Årlig arkivering 2005

Med all respekt för den viktiga uppgift Anders Cronlund och Läkemedelsakademin har svikit i ungefär ett sekel ? att förmedla kunskap om läkemedel i verklig användning ? vill vi framföra följande frågor:

I vilken utsträckning anser Anders Cronlund och hans organisation Läkemedelsakademin att människor inte bör få hjälp för biverkningar och skador av läkemedelförskrivning och användning? Vad är det som får Anders Cronlund att tro att trettio års arbete med biverknings- och skadedrabbade människor har resulterat i några hundra mail till Kilen?

Visserligen förkortat, men enligt vår mening fullt tydligt ändå, framförde vi i ledaren i Konsumentrapport att problemen har pågått dag efter dag, år efter år, i åtminstone de trettio år vi nu verkat.

Den omdömeslöshet som visats har tyvärr visats av Anders Cronlund. Man nämner nämligen inte Kilen:s namn offentligt, det är ju som om organisationen och själva problemet skulle existera! Fast å andra sidan är det väl en smula poänglöst att avge omdömen om omdömen. Vi säger dock som virkeshandlar?n i Mossel ? tack o båck!

Jan Albinson
Kilen

Läkemedelsakademin (tidigare Apotekarsocietetens utbildningsavdelning) har de senaste tio åren genomfört över 100 utbildningar kring läkemedelsanvändning, bland annat flera om biverkningar.

Även böcker och rapporter inom området har getts ut. Människor som drabbas av biverkningar eller andra läkemedelsskador skall självklart alltid få hjälp av sjukvården. Den andra frågan liksom den följande texten förstår jag inte.

Anders Cronlund
Utbildningschef, Läkemedelsakademin

I en intervju i Läkemedelsvärlden nr 3/05 utvecklar verkställande direktören för Läkemedelsindustriföreningen ? Richard Bergström ? problemet med smuggling av förfalskade läkemedel bland annat från Ryssland.

Som ordförande i Föreningen för parallelldistributörer av läkemedel (FPL) delar jag till fullo Richard Bergströms uppfattning om att denna typ av kriminell verksamhet måste förhindras och jag ser det som självklart att alla seriösa aktörer på den europeiska läkemedelsmarknaden aktivt verkar för att den stoppas.

När han längre ned i artikeln kopplar ihop den etablerade parallellimporten av läkemedel inom EU med en kriminell verksamhet från Ryssland på följande sätt ?Parallellhandeln i Europa har hittills varit säker, men det finns signaler på att vi börjar få problem med ett inflöde av förfalskade läkemedel från Ryssland? vill jag göra följande tillrättaläggande.

Parallellhandel av läkemedel kan endast ske mellan EU:s medlemsstater. Parallellimport från Ryssland är således inte tillåten. Parallellhandel är en laglig verksamhet som skyddas av EG-fördragets regler om fri rörlighet för varor och tjänster.

Att koppla ihop begreppet ?parallellhandel? med en kriminell verksamhet är därför förvånande.

Göran Heintz
Ordförande Föreningen för parallelldistributörer av läkemedel (FPL)

Nej ? Läkemedelsverket tänker inte mer på industrin än barnen. Debatten om behandling av deprimerade barn med antidepressiva läkemedel är viktig och slentianmässig förskrivning av antidepressiva till nedstämda tonåringar är givetvis fel.

Depression är dock i vissa fall en mycket svår sjukdom och innebär ett stort lidande för den som drabbas. Det gäller även barn och tonåringar. Att ?förbjuda? behandling av denna patientgrupp, som Janne Larsson pläderar för, vore att svika. Det finns bevis för att SSRI har effekt på depression hos barn och ungdomar.

FDA som Janne Larsson hänvisar till har ju som bekant godkänt Prozac med stöd av kliniska studier. I PDR, den amerikanska motsvarigheten till FASS, anges för Prozac dessutom, vilket stöder mitt tidigare uttalande, att ?The possibility of a suicide attempt is inherent in major depressive disorder and may persist until significant remission occurs. Close supervision of high-risk patients should accompany initial drug therapy.?

Att hoppas på att få tillgång till ett godkänt läkemedel för behandling av barn och ungdomar med depression även i Europa tycker jag är lätt att försvara!

Björn Beermann
Professor, Läkemedelsverket

Domslutet från EG-domstolen kommer snart och en avreglering av apoteksmonopolet har aldrig varit så nära. När ett nytt system ska skapas finns mycket att lära av Danmark. Där har kunderna efter liberaliseringen fått bättre tillgänglighet, längre öppettider och lägre priser. 1 200 nya försäljningsställen har tillkommit, men förbrukningen av smärtstillande medel har inte ökat, tvärtemot vissa farhågor. Däremot gjorde krångliga regleringar och tunga administrativa bestämmelser inte mycket för att förenkla för de nya aktörerna.

Trots att tre av fyra av Sveriges medborgare önskar sig möjlighet att köpa produkter som nässpray, hostmediciner och huvudvärkstabletter i sin vanliga matbutik så väcker scenariot med receptfria läkemedel utanför statliga Apoteket farhågor hos några.

Osäkerheten beror till stor del på bilden som ibland målas upp: att Apoteket skulle stå och falla med sin försäljning av receptfria läkemedel. Skrämselkampanjen ?Rädda Apoteket? var tydlig och andemeningen i den var att hela Apoteket skulle hotas om också annan försäljning av receptfria läkemedel utanför monopolet skulle tilllåtas.

Men är det så att Apoteket finansierar sin övriga verksamhet med för höga marginaler på egenvårdsprodukter som just receptfria läkemedel? Det vore anmärkningsvärt. Sanningen är att Apoteket inte står och faller med försäljningen av receptfria läkemedel, den är några få procent av den totala omsättningen. Men folkhälsan blir lidande av det nuvarande systemet eftersom Sverige har så usel tillgänglighet.

Flera utredningar och rapporter på senare tid, som Lars Jedings stora utredning från 1998, visar att en mycket stor del av svenska folkets åkommor kan avhjälpas med egenvård. Ett omreglerat system för försäljning av egenvårdsprodukter med fokus på tillgänglighet och kundernas behov gör att medborgarna mår bättre. Staten borde arbeta mer med att öka tillgängligheten, höja kunskapsnivån hos medborgarna och sänka priserna. Men dagens system motverkar i stället detta.

Men varför måste vi egentligen vänta på en europeisk dom för att ändra systemet? Vi kan själva på nationell nivå förändra marknaden så den blir mer kundvänlig. En förändring i systemet har redan skett. Tidigare har det varit otänkbart för Apoteket att skilja på receptfria och receptbelagda läkemedel men nu när monopolet är skakigt visar det sig fungera alldeles utmärkt att öppna drugstores, Apoteket Shop, där bara receptfria läkemedel och en ökad andel handelsvaror säljs. Men andra aktörer släpps ännu inte in på marknaden.

I ett omreglerat system blir inte bara försäljningsställena fler, de har också mycket bättre öppettider. Det kan vi se i Danmark. Vinsten av ökad tillgänglighet blir inte bara friskare medborgare utan också en minskad belastning på den hårt ansträngda sjukvården i Sverige. Regeringens öppning till dialog och samarbete i frågan välkomnas. Vi får hoppas att viljan till samarbete och förändring finns kvar oavsett vad domen innehåller. Läkemedel är ju inte vilken handelsvara som helst och vi önskar oss inte en oreglerad marknad. Det är snarare på tiden att vi tillsammans underlättar tillgången till receptfria läkemedel till ett så bra pris som möjligt så snabbt som möjligt. En välfungerande läkemedelsförsörjning inom hela Sverige är viktig och här kan ICA med sitt rikstäckande butiksnät fungera som en viktig del.

Johan Wiklund
Affärsutveckling, ICA AB

Satsning på medicinsk forskning

I Regeringens forskningsproposition lyfts den medicinska forskningen fram. Anslag på 400 miljoner de närmsta tre åren, en ny nationell centrumbildning för att stimulera till fler kliniska prövningar och en central struktur för landets biobanker är några av förslagen. Men kritiker menar att det behövs mer resurser för att Sverige ska vara en medicinsk forskningsnation att räkna med. Regeringen ska också tillsätta en utredning om den svenska forskningens framtid.

Ingen varning på NSAID i Europa

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har beslutat att ny varningstext ska införas på förpackningarna för samtliga NSAID i USA. Beslutet kom i samband med att FDA krävt att Pfizer skulle stoppa försäljningen av Bextra. Läkemedelsverket ser inga skäl för att införa varningar i Sverige, utan avvaktar den utvärdering av NSAID som för närvarande pågår.

Israeliska Teva öppnar i Helsingborg

Ett av världens största generikaföretag, Teva, har nyligen öppnat ett försäljnings- och marknadsbolag i Helsingborg. Huvudkontoret ligger i Israel. I Sverige finns idag fem anställda, men innan årets slut räknar VD Peter Burestedt med att ha anställt ytterligare tre personer. Företaget har ett antal läkemedel godkända i Sverige inom onkologi, benskörhet och depression.

Indien inför skärpta patentregler

Den indiska regeringen vill införa strängare patentregler för tillverkning av läkemedel. Skärpningen som är en följd av Världshandelsorganisationens krav har fått kritik, bland annat från Läkare utan gränser. Lagändringen kommer, menar kritikerna, att omöjliggöra den produktion av billiga, kopierade generika, som varit betydelsefull både för Indien och fattiga delar av världen. Landet exporterar idag två tredjedelar av sin läkemedelsproduktion främst till utvecklingsländer och är världens största producent av generiska läkemedel. Det regerande kongresspartiet hävdar att läkemedel inte kommer att bli dyrare i Indien ? men frågan är vad det innebär för exporten, säger kritikerna.

Flera nyheter i Läkemedelsboken

Årets upplaga av Läkemedelsboken, som började distribueras till sjukvården i april, innehåller flera nya avdelningar. Bland annat finns nu fyra kapitel om marknadsföring av läkemedel. En annan nyhet är ett kapitel om utsättning av läkemedel. Kapitlen i Läkemedelsboken kan laddas ned som pdf-filer från Apotekets hemsida.

Internationellt samarbete om antibiotika

På svenskt initiativ byggs nu ett internationellt nätverk med inriktning på antibiotikaresistens, React, upp i samarbete med bland andra WHO (se www.reactgroup.org).
? En av uppgifterna är att försöka få läkemedelsutvecklingen att röra på sig. Vi har anställt en engelsk konsult som under våren kommer att analysera möjliga incitament och systemförändringar inför ett möte på EU-kommissionen där vi fått tillträde till tre direktorat, säger Otto Cars, professor och ordförande i Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, Strama.

Könsskillnader i synen på astma

Tonårsflickor tar i högre grad hänsyn till sin astma än pojkar. Det visar en studie om attityden till sjukdom hos barn med astma. Studien med rubriken ?Jag vill också ha en hund?? är gjord av Ingela Rydström vid Umeå universitet. Tonåringarna med astma berättar om tre strategier; att hålla sjukdomen på avstånd, att utmana den eller att ta den i beaktande. Beteendet att utmana sjukdomen observerades hos båda könen, men medan flickorna berättar att de förbereder sig med läkemedel före en utmaning avstår pojkarna från sådana förberedelser.

Hypotesen bakom Homer-studien, som publicerades i BMJ i februari, var att läkemedelsgenomgångar genomförda av apotekare minskar antalet sjukhusinläggningar.

Studien omfattade 872 patienter som i medeltal var 84 år och  stod på sex läkemedel. De randomiserades till läkemedelsgenomgång i hemmet av apotekare eller ingen sådan genomgång.

Det totala antalet sjukhusinläggningar under den följande sexmånadersperioden var hos de 429 patienterna som fått genomgång 234, och hos de 426 som inte fått genomgång 178. Skillnaden var statistiskt signifikant.

? Om genomgångarna ökade antalet medicineringsfel som ledde till inläggningar är det anmärkningsvärt, men om genomgångarna ledde till upptäckter av dolda medicinska problem som patienten borde söka vård för är det ju snarare positivt, säger Anders Carlsten, forskningschef på Apoteket.

Det var en bra grupp för LFN att pröva sina rutiner på. Rapporten var ambitiös, vi får se om man orkar hålla den nivån för de större och mer komplexa läkemedelsgrupperna.

Stefan Carlsson, vd, Apoteket:

Det blev inte någon större förändring och vi hade förberett  oss på mer, men LFNs bedömning är säkert helt korrekt. Jag har ingen anledning att ifrågasätta den. Den genomgång som LFN nu gör är mycket viktig och helt nödvändig och den kommer säkerligen att ge mycket positiva effekter.

Richard Bergström, vd, Läkemedelsindustriföreningen:

Det är glädjande att man sätter patientens behov i fokus och konstaterar att man kan behöva ha flera olika läkemedel och beredningsformer att välja på. Genomgången är ambitiös ? kanske överdrivet ambitiös om man betänker vilket arbete vi har framför oss. Det är fortfarande oklart vad man skall göra med gamla läkemedel som är ?beprövade?, men där man inte har data. Skall de mönstras ut?

