Rimonabant är indicerat i kombination med diet och motion för behandling av fetma eller övervikt om patienten samtidigt har riskfaktorer som typ 2-diabetes eller för höga blodfetter.
LFN har beslutat att läkemedlet subventioneras för patienter med ett BMI över 35, samt patienter som har BMI över 28 och samtidigt lider av hyperlipidemi och/eller typ 2-diabetes.
– Vi räknar med att Acomplia finns på svenska apotek från och med i morgon, säger Peter Myrenfors, läkare på Sanofi Aventis.
Antibiotikaresistens är ett ökande problem och de flesta bakterier är idag motståndskraftiga mot ett eller flera preparat. En bidragande orsak till detta kan vara felaktiga doseringar. Det visar Sara Olofsson i sin avhandling om antibiotikaresistens.
Syftet med avhandlingen var att studera hur olika doseringar påverkar utvecklingen av antibiotikaresistens, hur vanligt det är med antibiotikaresistens i den normala tarmfloran och hur lätt bakterierna kan spridas mellan människor.
Sara Olofsson använde E. coli-bakterier med olika grader av känslighet mot antibiotika och utsatte dem för varierande antibiotikakoncentrationer. De bakterier som var mindre känsliga växte ofta till och dominerade i kulturerna. Det var väldigt vanligt att resistens utvecklades och i regel kunde en högre dos antibiotika förhindra detta bättre.
– Vi såg att flera av de doser som idag används i kliniken är för låga för att döda bakterier med något lägre känslighet, även om bakterierna bara fanns i små mängder. Dessa doser ledde i flera fall till att resistensen ökade, säger Sara Olofsson i ett pressmeddelande.
I avhandlingen visar hon också att många friska par har flera, och ofta samma resistenta bakterier i sin normala tarmflora vilket tyder på att överföringen inom en familj kan vara stor.
Det danska receptregistret är en utveckling av den så kallade Medicinprofilen som gjort det möjligt för privatpersoner och vårdpersonal att via internet se vilka läkemedel man hämtat ut under de senaste två åren.
Medicinprofilen växer nu till ett centralt register på en server hos det danska läkemedelsverket där alla uppgifter om förskrivna läkemedel samt diagnos samlas. Registreringen började efter sommaren och beräknas fungera fullt ut i början av nästa år.
– Som vi ser det är registret olagligt, säger Margrethe Nielsen på Forbrugerrådet till Berlingske Tidene.
Det danska konsumentrådet kritiserar bland annat att registreringen inte är frivillig.
Mette Hartlev, lektor vid Köpenhamns universitet hissar också i tidningen Computerworld varningsflagg för utvidgningen till ett centralt receptregister och ifrågasätter om registreringen är laglig enligt EU:s persondatadirektiv.
Syftet är bland annat att ge en överblick av hur många som vaccinerar sig mot exempelvis influensa och hur många vaccinerade respektive ovaccinerade som vårdats på sjukhus.
Registret väntas också kunna ge information om oväntade bieffekter av vaccinering, statistik för forskning och underlag för eventuella ändringar i rekommendationer vad gäller vaccinering.
Rapporteringen till registret sker idag i Kalmar län, Värmlands län, Jönköpings län samt Västernorrlands län.
På sikt är Svevac tänkt att innehålla information om samtliga vaccinationer som en individ fått, oavsett vårdgivare.
Ändå ingår i rörelseresultatet omstruktureringskostnader på 89 miljoner kronor.
? Det goda resultatet ger oss möjligheter att fortsätta satsa på tillgängligheten och vidta åtgärder för att korta väntetiderna. Vi behöver också medel för att fortsätta vässa organisationen inför en framtida omreglering, säger Stefan Carlsson, Apotekets vd, i ett pressmeddelande.
I en kundenkät vars resultat offentliggjordes denna vecka fick apotekspersonalen goda vitsord, medan många uttryckte missnöje med långa väntetider på apoteken.
I stämningsansökan skriver Apoteket:
"Reklamfilmen är ägnad att bibringa konsumenterna den felaktiga uppfattningen att Apoteket AB skulle rekommendera Pantoloc i förhållande till andra läkemedel, vilket är särskilt allvarligt p.g.a. att det strider mot den opartiskhet vid marknadsföring Apoteket AB har att rätta sig efter."
