Cyberdocs efter distanshandel och e-recept

I augusti startade Apoteket sin näthandel i full skala. Många har redan hunnit nyttja tjänsten och framgången fortsätter förhoppningsvis. Resan har tagit lång tid och mött såväl tekniska som mentala hinder. När jag 1997 på denna sida argumenterade för Ja till postorderapotek var en minoritet av Apotekarsocietetens styrelse fortfarande tveksam. Tveksamheten från bland annat apoteksfarmacevter […]

27 okt 2006, kl 18:13
0

I augusti startade Apoteket sin näthandel i full skala. Många har redan hunnit nyttja tjänsten och framgången fortsätter förhoppningsvis. Resan har tagit lång tid och mött såväl tekniska som mentala hinder. När jag 1997 på denna sida argumenterade för Ja till postorderapotek var en minoritet av Apotekarsocietetens styrelse fortfarande tveksam.

Tveksamheten från bland annat apoteksfarmacevter har fortsatt in i det sista. Oro för jobben, glesbygden och för säkerheten, har framförts. Engagemanget för att utveckla läkemedelsdistributionen har saknats.


Självklart syftar e-handeln även till besparingar, på sikt också av personal. Ansvaret för servicen i glesbygden är politiskt vare sig det gäller apotek, post, kommunikationer med mera. Säkerheten och informationen är tillfredsställande löst. Diskinformation är inte avgörande för läkemedelsanvändningen.


Felet med Apotekets näthandel är att det blir dyrare att handla på nätet än på apotek. Apoteket beräknas spara cirka 15 procent på varje nätexpedition, men inget av detta kommer kunden till godo. Lagen om enhetliga priser över landet bör därför skrivas om och fri prissättning omfatta mer än nikotinläkemedel. Friare prissättning är också en förutsättning för konkurrenter att komma in på den svenska marknaden och för Apoteket att nå ut på den nordiska. För att få fart på EU:s lagliga nätapotek bör läkemedelssubventionen och läkemedelsförsäkringen även omfatta köp från dessa.


Den naturliga uppföljningen till nätapotek är cyberdocs, läkarbesök och förskrivning via Internet. Svensk lag förbjuder inte detta. Vad som krävs för all förskrivning är att den sker på vetenskaplig grund, enligt beprövad erfarenhet samt att patientjournaler förs. Legitimerade nätläkare är inte ovetenskapligare än andra och verksamheten håller på att bli beprövad i USA och England. Försök pågår i Finland med diabetiker och astmatiker, som med hjälp av digitala mätdon lämnar ‘labbprover’ via nätet. Antalet patienter som önskar e-postkonsultation ökar stadigt och undersökningar visar att de blir nöjda. E-recept är redan på plats.


Majoriteten av läkarkåren förhåller sig till nätmottagningar som många farmacevter tidigare förhöll sig till nätapotek. De borde istället delta i debatten om vilka sjukdomar och läkemedel som lämpar sig för cyberdocs, vilka provsvar som krävs, vilka primära och uppföljande frågor som bör ställas av läkaren och så vidare. Därefter bör försöksverksamhet startas. Dagens förskrivningspraxis håller inte den kvalitet när det gäller diagnos, multimedicinering, receptförnyelse eller utsättning att alternativ är uteslutna.


Klyftan mellan möjligheter och resurser inom sjukvården växer. Besparingar via generisk substitution, prioriteringslistor, sjukhusnedläggningar med mera används för att frigöra resurser till nya terapier och vård av en åldrande befolkning. Läkarbesök via nätet bör även prövas i samma syfte.


Cyberdocs kan dessutom frigöra patienter från den underordnade
roll många alltjämt upplever inför läkare.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng