Annons
Bengt Julander: ”Sverige är bra på idéer, men affärerna byggs i USA”
Apotekaren och entreprenören Bengt Julander. Montage av Apotekarsocieteten.

Bengt Julander: ”Sverige är bra på idéer, men affärerna byggs i USA”

Sverige är bra på läkemedelsinnovationer men sämre på att ta dem till kommersiella framgångar. Apotekaren och entreprenören Bengt Julander har bestämda uppfattningar om sjukvård, medicinteknik och vilka läkemedelsföretag som är värda att satsa på.

19 nov 2026, kl 10:25
0

Annons

Apotekaren och entreprenören Bengt Julander har under flera decennier grundat, utvecklat och investerat i en lång rad svenska läkemedels- och medicinteknikföretag.

Bland de mest uppmärksammade finns Calliditas, vars njurläkemedel Tarpeyo blivit en stor framgång. År 2024 köptes bolaget upp för omkring tolv miljarder kronor.

När Bengt Julander häromdagen intervjuades av apotekar- och entreprenörskollegan Joakim Söderberg på Apotekarsocieteten blickade han tillbaka på karriären och diskuterade läkemedelsutveckling, sjukvård, medicinteknik och investeringar.

Han beskriver sig som en entreprenör som haft tur. Karriären började som läkemedelskonsulent på dåvarande Astra och fortsatte på Leo, där han bland annat fick uppleva förhistorien till rökavvänjningsläkemedlet Nicorette.

En fabrikschef drev utvecklingen av nikotintuggummit trots motstånd inom företaget.

– Den medicinska ledningen sa att man inte ville hålla på med några ”kioskprodukter” och vägrade göra kliniska prövningar. Men fabrikschefen drev projektet vidare på sin egen budget, berättade Julander, som själv hann lämna Leo innan Nicorette nådde marknaden.

Stor skillnad på USA och Europa

En av Julanders största framgångar är utvecklingen av Tarpeyo (budesonid), ett läkemedel mot njursjukdomen IgA-nefrit. Vägen var lång och kantad av svårigheter. När Calliditas inte lyckades hitta en amerikansk samarbetspartner byggde bolaget upp en egen säljorganisation i USA med omkring 80 säljare.

Idag säljer läkemedlet enligt Bengt Julander för omkring fem miljarder kronor i USA årligen, medan försäljningen i Sverige är närmast obefintlig. Enligt Bengt Julander reser svenska patienter till och med till Tyskland för att få behandlingen.

– I USA skulle en njurläkare som inte använder den senaste medicinen inte kunna behålla jobbet. I Europa ska man först ha en kongress och kanske bestämma riktlinjer till hösten. Det går oerhört långsamt, sade Julander.

Skillnaden illustrerar enligt honom hur olika läkemedelsmarknader fungerar. USA är kommersiellt överlägset Europa, med snabbare introduktion av innovationer och betydligt högre läkemedelspriser.

Julander uppskattar att USA kan svara för 50–60 procent av den globala försäljningspotentialen för ett nytt läkemedel, medan Europas andel typiskt ligger kring 13–15 procent.

Läkemedlen kan få regulatoriskt godkännande ungefär samtidigt i USA och Europa, men därefter skiljer sig förutsättningarna kraftigt. I Europa återstår ofta långdragna nationella processer kring prissättning, subventioner och införande i sjukvården.

– Ska man bygga en internationell läkemedelsaffär måste man göra det där marknaden finns. Och i dag är det framför allt i USA.

Bengt Julander framhöll också nackdelarna med det amerikanska sjukvårdssystemet, där sjukhusens ekonomiska intressen i hög grad styr vilka behandlingar som införs.

– Ska man introducera något på ett amerikanskt sjukhus måste det antingen dra in nya patienter, öka intäkterna eller minska kostnaderna. En behandling som är medicinskt bättre men bara ökar kostnaderna är nästan omöjlig att få in.

Det svenska systemet är mer återhållsamt, vilket Julander som skattebetalare i grunden uppskattar. Samtidigt anser han att svensk sjukvård är alldeles för långsam med att ta till sig nya behandlingar.

Projekten viktigare än människorna – ibland

På frågan om vad som avgör vilka bolag han investerar i svarade Julander att betydelsen av själva forskningen respektive företagsledningen varierar med utvecklingsfasen.

– I den tidiga läkemedelsutvecklingen är det data som vinner. Det räcker inte med en fantastisk vd om studierna inte ger resultat som leder till ett godkännande.

När ett godkänt läkemedel däremot ska lanseras blir däremot erfaren företagsledning avgörande, framhöll han. Då krävs personer som tidigare byggt försäljningsorganisationer, förhandlat med distributörer och licenspartners och hanterat prissättning och ersättningssystem.

I den tredje fasen, när företaget redan har en etablerad försäljning, handlar framgången mer om operativ skicklighet, att växa och ta marknadsandelar.

– En professor kan vara fantastisk på forskning, men det betyder inte att han eller hon är bra på att bygga företag.

Julander menar att Sverige är mycket bra på forskning, tidiga idéer och produktutveckling. Men när ett internationellt läkemedelsföretag ska byggas blir USA oftast den naturliga spelplanen, inte bara på grund av marknadens storlek utan också för att där finns erfarenheten och kompetensen att kommersialisera läkemedel.

– Varför ska man bygga den verksamheten med svenskt management och svenskt kontor? Man måste arbeta utifrån hur världen faktiskt ser ut, snarare än att försöka förändra hela systemet.

Vill skilja mellan hälsa och sjukvård

Julander efterlyser också en tydligare uppdelning av begreppet hälso- och sjukvård.

– Vi borde skilja mellan hälsa och sjukvård. Att förebygga sjukdom genom att sova, äta och motionera är i grunden ett privat ansvar. Men sjukvård, när man väl är sjuk, ska samhället ta hand om.

Han menar att gränsen mellan den enskildes och samhällets ansvar blivit otydlig. Han menar att det offentliga absolut kan informera om hur människor håller sig friska, men inte ta ansvar för deras levnadsvanor.

Satsar på läkemedel med lägre risk

I dag är Julander huvudägare och styrelseordförande i investeringsbolaget Linc som är noterat på Stockholmsbörsen. De största innehaven är MedCap och Stille men totalt är man engagerad i ett 20-tal bolag i olika utvecklingsfaser.

– Vi har lovat våra aktieägare att göra bra affärer. Det är det som driver mig, berättade han.

Investeringarna är koncentrerade till två områden: läkemedel med relativt låg utvecklingsrisk, ofta kända substanser som används på nya sätt, samt medicintekniska företag som redan nått en kommersiell fas.

Genom att utgå från välkända substanser och verkningsmekanismer anser han att risken för misslyckanden kan minska. Calliditas njurläkemedel, där den etablerade substansen budesonid fått en ny användning, är ett exempel på strategin.

Medicinteknik är det andra benet i investeringsstrategin, men han menar att begreppet är missvisande.

– Medicinteknik omfattar allt från avancerad protonterapi till en bomullspinne. Det är ingen sammanhängande bransch. Nästan allt som används i vården och inte är läkemedel kallas medicinteknik.

Till skillnad från läkemedel finns inte samma etablerade system för förskrivning, distribution och ersättning. Därför kan det vara svårt att förutse om en medicinteknisk produkt kommer att bli kommersiellt framgångsrik, även om den fungerar tekniskt. Bengt Julander vill därför helst se att produkten redan används av återkommande, betalande kunder i flera länder innan han investerar.

AI förändrar läkemedelsutvecklingen

Julander ser stora möjligheter med artificiell intelligens, AI. Hans företag använder redan AI för att kartlägga kliniska studier, konkurrerande produkter och marknader.

– Sådant som tidigare tog en månad att undersöka kan vi nu göra på en förmiddag.

Inom tidig läkemedelsforskning kan AI exempelvis användas för att modellera proteinstrukturer och pröva fler tänkbara läkemedelskandidater. Men Julander anser att de riktigt stora genombrotten ännu återstår på det området. Mer omedelbara vinster ser han i effektivare analys och sammanställning av data inom preklinisk och klinisk utveckling, där AI kan minska det administrativa arbetet radikalt.

Ännu mer spännande är möjligheten att använda vårdens omfattande patient- och behandlingsdata för att förstå läkemedelseffekter och hitta nya användningsområden för befintliga preparat.

– Vi har enorma mängder data om sjukdomsförlopp och behandlingar som skulle kunna användas mycket bättre. Långt mer än vad som finns i enskilda kliniska prövningar. Genom att analysera sådana data skulle man exempelvis kunna upptäcka att en effekt som betraktats som en biverkning vid en sjukdom i själva verket kan utnyttjas som behandling vid en annan, sade Bengt Julander.

Previous article Lenakapavir: 96 procent av försäljningen sker i USA
Nästa artikel ”Genredigering låter som science fiction men är redan verklighet”