Efter påtryckningar från Apoteket har Nycomed klippt bort sekvenser innehållande Apotekets varumärke från reklamfilmen. Men Apoteket nöjer sig inte med det, skriver Dagens Media, och stämmer alltså ny Nycomed inför Marknadsdomstolen. Apoteket kräver att Nycomed åläggs böter om 400 000 kr.
Roaccutan har aldrig varit godkänt i Sverige, på grund av att det har fosterskadande effekter samt även biverkningar av främst psykiatrisk natur.
Dock finns det tillgängligt sedan 1980-talet via licens, efter beslut av Läkemedelsverket, så att hudläkare kan förskriva det till patienter med djup, ärrbildande acne där tillgängliga godkända läkemedel inte har haft effekt.
Eftersom Roaccutan nu börjat säljas av ett svenska webbapotek, www.sverigesapotek.com, avråder Läkemedelsverket bestämt från köp av och medicinering med Roaccutan på egen hand. Behandling med Roaccutan kräver kontakt med läkare för uppföljning av behandlingsresultatet, biverkningar och laboratorieprover.
Kvinnor som ska behandlas med Roaccutan får inte vara gravida när behandlingen inleds. Det ska också följas upp att kvinnor inte blir gravida under behandlingen eller under de två första månaderna efter avslutad behandling.
Bakgrunden är den nya regeringens ambitioner att tillåta fler aktörer på marknaden. SFF vill med sitt förslag bland annat att ge allmänheten ökad tillgänglighet till såväl apotek som farmacevter.
SFF poängterar bland annat vikten av ett fortsatt nationellt åtagande för att säkra tillgången på apotek i glesbygd. Man föreslår avtal mellan staten och apoteksaktörer, eller att apotekstätheten säkras inom ramen för statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen.
SFF vill att etableringsrätten av apotek blir fri och såväl tillståndsgivningen som kraven vad gäller ägarförhållanden är liberala.
Förbundet är positivt till begränsad försäljning av receptfria läkemedel i vanliga butiker, men vill att en sådan ordning införs först när fler apoteksaktörer etablerat sig på marknaden.
Stefan Carlsson, vd, Apoteket:
Omregleringen måste ske utan att patientsäkerheten åsidosätts och utan att hela landets läkemedelsförsörjning hotas. Det är positivt att både receptbelagda och receptfria läkemedel utreds samtidigt.
Osäkerheten om de framtida marknadsförutsättningarna riskerar att hämma Apotekets utveckling till men för kunderna.
Cecilia Bernsten, ordförande, Sveriges Farmacevtförbund:
Det viktigaste är att förändringarna görs med eftertanke, så att man verkligen uppnår eftersträvansvärda effekter. En rejäl konsekvensanalys krävs innan man sätter igång. De som ska förändra måste tänka mycket, använda människor som är insatta, och se till att man inför förändringen står på en faktamässig grund. Det är viktigt att man tar tag i frågorna omedelbart, men inte att man förändrar omedelbart.
Man måste också ta lärdom av andra länder, i Norge blev
det ju exempelvis inte så lyckat från början och man var sedan tvungen att lappa och laga i systemet.
Det är också viktigt att man gör saker i rätt ordning. Man bör absolut inte börja med att tillåta receptfritt i handeln.
Mikael Hoffman, ordförande i läkemedelskommittén, Östergötland:
En eventuell konkurrensutsättning måste förberedas noggrant så att alternativa aktörer får en faktisk möjlighet att etablera sig. Service, inklusive i glesbygd, samt kvalitet och säkerhet vid expedition av läkemedel får inte riskeras och måste kunna utvecklas.
Högkostnadsdatabasen och läkemedelsförteckningen måste hanteras nationellt. Apotekets månadsvisa återrapportering utgör idag en viktig förutsättning för landstingens arbete med decentraliserat kostnadsansvar och kvalitetsuppföljning. En avreglering får inte äventyra detta arbete.
Kennert Lenhoff, ordförande i läkemedelskommittén, Blekinge:
Apoteket har låga distributionskostnader, men också dålig tillgänglighet. Om monopolet försvinner bör man förvissa sig om att kostnaderna inte skenar iväg. Förmodligen kommer tillgängligheten att öka. Det bör också finnas kvalitetskrav, utbildad personal och garanterat sortiment.