Jane Ahlqvist Rastad, läkare, Läkemedelsverket:
LFN verkar ha gjort en ambitiös genomgång av migränläkemedlen. Att klassen triptaner bedöms som kostnadseffektiv tycker jag var väntat och ifrågasättandet av kostnadseffektiviteten för Imigran är förstås relevant, inte minst mot bakgrund av priset jämfört med Imigran Novum. Intressant är att genomgången ledde till prissänkning för Naramig.

Det är svårt att tänka sig en så samlad och stillsam person som Sten Iwarson, infektionsläkare och läkemedelskommittéordförande i Göteborg, ryta till. Men det gör han ? ganska ofta.

På senare tid har han i egenskap av ordförande för läkemedelskommittéernas ordförandekollegium, Lok, ryckt ut med vattenspruta när det svenska kommittésystemet attackerats.

En i flera tappningar återkommande kritik går ut på att landstingen via läkemedelskommittéerna sparar väl mycket på läkemedel, vilket hotar att gå ut över patienterna.

En förklaring är att de öronmärkta läkemedelspengarna från staten är synliga, samtidigt som annat utan debatt försvinner ner i ?sjukvårdens svarta hål? och sjukskrivningarna går på löpande nota.

Sparas det mer på läkemedel än på annat i vården?

? Ingen kan egentligen svara på det. Eftersom läkemedelspengarna kommer från staten och är öronmärkta för ett visst ändamål kan politiker, chefstjänstemän och andra lätt isolera den här posten, medan de har svårt att isolera kostnader för exempelvis avancerade röntgenundersökningar. Sättet att komma runt det hela är att göra den växling som redan skulle ha gjorts, att landstingen tar över hela kostnaden så att pengarna inte kommer som en allmosa från staten. Den här växlingen borde redan ha skett.

? Idag är uppmärksamheten på läkemedelskostnaderna större än på andra kostnader. Det gör att trycket är större på den kostnadsposten.

Är det ett stort problem?

? Nej, jag tycker inte det. Det handlar ju inte om någon överdriven sparnit. Vi försöker ju få ?value for money? som det heter bland investerare, vad gäller skattebetalarnas pengar. Det är vår enkla filosofi.

SNS Välfärdspolitiska råd vill avskaffa läkemedelskommittéerna, Socialstyrelsen har efterlyst mer samordning. Varför är du motståndare till en nationell rekommendationslista?

? Det finns två huvudskäl. Det ena är att konkurrensen riskerar sättas ur spel. Vi har redan sett hur leverantörer till slutenvården under ett eller två år dumpar priset i upphandlingen för att slå ut konkurrenterna. Därefter återgår man till det gamla priset när man blivit ensam herre på täppan. Jag tror att konkurrensen mår bra av att vi har ett tiotal upphandlare och minst lika många reklistor i Sverige.

? Det andra huvudskälet mot en nationell lista är att den lokala förankringen faller bort. Läkemedelskommittéverksamheten är idag närmast en folkrörelse bland förskrivarna. Enbart den kommitté som jag leder i Göteborg engagerar direkt eller indirekt omkring 150 personer i läkemedelsarbetet. Det underlättar implementeringen av våra rekommendationer.

Kommittéerna har angripits för sin brist på hälsoekonomisk expertis.

? Hälsoekonomiska analyser vad gäller läkemedel bör göras med ett samhällsperspektiv, precis som LFN gör idag. De lägger ribban för vad som är kostnadseffektivt för samhället. Vi litar på LFN:s bedömningar och har ingen anledning att ompröva deras beslut.

En trend mot ökad samordning av kommittéarbetet, inte minst i storlandsting som har flera kommittéer, pågår trots allt. Kommer detta att fortsätta? Hur ser läkemedelskommittésverige ut om tio år?

? Från 2006 har Stockholm, Skåne och Västra Götaland vardera en enda reklista. Om tio år tror jag vi har maximalt åtta till tio listor i landet, såvida inte landstingen är avskaffade. Om det händer kan jag överhuvudtaget inte spå vad som kan ske.

Landstingen har fått kritik för att man i de flesta fall inte avsatt specifika pengar till fortbildning i kölvattnet av det nya etikavtalet med industrin. Finns det en risk för ett fortbildningsunderskott?

? Läkarförbundets studie visar ju att industrin stått för högst 20 procent av förskrivarnas fortbildning. Här kommer landstingen och kommittéerna att intensifiera sina utbildningsaktiviteter. Läksak i Stockholm är en föregångare.

