Antibiotikaresistens är ett ökande problem och de flesta bakterier är idag motståndskraftiga mot ett eller flera preparat. En bidragande orsak till detta kan vara felaktiga doseringar. Det visar Sara Olofsson i sin avhandling om antibiotikaresistens.
Syftet med avhandlingen var att studera hur olika doseringar påverkar utvecklingen av antibiotikaresistens, hur vanligt det är med antibiotikaresistens i den normala tarmfloran och hur lätt bakterierna kan spridas mellan människor.
Sara Olofsson använde E. coli-bakterier med olika grader av känslighet mot antibiotika och utsatte dem för varierande antibiotikakoncentrationer. De bakterier som var mindre känsliga växte ofta till och dominerade i kulturerna. Det var väldigt vanligt att resistens utvecklades och i regel kunde en högre dos antibiotika förhindra detta bättre.
– Vi såg att flera av de doser som idag används i kliniken är för låga för att döda bakterier med något lägre känslighet, även om bakterierna bara fanns i små mängder. Dessa doser ledde i flera fall till att resistensen ökade, säger Sara Olofsson i ett pressmeddelande.
I avhandlingen visar hon också att många friska par har flera, och ofta samma resistenta bakterier i sin normala tarmflora vilket tyder på att överföringen inom en familj kan vara stor.
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Intressant artikel! Fick mig att minnas min förbryllning i höstas när en läkare på När akuten rådde mig att inte ge hela kuren antibiotika till min 3-åriga dotter som hade feber ochh öroninflammation. “Ni kan avsluta kuren efter 5 dagar om hon mår bra.” Hon hänvisade till “nya rön och att vi ska vara rädda om miljön.” Blev väldigt förvånad, men lät min dotter ta hela kuren… Är det nya rön – eller hennes egen teori?