Så bara släppa fritt är inte hela lösningen. Kanske kan man göra någon motsvarighet till de vårdavtal som finns inom sjukvården, där det finns kravspecifikationer på privata vårdenheter, vårdcentraler med mera.
Steinar Höeg, vd för Astrazenecas marknadsbolag:
De senaste uttalandena i monopolfrågan innebär att regeringen vill investera mer tid i att hitta den ?rätta? lösningen. Det är bra så att vi inte bara byter till ett oligopol. Regeringen kan med fördel göra en förnyad analys av hela monopolfrågan. De viktigaste ingredienserna i en reform är tveklöst god tillgänglighet på läkemedel för patienter och egenvårdskunder genom ökat antal apotek med längre öppethållande.
I det förgångna har människans tillvaro ofta varit snävt inriktad på att klara livhanken. På vissa håll i världen gäller detta förstås, tragiskt nog, fortfarande. Men i västvärldens sofistikerade överflödssamhällen har detta förhållningssätt förbytts i en strävan att förlänga livet maximalt och ?må bättre än bra? på vägen mot dess slut.
Kanske gäller detta i synnerhet i välfärdsstaten Sverige, där människorna enligt internationella värderingsstudier rört sig längst i världen i riktning mot attityder som bejakar självuttryck och individualisering.
Gränsdragningsdilemman
Enligt Mats Olsson, författare och omvärldsanalytiker med bakgrund inom läkemedelsindustrin, kommer läkemedlens inriktning att genomgå samma skifte som vårt förhållningssätt till hälsa och liv – från livsuppehållande till livskvalitetsförhöjande.
Vi ser redan början; begreppet ?livsstilsläkemedel? har blivit allmängods och debatten har stormat kring impotensläkemedel, bantningspreparat och antidepressiva läkemedel som prestationshöjare.
– Vi tvingas in i nya diskussioner kring definitioner och gränsdragningar. Hur ska vi till exempel förhålla oss när vi får preparat som fördröjer utlösningen hos män? Gränserna för sjukvårdens offentliga åtagande måste tydliggöras. Det är inte lätt, se till exempel hur LFN famlat med frågan om subventionering av impotensläkemedel där man gjorde en inte helt logisk åtskillnad mellan olika beredningsformer, säger Mats Olsson.
– Gränsdragningsproblemen gäller förstås också vården som helhet, om vi siktar på att behålla en offentligt finansierad sjukvård. Prioriteringslistorna i Östergötland som det stormade kring häromåret är bara början.
Patienter i kläm på vägen
En allt tydligare uppdelning av sjukvården i basala delar som omfattas av det offentliga åtagandet, och privata som ger mervärden utöver detta, är förr eller senare oundviklig, menar Mats Olsson.
– Det kan finnas en politisk motvilja mot denna utveckling, men i långa loppet kommer vi ändå att hamna i prioriteringssituationer och tvingas till en tudelning av ?sortimentet? inom vården. På läkemedelsområdet är ju detta redan på väg.
Demografiska faktorer lär driva på utvecklingen. De välutbildade och månghövdade fyrtiotalisterna börjar så smått få ålderskrämpor.
– Här har vi ett möjlighetsfönster på kanske tio år på oss att staka ut prioriteringar som håller. Visserligen är fyrtiotalistgenerationen i regel beredd att avsätta mer egna pengar än tidigare generationer, men trots detta lär mer resurser behöva kanaliseras till sjukvården. I det första skedet lär
det bli fråga om en omfördelning av resurser inom den totala välfärdsapparaten.
Nytt partnerskap med industrin
På resan mot tydligare ramar för sjukvårdens åtagande finns det risk att patienter kommer i kläm, menar Mats Olsson. Ännu fler kan komma att förvägras behandling av kostnadsskäl, precis som pojken i Halland med Morbus Hunter i somras (se LMV 10/06) eller de skånska kvinnor med bröstcancer som inte fick Herceptin efter åtstramningarna på universitetssjukhuset i Lund.
– Det kommer att krävas en översyn av vårdens budgetprocesser och verksamhetsstyrning. Här finns också öppningar för ett nytt, nödvändigt partnerskap mellan vården och läkemedelsindustrin. Vården måste för sin verksamhetsplanering tidigt få tydlig information om vad som är på väg ut på marknaden.
– Industrins roll blir en annan än den säljande, istället kommer man bland annat att behöva utbilda personal om nya, alltmer avancerade behandlingar och utrustningen kring dessa.
Globala lanseringar
Många förändringar i framtidens sjukvårdlandskap lär också drivas av det faktum att informationen om vård, behandlingsmöjligheter och läkemedel blivit så lättillgänglig, menar Mats Olsson. Folk reser, söker och hittar information på egen hand.
– Från läkemedelsföretagens perspektiv kommer detta att leda till ett tryck mot allt fler globala lanseringar, det kommer inte att gå att undanhålla läkemedel från vissa marknader.
– Från patienternas håll skapas ett tryck mot en likriktning av möjligheterna att få tillgång till samma vårdutbud i olika delar av i Sverige, EU och i slutändan världen. Även här pågår förstås redan idag en utveckling, som kommer att bli allt tydligare.
Få personer blev förvånade av att den nya regeringen vill avveckla försäljningsmonopolet på läkemedel, men i budgetpropositionen bekräftades att den nya regeringen vill att såväl receptfria som receptbelagda preparat ska få säljas av andra aktörer än statliga Apoteket. Förutsättningen är att Läkemedelsverket beviljat tillstånd.
– Vi ska ta steg i den riktningen. Det har vi EU på oss för att göra och jag tror också att det finns ett värde i att öka tillgängligheten för apotekstjänster genom fler aktörer, säger socialminister Göran Hägglund (kd) till Läkemedelsvärlden.
Men hur och när monopolet ska avvecklas framgår inte av budgetpropositionen. Göran Hägglund vill inte gå in på närmare detaljer om avregleringen.
– Hur långt vi kommer den här mandatperioden vill jag idag inte säga. Vi bör kunna återkomma till våren med besked.
– Men det behövs säkerligen ytterligare utredningar eftersom det här är ett område som är av väldigt stor betydelse för enskilda människor och för personalen på Apoteket. Sedan är det här också varor som är av en speciell karaktär och därför måste man vara extra noggrann med det man gör.
Inte förvånad
Thony Björk, kommunikationsdirektör på Apoteket AB, är inte förvånad över att regeringen slår fast att bolagets monopol ska avvecklas.
– Vi kan bara konstatera att vi har fått besked om att man vill göra en förändring. Det är viktigt att förändringen sker på ett väl genomtänkt sätt, vilket också verkar vara meningen.
Anders Lönnberg, den förra regeringens utredare av apoteksmonopolet, har fått nytt jobb som chef för Public Affairs på läkemedelsföretaget Novartis. Vad som händer med hans utredning, som sträcker sig över hela nästa år, kan regeringen i skrivande stund inte svara på.
– Vi behöver föra samtal med honom om hans arbete för att bestämma hur vi ska hantera det, säger Göran Hägglund.
Hägglund menar att en uppluckring av monopolet innebär fler chanser för dem som idag arbetar för Apoteket.
– Det kan innebära en möjlighet för den som vill starta en egen verksamhet och för den som vill söka en annan arbetsgivare.
Han menar också att den nya politiken kommer att sänka distributionskostnader och leda till en större tillgänglighet på läkemedel.
Någon utförsäljning av Apoteket står inte på regeringens omedelbara agenda.
Satsning på genomgångar
Moderaterna har tidigare uppgivit att de vill höja taket på högkostnadsskyddet för läkemedel. Istället för att den enskilde får sina mediciner helt subventionerade från och med 1 800 kronor, som sker idag, föreslog moderaterna att patienten själv bör betala upp till 2 000 kronor. De andra allianspartierna motsatte sig det och moderaterna fick vika sig. Högkostnadsskyddet förblir detsamma.
Av budgetpropositionen framgår också att regeringen vill stimulera till fler läkemedelsgenomgångar. Åtgärden ingår i
en satsning på äldreomsorg. Sammanlagt ska anslagen till äldreomsorgen öka med drygt 1.9 miljarder kronor nästa år. Hur mycket som specifikt ska investeras i läkemedelsgenomgångar är ännu inte bestämt.
Göran Hägglund anser att genomgångar av äldre personers medicinanvändning är viktig av flera skäl.
