Hur kan vi mäta farmaceutens kompetens?

Det som inte syns finns inte ? i en ny blogg skriver Christina Ljungberg om behovet av att kunna mäta farmaceutisk kompetens på apotek.

21 jun 2016, kl 10:55
7

Om bloggen

Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

I marknadsföringssammanhang brukar man säga att den som inte syns inte finns. Jag undrar om farmaceutisk kompetens på öppenvårdsapotek syns i dag? Det är så glädjande att den kliniska farmacin är på frammarsch och att det går att visa på vinster med att ha farmaceuter i sjukvården.

Ibland kan jag dock svartsjukt tänka att vi på apotek också gör så stor nytta för både kunderna och för samhället. Men hur mäter man det? Vi har inte tillgång till samma data som kliniska farmaceuter och vi kan inte heller dokumentera vad vi gjort på samma sätt. Men likafullt träffar vi ju patienterna mellan vårdtillfällena, ibland är det inte mer än några meter eller minuter mellan sjukvård och apotek. Vi kan göra mycket för följsamhet och uppföljning av läkemedelsbehandlingen, som en del av kedjan. Om jag har gjort en EES-genomgång och pratar med den äldre kunden om att följa upp den gamla blodtrycksbehandlingen hos vårdcentralen kanske jag har förebyggt ett fall. Men vem kan se det?

Tyvärr tror jag att det är så att man blir bra på det man mäts på, och det gäller alla människor. Det är lätt att fokusera på det som är enklare att mäta; lönsamhet, kötider, servicegrad och andel korrekt generisk substitution. Allt detta är också viktigt, men den farmaceutiska kompetensen får inte glömmas bort. Varken av farmaceut, företag eller politiker. Om det bara handlar om att lämna ut ett läkemedel kan en välprogrammerad robot göra jobbet. Och vad gäller lönsamheten tror jag att det också kräver kompetens som grund: Ta reda på kundens behov, och möt det på bästa sätt.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över apoteksmarknaden med fokus på kvalitet och säkerhet. Det är glädjande, för jag tänker att den farmaceutiska kompetensen är central för kvaliteten. Lite oroande är dock att Åsa Kullgren, som regeringen förordnat som utredare, inte tycker att apoteken ska ses som en del av vårdkedjan. Hon menar att vi i stället tillhör ”rådkedjan”.

Anledningen är att många inom hälso- och sjukvården inte vill se apoteken som en del av vårdkedjan, och att med språkets hjälp avskilja apoteken från vården och kalla oss rådkedja skulle kunna vara ett sätt att underlätta dialogen framöver. Ett slags ”närma genom att fjärma”-resonemang i mina ögon. För mig är begreppet rådkedjan nytt och odefinierat. Rådgivning ägnar sig både din pt, hälsokostbutiken och din personliga bankman åt, samtidigt som de säljer produkter och tjänster. Rådgivning är lite luddigt och svårmätbart.

Hälso- och sjukvård däremot ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Om vi vill ha ökad kvalité och säkerhet på apoteksmarknaden är det väl just vetenskap och beprövad erfarenhet vi har till stöd?

Jag tror tyvärr inte att samarbete underlättas av att vi markerar skillnader, ens språkligt. Läkemedel är den allra vanligaste behandlingsformen i modern sjukvård. Att förbättra läkemedelsanvändningen är allas vårt mål, baserat på vetenskap. Då bör de professioner som möter patienten samarbeta för bästa, helst mätbara, utfall.

Visst ägnar vi oss åt rådgivning på apotek, men vi gör ju så mycket mer? Hur kan vi göra nyttan vi gör synlig? För vår närmaste chef, för företaget vi jobbar på och för samhället i stort? Hur många av våra läkarkontakter leder till ordinationsändring? Hur många sjukhusinläggningar förhindras av apotek? I dag ligger det mycket ansvar på farmaceuten (och arbetsgivaren), att hålla sig uppdaterad, att utifrån behov förmedla sin kunskap till kund och att söka samarbete med övriga vårdgivare.

Det är ett stort ansvar och i slutänden vet bara du, och din kund, om du lyckats. Hur får vi farmaceutisk kompetens på öppenvårdsapotek att synas bättre?

7 Kommentarer

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Lustigt att vi nästan skriver om liknande saker, jag har skrivit om detta i min blogg på Dagens apotek. Samma fråga intresserar mej, men mer vinklat, hur kan vi öka farmaceuternas status i samhället? Själv tillämpar jag mkt rådgivning och vad jag kallar “aktiv farmaci”, att aktivt ge förslag på alternativa läkemedel och förklara skillnaderna för kunderna, som sedan vet mer när dem träffar sin läkare. Även läkare är intressant att prata med i recepturen.

  2. Ja, bra att vi apoteksfarmaceuter syns! Och att vi tillämpar farmaceutisk kompetens tvivlar jag inte på, inte minst blir jobbet mer stimulerande för oss själva då. Frågan är bara hur det kan mätas för att synas?

  3. Ja, bra att vi apoteksfarmaceuter syns! Och att vi tillämpar farmaceutisk kompetens tvivlar jag inte på, inte minst blir jobbet mer stimulerande för oss själva då. Frågan är bara hur det kan mätas för att synas?

  4. Descartes Cogito, ergo sum, är kanske bäst på sätt och vis. Ett annat sätt att mäta apotekets kompetens är farmaceutisk akademisk utbildning i år per anställd. Kan ge viss vägledning. Men det är svårt att bevisa effekt av ett apotek och det finns heller inga krav på att apoteken skall ha bevisad effekt utan bara uppfylla vissa minimikrav. En möjlighet är att farmaceuterna får genomgå ett skriftligt prov var 5.e år och man jämförde genomsnitts poängen för olika apotek. Apotekarnas status var mycket hög före förstatligandet och lönerna var 3 gånger så höga som idag.

  5. En del av apotekspersonalens nytta tänker man inte på, men det märks när man besöker andra länder, där man kan köpa antibiotika receptfritt. Så apotekspersonalen kan utöva nytta genom att följa läkemedelslagstiftningen samt även förstås genom att försöka förbättra lagstiftningen med förslag. Kan ingen förresten skriva en bok hur man bäst jobbar som farmaceut på apotek. Det finns ingen sådan bok, som kan ge idéer.

  6. Min bok «Hållbar Apoteksservice» finns! Boken handlar om att förbättra läkemedelsanvändningen, folkhälsan samt minska läkemedelsbelastningen på miljön. Boken kan ses som en dokumentation av mina erfarenheter på apotek men också på olika myndigheter.

    «Hållbar Apoteksservice» vänder sig till farmaceuter, men också till apotekstillståndsinnehavare och förtroendevalda inom hälso- och sjukvård.

    – Jag hoppas att boken ska användas som inspirationskälla och uppslagsbok för hur god apoteksservice kan bedrivas i det dagliga arbetet.

  7. Väldigt bra att du skrivit en bok om detta. Man skulle kanske fundera på om facket kunde bekosta en upplaga för att dela ut gratis till sina medlemmar, som kompetensutveckling. Kanske kan apotekskedjorna bidraga med en hacka.

    En annan bok man kan fundera på är att ta fram en bok med flervalsfrågor om apotekskunskaper och apoteksservice. !971 köpte jag en sådan engelsk bok i biokemi, som var på sätt och vis en biokemiskrivning man fick testa sig själv på fast det var ju betydligt fler frågor än en tenta. Men den boken var roligare att läsa än en vanlig biokemibok.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng