Annons
Home 2006

Årlig arkivering 2006

Apotekare från Göteborg söker sig utomlands

0

2005 utexaminerades den första kullen apotekare från den nya apotekarutbildningen vid Göteborgs universitet. Nu har en uppföljning av dessa studenters yrkesmässiga status gjorts av studievägledarna Kristina Carlsson och Helena Dahlqvist på uppdrag av universitetets programkommitté för farmacevtisk och biovetenskaplig utbildning.

35 av 40 personer som tog apotekarexamen 2005 valde att delta i undersökningen. Av dessa arbetar elva idag på apotek utomlands, varav tio i Norge. Ytterligare elva arbetar inom Apoteket AB i Sverige.

Endast fem av apotekarna arbetar idag inom läkemedelsindustrin.

Fyra ägnar sig åt forskning på universitetsnivå medan en studerar. Tre var vid undersökningstillfället i våras arbetssökande.

De apotekare i undersökningen som arbetar på apotek i Norge tjänar betydligt mer än de som stannat i Sverige. Medianlönen för de som arbetar i Sverige är 21 500 kronor i månaden, medan samtliga som arbetar utomlands hade en ingångslön i intervallet 28 – 42 000 svenska kronor.

Pojken med Morbus Hunter får sin medicin

0

Redan igår tisdag beställde sjukhuset i Halmstad medicinen och tar själv kostnaden i avvaktan på ett nytt beslut från politikerna.

? Politikerna har skött det här jättedåligt och sett till principer istället för människor, säger Bengt Tonnby, barnneurolog på barnkliniken i Halmstad som behandlat pojken, till Svenska Dagbladet.

I december väntas den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA fatta beslut om ett europeiskt godkännande av medicinen, Elaprase, som kostar runt fyra miljoner kronor för ett års behandling.

Hormonersättning ger störst risk för icke aggressiv bröstcancer

0

I studien har data samlats in från drygt 27 000 kvinnor, födda i Sverige 1932 eller senare, som fick bröstcancer under perioden 1958-1997. Sambandet med olika riskfaktorer som barnafödande och hormonbehandling har analyserats.

Lena Rosenberg visar i sitt arbete att risken vid användning av hormonbehandling vid klimakteriet verkar öka framför allt när det gäller ?snällare? former av bröstcancer som innebär att kvinnan har större chans att överleva.
Studien visar också att kvinnor som drabbas av bröstcancer har sämre prognos om de fått barn inom en tioårsperiod för diagnos. Prognosen förbättras successivt ju längre tid som går mellan barnafödande och diagnos.

Förutom att tiden som förflutit mellan barnafödande och bröstcancerdiagnos har betydelse för prognosen, visar studien att kvinnor som blivit mödrar i tonåren har sämre prognos.

Moderaterna vill höja högkostnadsskyddet

0

Moderaterna vill höja taket för när den enskildes läkemedel ska subventioneras helt. Idag börjar högkostnadsskyddet gälla vid 1800 kronor. Enligt det moderata förslaget ska taket vara 2000 kronor. I moderaternas förslag ingår också att införa en expeditionsavgift på 25 kronor.
– Avgiften är oberoende av hur många läkemedel man hämtar ut, men ska betalas vid varje expeditionstillfälle, säger Christina Husmark Pehrsson, moderat ledamot i socialutskottet.
Inom partiet diskuterar man också, enligt henne, att ta bort den så kallade ?trappan? som innebär att läkemedlen börjar subventioneras när man betalat 900 kronor ur egen ficka för att sedan subventioneras helt vid 1800 kronor.
– Vår princip är att de med stora kostnader ska subventioneras, inte de med små.

Inget alliansförslag
Men en höjning av högkostnadsskyddet är inte något man fått med de övriga allianspartierna på inför valet. I alliansens valmanifest finns inga gemensamma ståndpunkter i de här frågorna.
– Vi har inte tagit ställning till det här, men helt klart behövs en översyn av högkostnadsskydden inom vården, säger Cathrine Pålsson Ahlgren (kd).
– Det gäller att hitta rätt nivå så att man skyddar de med högst kostnader.
Inte heller folkpartiet eller centern har inför valet deklarerat någon höjning av högkostnadsskyddet, däremot anser båda partierna att man ska införa en expeditionsavgift på apoteket.
– Det ska aldrig vara helt gratis anser vi. Även när högkostnadsskyddet inträtt bör man betala en symbolisk summa när man hämtar ut sina läkemedel, säger Kerstin Heineman (fp).

Stopp för livsviktig behandling

0

Behandlingen är godkänd av amerikanska FDA men ännu inte av EMEA, som dock behandlar preparatet. Läkemedlet som pojken behöver, Elaprase, kostar runt fyra miljoner kronor för ett års behandling.

Barnkliniken har lämnat in en ansökan att få använda läkemedlet men har fått avslag. Politikerna i länssjukvårdsnämnden hänvisar till medicinska aspekter och menar att ekonomin inte på något sätt har med beslutet att göra.

Enligt Bengt Eliasson (fp), ordförande i länssjukvårdsnämnden, måste ett besked komma från EMEA innan sjuåringen kan få läkemedlet.

– Det är i högsta grad ett levande ärende men vi måste följa praxis även om det känslomässigt är svårt, säger han till Hallandsposten.
Han poängterar att det rör sig om ett nytt läkemedel och vill inte ha en ny Neurosedynskandal.

Trots det har Region Skåne sagt ja till att behandla ett skånskt barn med samma sjukdom.

Men alla politiker i den halländska nämnden håller inte med. Maud Lanne (s) förstår inte varför man kan säga nej när Skåne sagt ja och att situationen förändras när läkemedlet är godkänt av FDA.

Pojkens läkare, Bernt Tonnby, kan bara titta på och är ganska övertygad om att skälet är ekonomiskt.
– Jag förstår att de ville avvakta tidigare när medicinen inte var godkänd. Men de, och alla, vet att den blir godkänd i Europa också. De ser chansen att spara lite pengar, säger han till Hallandsposten.

Jan Bergqvist avliden

0

Jan Bergqvist blev styrelseordförande i Apoteket 1999. Han var också en respekterad och välkänd profil inom socialdemokratin.

– Jans insatser för Apoteket AB har varit ovärderliga. Jag kommer att sakna hans stöd och trygghet i vår förändring. Idag går mina tankar till familjen, säger Stefan Carlsson, vd för Apoteket, i ett pressmeddelande.

Det svenska apotekssystemet låg Jan Bergqvist varmt om hjärtat. Så här uttalade han sig för ett år sedan i en artikel om apoteksmonopolets historia (LMV 7-8/05; se även länk i högermarginalen här intill):

? Vi har världens bästa apotekssystem i Sverige. Kvaliteten är hög i hela landet, priset är detsamma överallt och vi har höga ambitioner på miljöområdet. Vårt apotekssystem är bra för hälsan, säkerheten och samhällsekonomin.

? Apoteket AB är inget förbroskat stillastående monopol som är stelbent och trögt. Tvärtom är det ett vitalt, livskraftigt, välskött och bra företag.

Stort intresse för Apotekets e-handel

0

Trafiken till Apotekets hemsida har ökat med cirka 40 procent jämfört med förra veckan. Dessutom har antalet personer som registrerar sig för e-handel hos Apoteket stigit från 1 500 till 3 000 per dag.
– Totalt är det 75 000 personer som har registrerat sig, säger Andreas Rosenlund, presschef på Apoteket.

200 personer har under veckan beställt receptbelagda läkemedel via Apotekets hemsida, och 800 har loggat in med personlig kod via telefon.
– Vi har skickat ut 500 försändelser under veckan, säger Andreas Rosenlund.

Det långsiktiga målet med Apotekets e-handel är att senast 2009 ska 10-20 procent av de receptbelagda läkemedlen gå via hemleverans.
– Det är för tidigt att tala om succé, men de första reaktionerna är väldigt positiva, säger Eva Fernvall, marknadsdirektör på Apoteket.

Enligt Eva Fernvall hade man inga specifika mål inför uppstarten.
– Nej, först måste folk få kännedom om möjligheten att beställa. Att ta steget att handla kommer senare. Men visst är det roligt att det kommer fler besökare till hemsidan.

Tekniskt sett har allt fungerat under den första veckan. Säkerheten är också mycket hög, enligt Eva Fernvall.

? Man kan lita på tekniken och säkerheten. Vi har gjort flera tester och det är lika hög säkerhet som hos bankerna.

Fram till årsskiftet bjuder Apoteket på portot men sedan kommer det att kosta 20 kr per leverans.

Fullständiga enkätsvar från partierna

0

Inför höstens riksdagsval skickade Föreningen för Läkemedelsinformation (FLI), en specialistförening inom Apotekarsocieteten, ut fyra läkemedelsrelaterade frågor till partiledarna för följande tio partier:

Centerpartiet
Feministiskt Initiativ
Folkpartiet
Junilistan
Kristdemokraterna
Miljöpartiet
Moderaterna
Sjukvårdspartiet
Socialdemokraterna
Vänsterpartiet

Följande fem partier svarade på enkäten till FLI:

Centerpartiet
Feministiskt Initiativ
Folkpartiet
Junilistan
Miljöpartiet

Läkemedelsvärlden har fått tillgång till materialet och även fått fyra av de fem kvarvarande partierna att svara. Samtliga svar redovisas nedan, i alfabetisk ordning efter partiernas namn.

Följande frågor ställdes till de tio partierna:
1. Vilka läkemedelsrelaterade frågor tar ni upp i höstens val?
2. Hur ser ni på den framtida läkemedelsförsäljningen i Sverige?
3. Vilka frågor är de viktigaste när det gäller läkemedelskostnaderna?
4. Vilka åtgärder vill ni vidta när det gäller felanvändningen av läkemedel?