– Undersökning efter undersökning visar att många av våra äldre har en stor mängd läkemedel förskrivna av olika läkare. Ingen har en helhetsbild av vilka läkemedel den äldre personen intar.
– Det är faktiskt så att många äldre har en väsentligt sämre livskvalitet än vad de skulle behöva ha om det här fungerade väl, säger han.
Han påpekar också att kostnaden för samhället kan minska avsevärt om fler läkemedelsgenomgångar genomförs.
– Det viktigaste är naturligtvis den enskildes välbefinnande, tillägger han.
Samma kostnad budgeterad
Statsbidragen till landstingen för läkemedelsförmånerna förhandlas fram nästa år. I budgetpropositionen är den utgiften beräknad till samma kostnad som för år 2007.
– Vi har en förhandling framför oss med staten i början av 2007. Vilken nivå det landar på vet vi inte, men en nolltillväxt tror vi absolut inte på. Det här ser vi bara som en markering på att den här kostnaden finns, säger Bodil Ericsson på Sveriges Kommuner och Landsting.
Handeln välkomnar beskedet
Detaljhandeln välkomnar beskedet att apoteksmonopolet ska avvecklas. Thomas Svaton, vd för svensk Dagligvaruhandel, menar att receptfria läkemedel kan komma att säljas i handeln inom ett år.
– Det finns ett förslag från Anders Lönnberg för hur man ska avreglera handeln med nikotinläkemedel. Man kan använda samma ramverk för ett begränsat sortiment av andra receptfria läkemedel.
Han anser att avvecklingen av försäljningsmonopolet för receptfria läkemedel bör ske först. Någon sådan prioriteringsordning har dock inte fastställts av regeringen.
I fjol, samtidigt som EMEA:s första utredning om NSAID-medlens hjärtsäkerhet pågick, beslutade Läkemedelsverket att diklofenak, som tillhör denna grupp, kan börja säljas receptfritt i Sverige under varumärket Eeze. Inte helt logiskt.
Tidigare i höst kom en metaanalys av epidemiologiska data (McGettigan et al) som antyder att diklofenak kan vara det allra mest ofördelaktiga läkemedlet i NSAID-gruppen i ett hjärtperspektiv.
Slutsatserna i EMEA:s förnyade utredning på området var inte kända i skrivande stund, men som Gunnar Alvan antyder i detta nummer kan verket bli tvunget att ompröva sitt beslut.
Nye socialministern Göran Hägglund är på rätt spår när han betonar vikten av konkurrens i apoteksledet snarare än receptfritt i butik eller utförsäljning av Apoteket, trots att flera starka aktörer vill se en annan lösning på monopolknuten. Går man denna väg elimineras den mest aparta aspekten av det svenska apotekssystemet. Vi får sannolikt bättre tillgänglighet, en större och mer dynamisk arbetsmarknad och kan upprätthålla kravet på farmacevtisk kompetens i försäljningsledet.
En lång rad statliga utredningar har under de senaste decennierna genomlyst monopolfrågan, och här finns mycket att hämta. Hägglunds stab bör särskilt begrunda Lars Jedings Läkemedel i vård och handel (SOU 1998:28).
En ny utredning bör sjösättas snarast. För att citera SFF:s Cecilia Bernsten, det är viktigt att ta tag i frågorna omedelbart, men inte att förändra omedelbart. Osäkerhet om framtiden gagnar ingen, allra minst apotekspersonalen.
Hägglunds företrädare Ylva Johansson öronmärkte i våras 600 miljoner kronor till kommuner och landsting för att förbättra vården för de mest sjuka äldre, bland annat via läkemedelsgenomgångar. Sällan har en riktad resursförstärkning varit mer välmotiverad. Satsningen utgör en sen men mycket välkommen prioritering av en länge eftersatt patientgrupp med svag stämma i samhället.
Glädjande nog fortsätter den nya regeringen att avsätta medel till läkemedelsgenomgångar i den nya budgetpropositionen.
I augusti startade Apoteket sin näthandel i full skala. Många har redan hunnit nyttja tjänsten och framgången fortsätter förhoppningsvis. Resan har tagit lång tid och mött såväl tekniska som mentala hinder. När jag 1997 på denna sida argumenterade för Ja till postorderapotek var en minoritet av Apotekarsocietetens styrelse fortfarande tveksam.