Hur ser du på förslagen om en ny instans för uppföljning av läkemedels användning?

? Som organisation är det ytterst landstingen som har ansvaret för att uppföljning sker, det vill säga att man vet vad som händer med de patienter man behandlar. Tyvärr har vi varit dåliga på detta i Sverige när det gäller läkemedlen men diskussionen har ju kommit igång efter utspelet om Cerla från Richard Bergström, Ann-Christin Tauberman och Stefan Carlsson. Nu har det kommit ett nytt initiativ  från landstingen och Apoteket som jag inte riktigt greppat.

Du låter inte heltänd på idén.

? Jag kan inte riktigt förstå den. En grupp med representanter från fyra landsting har tagit fram förslaget, där Mikael Hoffmann varit den främste idésprutan. Det är ju ännu ganska lösliga diskussioner där olika intressenter har olika bilder av vad som är lämpligt att skapa. Jag tror inte på någon ny statlig myndighet eller något aktiebolag.

LFN och byte till generika ? hur har det nya systemet fungerat hittills?

? Utbytesreformen har i stort varit lyckosam. Ett återstående problem är återrapporteringen som framstår som alltmer meningslös. Det är ju långt ifrån någon garanti att varumärkesnamnet kommer in i journalen genom återsändningen. Mycket arbetskraft går åt till sortering och återsändning med mycket liten utdelning. Det här är en byråkratisk åtgärd som borde avskaffas. Industrins läkemedelsförsäkring borde kunna organiseras på ett sätt som gör att man solidariskt kan stå för de ersättningar för skada som ska betalas ut.

Hur är förutsättningarna i Sverige för kliniska läkemedelsprövningar?

? Vi har goda förutsättningar i Sverige. Industrin klagar över allt sämre förutsättningar men objektiv statistik stödjer inte detta. Etikkommittéerna kan dock utgöra ett temporärt hinder i vissa fall.

Hur går det med decentraliseringen av läkemedelsbudgeten i Västra Götaland?

? Budgeten fördelas ut på ett antal förvaltningar inklusive sju stora sjukhus. Man har hittills valt olika modeller för fortsatt decentralisering. Vissa förvaltningar har lagt ut budgeten på klinik- respektive vårdcentralsnivå, men inte alla.

Din företrädare som ?lokförare?, Ola Ohlsson, sa vid något tillfälle att ?Crestor inte behövs?. Hur ser du på det uttalandet?

? Ola Ohlssons yttrande får väl inte något pris i den högre diplomatin, men så här i efterhand visar ju den globala försäljningsutvecklingen för Crestor att Astrazeneca var alltför optimistiska i början.

Ett försök med generisk förskrivning genomfördes 2004 vid sex vårdcentraler och två kliniker i Västra Götaland. Nu har Läkemedelsverket fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för generisk förskrivning i Sverige.

Hur vill du sammanfatta ert försök med generisk förskrivning?

? Ett huvudsyfte var att studera attityderna till generisk förskrivning, och den uppföljande enkäten visade att en stor majoritet av förskrivarna och apotekspersonalen var positiva. Det blev problematiskt för sjukhusläkarna, som inte hade tillgång till elektroniska förskrivarstöd. Projektet visade att sådana är en förutsättning för att generisk förskrivning ska få fullt genomslag. Men det är ju något som är på gång på det flesta håll nu, även inom slutenvården.

? Det tyngsta skälet för generisk förskrivning är att vi får en överensstämmelse med den läkemedelsbeteckning som används inom grundutbildning av förskrivare och farmacevter, i läroböcker, facktidskrifter och så vidare. Ett problem är att den generiska beteckningen idag är alltför undanskymd på förpackningen.

Införs generisk förskrivning i Sverige och i så fall när?

? Ja, det borde vara rätt självklart. Förhoppningsvis under 2007. Om Läkemedelsverket under året kommer fram till att det i princip räcker med ändringar i receptföreskrifterna, så borde det gå att få med journalleverantörerna på tåget under 2006. De måste programmera om sina läkemedelsmoduler. Med litet flyt kan vi starta 2007.

Vilka förebilder finns internationellt vad gäller generisk förskrivning?

? I England skriver man generiskt på över 80 procent av recepten sedan sex, sju år och det är etablerat i de stora europeiska länderna. Vi är snarare bland de sista än de första som diskuterar detta.

? Det är viktigt att påpeka att vi vill möjliggöra generisk förskrivning, som inte är tillåten idag, vi vill inte ha ett tvång.