Centerpartiet
1. Centerpartiet vill satsa på ett nationellt hälsonät för att öka individens delaktighet i sin hälsa och i sin sjukvård, möjligheten att förbättra överföring av information mellan olika vårdgivare samt minska byråkratin. Hälsonätet ska omfatta ett enhetligt journalsystem som är integrerat med läkemedelsregistret. Varje individ ska ha en personlig portal via internet som ger en överblick över journaluppgifter, vårdkontakter och kvalitetssäkrad hälsoinformation. Systemet måste naturligtvis omgärdas av effektiva sekretessbestämmelser.
Centerpartiet anser att Apoteksbolagets monopol bör avvecklas. En avmonopolisering av Apoteket kommer på sikt leda till ökad tillgänglighet samt lägre läkemedelskostnader för den enskilde.
2. Den snabba läkemedelsutvecklingen ger växande möjligheter att bota sjukdomar. Därför är vi positivt inställda till utveckling och försäljning av läkemedel. Av såväl kostnads- som hälsoskäl är det dock viktigt att undvika en övermedikalisering av sjukvården.
3. Det är viktigt att slå vakt om substitutionsprincipen (att läkemedel ska bytas ut mot billigaste likvärdiga läkemedel).
Det är viktigt att gå vidare med läkemedelsgenomgångar för framför allt äldre och multisjuka för att förebygga övermedikalisering. Läkemedelsregistret kopplat till det nationella hälsonätet kan här ge helt nya möjligheter – t.ex. att upptäcka när läkemedel med negativa synergieffekter föreskrivs.
4. Felanvändning av läkemedel medför hälsorisker och leder till onödiga kostnader för såväl patienten, hälso- och sjukvården som för samhället. Samarbetet mellan vårdpersonal och apotekspersonal behöver stärkas. Patientens förståelse för sin egen medicinska situation och hennes eller hans möjligheter att få tillgång till kunskap om läkemedel och deras effekter är en viktig resurs. De försök med läkemedelsgenomgångar som gjorts tyder på att det finns stora möjligheter att minska biverkningar och öka patientens livskvalitet. Vi är övertygade om att ett nationellt hälsonät här kan spela en stor roll.
Läkemedel är ofta utformade efter forskning på män, vilket drabbar kvinnor genom oförutsedda effekter, biverkningar m.m. Även om medvetenheten om bristande jämställdhet i vården har ökat och åtgärder – inte minst inom läkemedels¬forskningen – har skett, måste arbetet för en jämställd vård drivas intensivt.
Kontinuerlig fortbildning och information av förskrivare, hälso- och sjukvårdspersonal och konsumenter om läkemedelsförskrivning och eventuella biverkningar av läkemedel är viktig för att öka kvaliteten och kostnadseffektiviteten i läkemedelsanvändningen.

Fi, Feministiskt initiativ
1. Fi kommer att driva frågor om kvinnor och mäns lika rätt till bra och effektiv vård och behandling inklusive korrekt läkemedelsförskrivning. Vi vill också att läkemedel skall vara testade och utprovade på avsedd användare, dvs kvinnor, män, unga och gamla.
2. Oberoende av var läkemedel saluförs måste det finnas kompetent personal som känner till läkemedel och deras interaktioner. Att personalen även måste ha tillgång till rådgivning av apotekare för information och att lokalerna måste vara ändamålsenliga och säkra är krav som också måste kunna ställas.
3. För att nå en rimlig nivå på läkemedelskostnaderna är det viktigt att ha kontroll över både produktions- och distributionskostnader. Läkemedelskommittéerna gör här ett viktigt arbete.
En optimal läkemedelsanvändning förutsätter att den som skriver ut läkemedlet har rätt utbildning och tillräckligt med tid, både för patientinformation och uppföljning, bl.a. genom återbesök.
Vid nyinsatta läkemedel eller vid läkemedelsjustering är det viktigt att eftersträva förskrivning av mindre volymer.
Högkostnadsskyddet för läkemedel behöver ses över, i syfte att sänka kostnaderna för patienter med kroniska sjukdomar.
4. Det behövs ordentligt med tid för information till patienterna, både hos den förskrivande läkaren och på apoteket när läkemedlet hämtas ut. Det måste vara möjligt med en samordning mellan olika behandlande läkare så att inte en och samma patient får olika preparat som interagerar negativt. Lämpligt är att knyta denna samordning till ansvarig husläkare, apoteket eller i förekommande fall hemsjukvård.

Folkpartiet
1. Apoteksmonopolet – för att det är helt absurt att Sverige som nästan enda land i världen förbjuder apotekare att starta eget. Det skulle bli fler apotek och bättre service om det blev tillåtet med konkurrens. Läkemedelssäkerheten för äldre, som ofta får många läkemedel samtidigt. Läkemedelsgenomgångar och en samlad elektronisk patientjournal är viktiga åtgärder för att motverka problem med biverkningar och interaktioner. Läkemedel för äldre patienter måste studeras bättre. Det är en rimlig säkerhetsåtgärd att inte initialt testa nya läkemedel med okända egenskaper på sköra patienter. Nya läkemedel som är avsedda att användas på vuxna och därmed sannolikt i första hand på äldre personer ska inte få släppas ut på marknaden utan att det finns dokumentation på effekt och säkerhet även för denna åldersgrupp.
2. Apoteksmonopolet ska upphöra. Detaljhandel med receptbelagda läkemedel ska vara tillåtet i butiker och apotek som har en farmaceutiskt utbildad personal tillgänglig under hela öppethållandet och som får tillstånd för sådan handel av Läkemedelsverket. Vissa receptfria läkemedel ska kunna säljas i vanliga matbutiker. Läkemedelsverket ska avgöra vilka receptfria läkemedel som är lämpliga för det. Butikerna ska ansöka om tillstånd och ha vissa regler att följa för en ansvarsfull försäljning. Apoteket AB ska säljas. Ett första steg kan vara att låta anställda köpa den apoteksverksamhet de arbetar i och ansluta den till Apoteket AB genom franchiseavtal.
3. Att motarbeta felanvändningen av läkemedel, som både orsakar stort lidande och stora kostnader. Kostnaderna är både direkta, på grund av läkemedel som tas i onödan eller hämtas ut och inte används, och indirekta genom att felanvändningen ger ökat behov av sjukvård. Se vidare fråga 4.
4. Läkemedelsgenomgångar på äldreboenden är ett viktigt första steg, här finns många av de värsta problemen. Varje patient ska ha en samlad patientjournal, där läkemedelsjournalen ingår. Journalen ska vara tillgänglig för behandlande läkare efter patientens medgivande, och vid akut vård av medvetslösa patienter. I journalen ska det finnas en diagnos kopplad till varje förskrivning, så att dubbla förskrivningar undviks, och så att det blir tydligare vilka läkemedel som kan eller bör sättas ut. Alla ska ha rätt till en husläkare, som tar det samlade ansvaret för frågor om läkemedelsanvändning och utsättning. Tack vare den samlade överblicken har husläkaren också bra förutsättningar att rapportera in biverkningar.