Tveksamheten från bland annat apoteksfarmacevter har fortsatt in i det sista. Oro för jobben, glesbygden och för säkerheten, har framförts. Engagemanget för att utveckla läkemedelsdistributionen har saknats.
Självklart syftar e-handeln även till besparingar, på sikt också av personal. Ansvaret för servicen i glesbygden är politiskt vare sig det gäller apotek, post, kommunikationer med mera. Säkerheten och informationen är tillfredsställande löst. Diskinformation är inte avgörande för läkemedelsanvändningen.
Felet med Apotekets näthandel är att det blir dyrare att handla på nätet än på apotek. Apoteket beräknas spara cirka 15 procent på varje nätexpedition, men inget av detta kommer kunden till godo. Lagen om enhetliga priser över landet bör därför skrivas om och fri prissättning omfatta mer än nikotinläkemedel. Friare prissättning är också en förutsättning för konkurrenter att komma in på den svenska marknaden och för Apoteket att nå ut på den nordiska. För att få fart på EU:s lagliga nätapotek bör läkemedelssubventionen och läkemedelsförsäkringen även omfatta köp från dessa.
Den naturliga uppföljningen till nätapotek är cyberdocs, läkarbesök och förskrivning via Internet. Svensk lag förbjuder inte detta. Vad som krävs för all förskrivning är att den sker på vetenskaplig grund, enligt beprövad erfarenhet samt att patientjournaler förs. Legitimerade nätläkare är inte ovetenskapligare än andra och verksamheten håller på att bli beprövad i USA och England. Försök pågår i Finland med diabetiker och astmatiker, som med hjälp av digitala mätdon lämnar ’labbprover’ via nätet. Antalet patienter som önskar e-postkonsultation ökar stadigt och undersökningar visar att de blir nöjda. E-recept är redan på plats.
Majoriteten av läkarkåren förhåller sig till nätmottagningar som många farmacevter tidigare förhöll sig till nätapotek. De borde istället delta i debatten om vilka sjukdomar och läkemedel som lämpar sig för cyberdocs, vilka provsvar som krävs, vilka primära och uppföljande frågor som bör ställas av läkaren och så vidare. Därefter bör försöksverksamhet startas. Dagens förskrivningspraxis håller inte den kvalitet när det gäller diagnos, multimedicinering, receptförnyelse eller utsättning att alternativ är uteslutna.
Klyftan mellan möjligheter och resurser inom sjukvården växer. Besparingar via generisk substitution, prioriteringslistor, sjukhusnedläggningar med mera används för att frigöra resurser till nya terapier och vård av en åldrande befolkning. Läkarbesök via nätet bör även prövas i samma syfte.
Cyberdocs kan dessutom frigöra patienter från den underordnade
roll många alltjämt upplever inför läkare.
Infektioner med humant papillomvirus, HPV, är den främsta orsaken till cervixcancer. Genom att vaccinera mot viruset kan sjukdomen undvikas. Gardasil blev under hösten det första godkända preparatet som bygger på den principen.
I USA godkändes läkemedlet redan innan den sista fas III-studien var färdig. Delresultaten som presenterades efter halva tiden var så goda att man ville påskynda avslutet av studien.
– Effekten var övertygande och biverkningsfrekvensen i stort sett försumbar, därför ville man inte avhålla placebogruppen aktiv substans, säger Cecilia Young, medicinsk chef på Sanofi Pasteur MSD som marknadsför vaccinet.
Långtidsstudier i Norden
Sammantaget har nästan 30 000 kvinnor ingått i tester med läkemedlet. I den sista fas III-studien, som pågick i fyra år, ingick 12 000 kvinnor varav 60 procent i de nordiska länderna. Anledningen till att så stor andel försökspersoner är skandinaver är att det ska genomföras långtidsstudier och vi har väl fungerande register i Norden, vilket underlättar för den framtida forskningen.
GSK:s kandidat Cervarix prövas just nu i fas III på drygt
20 000 kvinnor. Företaget rapporterade tidigare i år att vaccinet visat effekt fyra och ett halvt år efter vaccinering. Jann Storsaeter, medicinsk rådgivare på GSK, uppger att Cervarix kommer att lanseras i Sverige någon gång under nästa år.
De två vaccinen bygger på samma grundprincip men skiljer sig i vilka former av HPV de skjuter in sig på.
