förhandla med regionernas inköpsorganisation Amgros om att bara behöva stå för en del av återbäringen på parallellimporten.

Storbritannien har valt en annan modell. I det brittiska rabattavtalet VPAG ingår försäljningen av parallellimporterade läkemedel i beräkningen av läkemedelsmarknadens totala omsättning. Denna omsättning påverkar i sin tur vilken återbäringsprocent läkemedelsföretagen ska betala på sin försäljning.

Previous article ”Genredigering låter som science fiction men är redan verklighet”
Nästa artikel Koppling till cannabisklinik inget hinder för Pharmtronica