Junilistan
Junilistan ställer främst upp i riksdagsvalet för att det saknas ett alternativ för vanliga medborgare som vill ta tillbaka makten från Bryssel till Sverige och att sedan få ut makten i landet men som samtidigt vill vara medlemmar i EU. Därutöver menar vi att det finns ytterligare en central fråga för nästa mandatperiod och det är att få ett folk i arbete. Utan detta blir det sämre i vården, omsorgen och skolan, pensionerna krymper och välfärden försämras.
Vi har därför inte gått in i detalj i en mängd andra frågor. Det vi sagt i frågor som är relaterade till er enkät är följande: ?Offentliga monopol ska vara organiserade som statliga eller kommunala verk underkastade offentlig insyn och ledda av generaldirektörer och kommunala verkschefer med normala ämbetsmannalöner. Detta gäller t ex Apoteksbolaget och Systembolaget.?

Kristdemokraterna
1. Det finns flera viktiga politiska frågor som rör läkemedel och som Kristdemokraterna gärna diskuterar i valrörelsen. Det gäller självklart hur utvecklandet av nya effektiva läkemedel ska kunna kombineras med en rimlig kostnadsutveckling för läkemedelsförmånen. Vidare bör problem med biverkningar och överförskrivning inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen tas upp.
2. Det svenska apoteksmonopolet bör avskaffas på sikt. Det finns goda skäl att tro att det går att åstadkomma effektivisering och därmed lägre kostnader genom fri konkurrens på detta område. Frågan om avreglering är numera också väl utredd genom statliga utredningar som visat att det är svårt att finna goda motiv för ett långsiktigt bibehållande av nuvarande monopol.
3. Ambitionen måste vara att dämpa kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånen. Detta får dock inte innebära att patienter i behov av medicinering tvingas avstå läkemedel av ekonomiska skäl, inte heller bör en sådan ambition minska möjligheterna för läkemedelsindustrin att utveckla nya läkemedel. En förstärkning av hela vård- och omsorgssektorns resursnivå är viktig för att kunna ta till vara såväl läkemedel som andra insatser till gagn för patienten. Huvudmännen måste fortsätta att effektivisera sina verksamheter.
4. Landstingen behöver ges förutsättningar för att utvärdera läkemedelsbehandling på samma grunder som övriga behandlingsalternativ. Kristdemokraterna vill bland annat se ett system med enhetliga patientjournaler, som inkluderar läkemedelsförskrivning. Systemet bör bygga på elektronisk journalföring knuten till patienten och inte till den vårdenhet som patienten besöker.

Miljöpartiet
1. Kopplingen läkemedel och miljö. Ökad medvetenhet är nödvändig. Minst miljöskadliga alternativ bör väljas när flera, likvärdiga för patienten finns att tillgå. Vården behöver bli mer förebyggande och hälsoorienterad. När livsstilsförändringar kan ersätta läkemedel bör vården medverka till sådana. Motion på recept, matlagningsgrupper, självhjälpsgrupper som några exempel. Även samtal och terapeutisk hjälp. Fler yrkeskategorier behöver finnas på vårdcentralerna. En permanent lösning av Kilens verksamhet. Kilen arbetar med att förebygga läkemedelsskador och för en ansvarsfull läkemedelsanvändning. Biverkningsfrågan. Öka medvetenheten. Direktrapportering ska kunna ske av konsumenter. Läkarkåren måste öka sin rapportering och ta upp biverkningsfrågan vid utskrivningstillfället. Forskning och utveckling. Livsviktigt för en rad svåra sjukdomstillstånd. Att lösa de svåra sjudomarna ser vi mer angeläget än livsstilsskapade problem som kan lösas på andra sätt. Jämställdhetsaspekt. Mer forskning om kvinnokroppen. Tydliggöra könsskillnader vid utprovning och användningsområden av läkemedel. Aspekterna särskild känslighet och individuella olikheter bör också lyftas fram mer.
2. Vi vill behålla apoteket. På lokal nivå bör man göra översyner kontinuerligt för att uppmärksamma överförskrivning. Det är vår förhoppning att en större medvetenhet om livsstilens kopplingar till hälsa, risker med biverkningar och konkret förebyggande stöd ska minska behovet av läkemedel. Ett sätt att styra om medel till ett mer långsiktigt förhållningssätt.
3. Se tidigare svar. Att varken samhället eller individen har läkemedelskostnader för sådant som kan åstadkommas på andra, bättre sätt.
4. Förbättra märkningen, både på grund av förväxlingsrisk och felanvändning – för såväl sjukvårds- och apotekspersonal som för patienter. Läkemedelsgenomgångar, både för äldre och andra som tar fler läkemedel. Större fokus på biverkningar och biverkningsrapportering, se fråga 1.