Båda vaccinen skyddar mot HPV 16 och 18 som orsakar större delen av all cervixcancer i världen. Gardasil är dessutom verksamt mot HPV 6 och 11 som orsakar kondylom.
Cervarix förebygger inte kondylom, men GSK uppger att vaccinet har visat sig ge skydd mot infektioner av HPV 31 och 45 som också hör till de cancerframkallande stammarna av viruset.
Vaccinen innehåller så kallade viruslika partiklar. En sådan består av virusets ytterhölje, men innehåller ingen arvsmassa och kan därför inte överföra någon sjukdom. Kroppen bildar antikroppar när vaccinet injicerats eftersom immunförsvaret inte ser någon skillnad på virus och viruslika partiklar.
Idag kallas kvinnor regelbundet till gynekologisk cellprovtagning för att cervixcancer ska kunna upptäckas i tid.
Cecilia Young tror inte att provtagningen kommer att upphöra under den närmaste framtiden då vaccinet inte täcker in alla typer av HPV som kan orsaka cancer i livmoderhalsen. Ungefär 70 procent av all cervixcancer beror på HPV 16 och 18. De resterande 30 procenten orsakas framförallt av 13 andra högrisktyper av humant papillomvirus. Med stor sannolikhet kommer det på sikt att utvecklas vaccin som är verksamma mot fler genotyper.
Håkan Mellstedt, professor i onkologisk bioterapi vid Karolinska Institutet som har skrivit en sammanställning över olika vaccinkandidater mot cancer, säger att flera liknade preparat är under utveckling.
?Nu finns grunden?
Han är positiv till studieresultaten för Gardasil.
– De data som finns är mycket solida. Jag är övertygad om att vi kommer att se en kraftig reducering av livmoderhalscancer. Nu finns grunden, sen gäller det att ta ställning till vilka personer som ska vaccineras.
Det kommer att dröja minst ett år innan Socialstyrelsen beslutar huruvida vaccin mot cervixcancer ska inkluderas i vaccinationsprogram och i sådana fall om både pojkar och flickor ska vaccineras.
Även andra tumörer än cancer i livmoderhalsen har samband med virusinfektion. Levercancer och Burkitts lymfom kan ofta kopplas till specifika virus och också för dessa cancerformer kan antivirala vaccin få en större roll i framtiden.
År 2002 gick Apotekets kreditsystem back med 84 miljoner kronor. Nu täcks kostnaderna av intäkterna.
– Det ser ut att gå ungefär plus minus noll i år för de direkta kostnaderna, säger Magnus Lind på Apotekets ekonomienhet. Han berättar att Apoteket varje månad följer kostnadsutvecklingen för kreditsystemet, som innebär att kunder kan köpa läkemedel på avbetalning.
För första gången uppnår nu företaget sitt mål att systemet ska vara självfinansierat. Framför allt är det kreditprövningen som givit resultat, enligt Magnus Lind. Apoteket har inte längre problem med kunder som inte kan betala.
– De får betala kontant eller söka hjälp hos kommunen för att få sina läkemedel, säger han.
Apotekets avbetalningstjänst gjorde tidigare mycket stora förluster. Som sämst gick det år 2002 då 70 000 kunder inte betalade sina räkningar. Året därpå införde Apoteket kreditstopp för dem som inte betalat skulder.
När Apoteket för ett år sedan dessutom införde regler för vem som får handla på kredit blev kritiken massiv. Krav framfördes på att även skuldsatta skulle få köpa på avbetalning. En enda betalningsanmärkning kunde räcka för att för att bli nekad. Idag har Apoteket lättat på kraven så att personer med upp till två betalningsanmärkningar får kredit. Magnus Lind säger att systemet inte är fyrkantigt.
– Vi gör individuella bedömningar. Det kan vara en äldre människa med dåligt närminne som har missat att betala. Är han eller hon inte någon kreditrisk släpper vi igenom.
Trots att reglerna inte är lika strikta som när prövningarna för ett år sedan infördes var det ändå nio procent av de cirka 10 000 kreditprövningar som genomfördes den senaste månaden som fick avslag. Det innebär att hundratals människor varje månad blir nekade att köpa mediciner på kredit.
I början av december sker ett antal förändringar i systemet. Aviseringsavgiften för autogirokunder sänks bland annat.