Moderaterna
1. Vi är beredda att ta upp överförskrivning av läkemedel till äldre. Vi vill se över möjligheten till en nationellt samlad patientjournal med uppgifter om utskrivna läkemedel.
2. Vi har många olika förslag på läkemedelsområdet som inte går att räkna upp i ett kort svar. Bland annat vill vi se över apoteksmonopolets framtid för att ersätta detta med någon form av franchisesystem med fristående apotekare.
3. Fler produkter skulle kunna vara receptfria. En fortsatt utvärdering av läkemedlens hälsoekonomiska nytta.
4. Möjligheten att införa en enhetlig patientjournal med information om läkemedelsanvändning. Bättre samordning i primärvården med stöd av personliga vårdguider.

Sjukvårdspartiet
Har inte besvarat frågorna.

Socialdemokraterna
1. Att läkemedel ska ses som en integrerad del av den samlade hälso- och sjukvården, högkostnadsskydden för läkemedel bör vara lika oberoende av var i landet patienten bor, och en nationellt sammanhållen struktur kring läkemedelsfrågorna är viktiga att prioritera.
2. Vi vill att nuvarande form ska finnas kvar. Apoteket AB har ensamrätt att sälja läkemedel till allmänheten och ska tillgodose allmänhetens behov av läkemedel över hela landet. Det ska göras en översyn av det svenska apoteksmonopolet ur ett EG-rättsligt perspektiv. I uppdraget ingår att analysera om Apotekets försäljningsnät är utformat så att konsumenternas tillgång till läkemedel säkras. Utredaren ska även analysera om Apotekets marknadsföring och produktinformation är förenlig med EG-rätten.
3. Att de ska vara rimliga från medicinska, humanitära och samhällsekonomiska synpunkter. Att man ska ta hänsyn till marginalnyttan, vilket innebär att det inte får finnas andra tillgängliga läkemedel eller behandlingsmetoder som bedöms väsentligt mer ändamålsenliga. Det är Läkemedelsförmånsnämnden som beslutar om vilka läkemedel som ska subventioneras och att fastställa pris på läkemedel.
4. Grunden är nuvarande regelverk. Men viktigt är att hitta system som försöker säkerställa att patienten tar ordinerade läkemedel på avsett sätt. För äldre och multisjuka bör systematiska läkemedelsgenomgångar göras. I den stora satsningen (nivåhöjning med 10 miljarder på 10 år) för äldre som görs genom den nationella utvecklingsplanen som regeringen lagt fram, är läkemedelsgenomgångar ett område som finns med. Den viktigaste kanalen för farmacevtisk rådgivning till enskild person är apoteken. Det är viktigt att personalen i vården i ökad utsträckning har farmacevtisk kompetens att tillgå. Vårdgivarna behöver mer oberoende läkemedelsinformation som inte är producentanknuten.

Vänsterpartiet
1. Vi driver bland annat frågan om gratis receptbelagda läkemedel för barn. Det gör vi för att det är en bra välfärdsreform och för att vi vet att en del människor som lever i en svår ekonomisk situation inte hämtar ut sina recept. Föräldrarnas bristande ekonomi och/eller ansvarstagande får inte leda till att barn inte får sin ordinerade medicinering. Andra frågor som kan bli aktuella är att läkemedel måste prövas på de grupper som skall konsumera dem. Detta gäller särskilt med avseende på kön och ålder. Staten skall garantera att alla skall kunna beviljas kredit på Apoteket och dessutom vill vi starta ett statligt läkemedelsföretag för produktion av generika.
2. Vi försvarar Apotekets monopol på läkemedelsförsäljningen.
3. Det framgår delvis av fråga 1 att vi vill ha gratis receptbelagda läkemedel för barn och att det bör vara möjligt för alla att få kredit på apoteket så att ingen av ekonomiska skäl blir utan sin medicin. Staten bör stå som garant för en sådan kredit.
När det gäller marknadsföringen är denna huvudsakligen inriktad mot förebyggande läkemedel, läkemedel som är nya och dyra och som förväntas konsumeras under lång tid av en stor andel i befolkningen. Ur ett patient- och samhällsperspektiv är det förödande då kliniska studier pekar på att den ekonomiska och medicinska nyttan är större vid sekundär prevention, dvs. att motverka komplikationer vid sjukdom till skillnad mot primär prevention som riktas till en frisk befolkning. Det ska dock inte förväxlas med vaccinationer som de facto har en effektiv primär prevention.
Exempel på risken med marknadsföring av läkemedel är att i dag marknadsförs inte de medicinskt effektivaste och samtidigt billigaste blodtryckssänkande läkemedlen överhuvudtaget. Troligtvis för att en marknadsföring av dessa läkemedel skulle vara olönsamt för läkemedelsföretagen. Vi menar att även vad gäller information av läkemedel så är producentoberoendet mycket väsentligt och det är tveksamt om marknadsföring av läkemedel från producenten överhuvudtaget ska vara tillåtet.
4. Vi kan därför konstatera att läkemedel är en stor tillgång för bot, lindring och ökat välbefinnande hos många människor, men om de inte används rätt kan de innebära stora risker. Därför anser vi att det är av största vikt att marknadskrafterna inte tillåts råda oreglerat utan att den producentoberoende forskningen, tillsynen och informationen stärks som motvikt. Vi anser därför att det bör utredas hur den producentoberoende forskningen, tillsynen och information till befolkningen kan stärkas. En sådan utredning bör särskilt beakta hur organisationer som, t.ex. Kilen, Konsumentverket och Apoteket AB kan utvecklas och stärkas.
2005 beslöt riksdagen att öka säkerheten på läkemedelsområdet genom att Apoteket gavs möjlighet att upprätthålla register över varje patients läkemedel för att undvika kontraindikationer på grund av flera förskrivare. Det finns en förhoppning att denna möjlighet också ska öka säkerheten vad gäller särskilt de äldres läkemedelsanvändning. Men vi ser att det också måste ske en kompetenshöjning hos förskrivarna så att läkemedel som är olämpliga för äldre inte ordineras och att flera olika psykofarmaka, som ofta resulterar i förvirring och fallolyckor, inte förskrivs till äldre.

Lovande resultat för svenskt hivvaccin

Vaccinkandidaten är ett så kallat DNA-vaccin, baaserat på den så kallade Vacciniavektorn, som utvecklats och producerats av forskare vid Smittskyddsinstitutet och National Institutes of Health i USA (se artikel länkad i högermarginalen). Vaccinet syftar till att samtidigt skydda mot flera av de vanligaste typerna av hivvirus.

– Så här bra resultat har aldrig tidigare setts med ett vaccin av denna typ, säger Eric Sandström, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.

De friska frivilliga som ingår i studien har vaccinerats via injektion tre gånger. Förutom att 90 procent av dessa utvecklat immunsvar mot hiv tolererades vaccinet väl.

Data från studien presenteras vid den pågående hivkonferensen i Amsterdam.

En kraftfull strategi för svenskt forskningsklimat – nu!

0

Sveriges life science-forskning har haft fantastiska framgångar under förra seklet som till exempel flera innovativa läkemedel, diagnostika för allergitester samt utrustning för proteinseparationer. Vi hade då ett antal karismatiska innovativa forskare som skapade en framgångsrik forskningsmiljö. Samarbetet mellan universitet och läkemedelsindustri, myndighet och sjukvård var smidigt och okomplicerat och inte speciellt reglerat. Beslutsvägarna var unikt korta och familjära. Sverige har sedan dess ett fantastiskt bra rykte i internationella forskningskretsar.

Frågan är bara hur länge detta rykte kan hålla i sig om inte nya produkter och publikationer fyller det tomrum som 20 års nedrustning av forskningsresurser har urholkat. Fakta talar för sig själva, Sveriges andel av vetenskapliga publikationer och antalet citeringar av svenska artiklar minskar. Forskarkåren åldras med stormsteg och de otydliga karriärvägarna på universiteten främjar inte återväxten. Det är svårt för forskare att flytta mellan universitet och industri. Flera stora läkemedelsindustrier har försvunnit från Sverige. Svenska staten har sedan 80-talet inte satsat lika mycket på medicinsk forskning som konkurrerande länder. Antalet lärosäten har däremot ökat och detta leder till mindre pengar till varje enskild forskare som för att överleva måste ägna allt mer tid till att söka forskningspengar från alternativa bidragsgivare och investerare. Allmänhetens förtroende för forskare minskar.
Internationellt sker dock stora förändringar. Nya länder som Kina, Indien och Finland kommer in på banan, stora satsningar görs och det sker snabbt. Det som krävs nu är en kraftfull svensk strategi som tar vår forskning ut i världen igen.

Hur ska vi då åstadkomma detta?

? En central ekonomisk satsning krävs. Regeringen har beslutat att en procent av BNP ska satsas på civil forskning 2008. Men det forskningsnätverk som Apotekarsocieteten tillhör vill gå längre och kräver pengarna nu genast och ytterligare en procent under en 10-årsperiod.
? Sluta snuttifiera och satsa pengar på stora lärosäten som kan hävda sig internationellt. Vilka, kan beslutas i samråd med forskarna.
? Ta politiska beslut, som optimerar en långsiktig tjänsteplanering på universiteten och som möjliggör för utländska forskare att komma till Sverige och arbeta som post doc .
? Fördelaktiga villkor i form av skatteincitament för forskande industrier måste införas.
? Låta forskarna behålla morötter som till exempel lärarundantaget.
? En kraftfull strategi för att skapa en innovativ forskningsmiljö måste till med anställningstrygghet, tydliga karriärvägar, nåbara mål, konkurrensmässiga löner samt inspirerande och tydliga ledare som släpper fram de unga forskarna.
? För att öka rörligheten mellan industri, akademi och sjukvård måste ett system att jämföra olika typer av meriter utformas.
? Stimulera nationella och internationella samarbeten samt forskningsnätverk och kluster.

Vi behöver en gemensam vision om ett framgångsrikt Sverige.

Vänsterpartiet vill ha statligt läkemedelsföretag för generikaproduktion

Det enda som skiljer de båda ?blocken? åt är apoteksmonopolets framtid; regeringen med samarbetspartier vill behålla medan alliansen på lite olika sätt vill ta bort och ersätta med privata alternativ.
Men det är de mer radikala förslagen som sticker ut och gör valrörelsen spännande, ur ett läkemedelsperspektiv. Bland annat vill Vänsterpartiet starta ett statligt läkemedelsföretag för produktion av generika.
– Det finns ett stort behov av generika och vi måste själva styra vad vi behöver i Sverige. Dessutom tror vi att det kan bli en ytterligare prispress på läkemedel, säger Gunilla Wahlén, riksdagsledamot för Vänsterpartiet.

Kostar 400 miljoner
Vänsterpartiet vill också att alla barn ska få gratis receptbelagda läkemedel, eftersom det idag kan variera över landet. I vissa landsting gäller ett högkostnadsskydd per barn, i andra räknas alla barn in i ett och samma högkostnadsskydd.
– Det är både en rättvise- och en välfärdsfråga, säger Gunilla Wahlén.
Enligt partiets uträkningar kostar reformen 400 miljoner kronor att genomföra.
Miljöpartiet vill driva igenom en permanent lösning för konsumentinstitutet Kilens verksamhet.
– Vår idé är att Kilen blir en avdelning inom Folkhälsoinstitutet eller Konsumentverket med en direkt statlig finansiering, säger Jan Lindholm, riksdagsledamot för Miljöpartiet.
Vidare vill Miljöpartiet att direktrapportering av biverkningar ska kunna ske av konsumenter. Dessutom måste läkarkåren öka sin rapportering och ta upp biverkningsfrågan vid utskrivningstillfället. Mp vill också ha en bättre märkning av läkemedelsförpackningar, bestående av mer information.

Prövas och bedömas
Moderaterna vill att fler läkemedel görs tillgängliga som receptfria alternativ.
– Det är ett sätt att öka tillgången genom att patienten inte alltid behöver gå till en läkare. Det är också ekonomiskt bra för samhället att fler läkemedel blir receptfria. Men självklart måste det prövas och bedömas vilka läkemedel och vilka styrkor som är aktuella.
Det finns också några frågor där partierna tycker lika, till exempel införandet av läkemedelsgenomgångar för äldre alternativt dem med många läkemedel, att läkemedel ska utvärderas på dem som använder dem samt ett enhetligt journalsystem på något sätt integrerat med läkemedelsförteckningen.

Fotnot: Enkät och faktaunderlag har tagits fram i samarbete med Föreningen för Läkemedelsinformation, FLI – en specialistföreningen inom Apotekarsocieteten.

Utredare tror på nikotinmedel i handeln

0

En överväldigande majoritet av de instanser som hittills lämnat remissvar på regeringens utredning ifall nikotinläkemedel ska få säljas i vanliga affärer är positiva till förslaget.
Svenska Läkaresällskapet, Konsumentverket, Socialstyrelsen och Sveriges Farmaceutförbund är några av de aktörer som ställer sig bakom en reform. Bland de få aktörer som är negativa finns Apotekarsocieteten och Statens Folkhälsoinstitut.
– Vi är tveksamma eftersom nikotinmedel är ganska kraftiga läkemedel. Den farmakologiska verkan av nikotin är avsevärd i stora doser, säger Gunnar Ågren, generaldirektör för Folkhälsoinstitutet.

Inte utan rådgivning
En annan anledning till varför han anser att nikotinläkemedel inte ska säljas i vanliga affärer är att handeln varit dålig på att efterfölja de åldersgränser som gäller för cigaretter och öl.
– Det finns därför skäl att tro att handeln även skulle misslyckas med att upprätthålla åldersgränser för läkemedel.
Apotekarsocieteten menar i sitt remissvar att läkemedel inte bör säljas utan rådgivning.
– Det är mycket viktigt att man kan säkerställa farmaceutisk information då man säljer läkemedel. Vi tror inte att det är möjligt i handeln, säger Andy Wallman, ordförande för Sektion för öppenvårdsfarmaci inom Apotekarsocieteten.
Apoteket är däremot positivt till receptfria nikotinmedel i vanliga butiker trots att det innebär ökad konkurrens för företaget.
– Vi anser att utredningen som ligger till grund för förslaget är väl gjord och väl underbyggd. Och så är det ologiskt att man får sälja tobak fritt, men inte läkemedel som hjälper människor att sluta med tobak, säger Eva Fernvall, marknadsdirektör på Apoteket.

Stort behov
Hon menar också att behovet av nikotinläkemedel är så pass stort att det är fel om Apoteket av egenintresse hindrar andra aktörer att komma in på marknaden.
Apoteket poängterar dock i sitt remissvar att de vill konkurrera på samma villkor som eventuella nya aktörer. Apoteket vill kunna välja själva vilka receptfria nikotinmedel de säljer och inte ha någon skyldighet att ta in samtliga produkter. Men om en kund efterfrågar en särskild produkt ska den tas in. Det bör också övervägas att Apoteket ska få sätta priser själva istället för att tillämpa reglerade priser.
Anders Lönnberg som är regeringens utredare tror att monopolet på försäljning av nikotinläkemedel kommer att utgå som en konsekvens av att så pass många remissinstanser ställer sig bakom det.
I vinter kommer regeringen förmodligen att lägga en proposition i ärendet.
Nästa sommar kan det tänkas att nikotinläkemedel säljs på Ica och Konsum. Utredaren Anders Lönnberg kommer under våren 2007 att utreda hela Apoteksmonopolet.

Förslag om effektivare generikareform

0

För cirka fyra år sedan trädde den reform i kraft som innebär att apoteken ska byta ut ett läkemedel som läkare har förskrivit om det finns ett billigare och likvärdigt alternativ. Läkemedelsverket beslutar om vilka preparat som är utbytbara.
I en gemensam skrivelse till Socialdepartementet konstaterar Läkemedelsverket, Läkemedelsförmånsnämnden och Konkurrensverket att reformen medfört stora besparingar för samhället men att det går att göra den än mer effektiv.
Förslaget innebär bland annat att de bestämmelser som möjliggör utbyte av läkemedel ska ingå i läkemedelslagen istället för lagen om läkemedelsförmåner, som nu är fallet.
Idag kan läkemedelsföretag som överklagar att apoteket byter ut deras preparat dra ut på beslutet. Ärendet kan överklagas i tre instanser och preparatet får inte bytas förrän domstol har fattat beslut. Om bestämmelserna flyttas till läkemedelslagen blir läkemedlet istället utbytbart till dess att domstol har prövat beslutet.

Förslaget får stöd
Kenneth Nyblom, vd för Föreningen för generiska läkemedel, FGL, är positiv till förslaget.
– Idag kan det för företag vara frestande att överklaga eftersom de ekonomiska vinsterna blir stora då monopolsituationen automatiskt förlängs för den som överklagar. Det ekonomiska motivet får aldrig överskugga det medicinska motivet. Om det nya förslaget träder i kraft blir det meningslöst att överklaga utan goda medicinska skäl.
Han menar att patienter som behöver ett specifikt läkemedel inte kommer i kläm eftersom domstolen, om det finns starka skäl, kan bestämma att Läkemedelsverkets beslut inte gäller tills domstol har avgjort frågan.
Förutom FGL är flera andra remissinstanser positiva, men det finns också invändningar. Läkemedelsindustriföreningen, Lif, påpekar att få företag överklagar Läkemedelsverkets beslut och föreningen anser inte att besluten om utbytbarhet bör gälla omedelbart.

Läkemedel mot reumatism ökar i försäljningen

0

Volymmässigt säljer läkemedel mot nervsjukdomar och hjärtkärlsjukdomar mycket, men dessa grupper utgör inte lika stor kostnad för samhället som till exempel preparat mot cancer och reumatiska sjukdomar.
– Det har kommit flera nya typer av läkemedel mot cancer och autoimmuna sjukdomar. Försäljningen av till exempel psykofarmaka har också ökat, framförallt i volym, men inte lika mycket i pengar eftersom priserna pressas av det generiska utbytet, säger Karolina Antonov, chef för statistikenheten på Apoteket.
Bästsäljaren Enbrel har de senaste sex månaderna sålt för 231 miljoner kronor, en ökning med 32 procent jämfört med första halvåret 2005. Remicade, också mot reumatoid artrit, sålde näst mest följd av blodfettsänkaren Lipitor.
Enligt IMS Healths läkemedelsstatistik uppgick försäljningen januari-juni 2006 till 13,3 miljarder kronor mätt efter AIP, Apotekets inköpspris. Det motsvarar en ökning med drygt fem procent jämfört med samma period året innan.

Svensk ledamot i DIA:s styrelse

0

Den världsomspännande organisationen DIA, med över 20 000 medlemmar, utgör en mötesplats för företrädare för sjukvård, industri, akademi och myndigheter.
– Hur man än vrider och vänder på det finns det olika aktörer med olika intressen. DIA:s viktigaste uppgift är att tillhandahålla ett forum där man kan stöta och blöta läkemedelsfrågor, säger Thomas Kühler, som både har arbetat inom myndighetsväsendet och inom industrin.
Han tillträder den första september och sitter sedan i styrelsen i tre år.
Som ny ledamot hoppas han kunna bidra med ett europeiskt och svenskt perspektiv eftersom organisationen har ett visst fokus på USA.

Problem i pilotprojekt

0

Tekniken har periodvis inte fungerat och de läkare som deltar i pilotprojektet har inte kunnat få upp sina patienters medicinlistor. Lagen om Läkemedelsförteckning innebär att behöriga personer ska kunna ta del av vilka läkemedel en patient har fått ifall patienten samtycker. Apoteket ansvarar för databasen som innehåller uppgifterna. Även Datainspektionen och Sveriges Kommuner och Landsting deltar.
Idag kan man som privatperson få ut sin läkemedelsförteckning på Apoteket, men vare sig Apoteket eller Sveriges Kommuner och Landsting kan uppge när databasen kan användas fullt ut.
– Det ställs höga säkerhetskrav på att ingen obehörig ska kunna se vilka läkemedel du har tagit. Det här är ett komplicerat arbete och det måste få ta tid, säger Sune Pettersson på Sveriges Kommuner och Landsting.