Hur ser du på den seglivade föreställningen om att förskrivare i Västsverige är lojala med Hässle/ Astrazeneca?

? Det var länge sedan jag hörde det påståendet. Att förskrivare i Västra Götaland skulle vara lojala med Astrazeneca är väl ungefär lika sant som att stockholmare var lojala med Kabi och Pharmacia när dessa bolag fanns. Båda påståendena anser jag helt odokumenterade.

Hur ser Lok:s agenda ut idag?

? Vi fokuserar under 2005 på äldres läkemedelsanvändning med bland annat en stor expertkonferens. I övrigt visar ju det utrymme som den här intervjun får i tidningen att Lok idag är en viktig spelare. 

En viktig förändring i det nya etikavtalet är att företagen nu får stå för maximalt hälften av kostnaderna i samband med utbildningar och konferenser.

Från flera håll, inte minst läkarnas yrkesorganisationer, har man därför framfört krav på att huvudmännen bör avsätta specifika medel för att täcka bortfallet om man inte ska riskera en försämrad fortbildning. Något som bara ett fåtal landsting gjort hittills.

Det nya etikavtalet är dock ännu ungt, genomklubbat i de sista landstingsstyrelserna så sent som i februari. Enligt de flesta bedömare som Läkemedelsvärlden talat med är det därför för tidigt att dra några slutsatser om att avtalet fått några negativa effekter på läkarnas fortbildning.

? Man har uppenbarligen inte allokerat särskilda resurser för att kompensera det minskande bidraget från industrin i de flesta landsting, men det kan vara så att medel ändå går till fortbildning inom ramen för den ordinarie budgeten. Det är för tidigt att dra några slutsatser om effekter på fortbildningen, men vi bevakar förstås frågan, säger Håkan Mandahl, vice vd på Läkemedelsindustriföreningen.

Nya lösningar

Ellen Hyttsten, direktör vid Sveriges Kommuner och Landsting, tycker att kraven på att landstingen måste skjuta till pengar har varit ?väl snabba?.

? Ytterst är detta upp till varje enskilt landsting, men det är mycket i den tidigare situationen som behöver ses över. Vilka har åkt på olika arrangemang? Vad har de fått ut? Det har inte alltid varit speciellt välplanerat, och allt har inte gett ett optimalt utbyte.

? Fortbildningen måste planeras bättre utifrån den enskildes och vårdens behov. Vilka former för fortbildning bör man satsa på? Här måste man hitta nya lösningar på många håll. Det är inte konstigt att man inte hunnit analysera dessa frågor färdigt i alla landsting.

? Sedan är det ofrånkomligt att vissa grupper, som haft det väldigt förmånligt tidigare, nu får det sämre eller kontrolleras mer, säger Ellen Hyttsten.

Hon tycker att det är väl tidigt att tala om hur avtalet påverkat vårdpersonalens fortbildning, men hon ser dock en positiv effekt redan nu.

? Från att ha varit en undanskuffad fråga har fortbildningen nu hamnat överst på dagordningen i alla landsting. Det är viktigt.

Mer byråkrati

Håkan Mandahl säger sig fått enstaka rapporter om ett minskat antal svenska deltagare på internationella konferenser.

? Men det är för tidigt att säga att det handlar om en trend.

Enligt honom är företagen besjälade av att följa det nya avtalet.

? Man gör verkligen sitt bästa, det tror jag också är det intryck man fått från landstingssidan. Det är viktigt att spelreglerna tydliggjorts. Men det har blivit administrativt besvärligare, företagen måste till exempel begära tillstånd från huvudmännen för att få genomföra konsulentbesök, och dessa svarar inte alltid. Ett annat problem är lokala avvikelser från avtalet på lägre nivå, förvaltningar och sjukhus som inte följer landstingslinjen. Det finns många ?öar? där det inte fungerar så bra, säger Håkan Mandahl.

? Det finns också exempel på flera läkargrupperingar som haft stora förhoppningar om att industrin ska kunna bidra finansiellt på samma sätt som tidigare. Deras förväntningar kommer på skam.

OPINION I en annons i höstas om apotekets 24-timmars service stod följande. ?Vi kommer också att bli en tydligare rådgivare och informationskälla, främst när det gäller läkemedel, men också beträffande hälsa i stort.?

Bra att kärnverksamheten kring läkemedel lyfts fram före de mer diffusa hälsoråden, som redan har så många predikanter.

Opinionspalten är ett komplement till Läkemedelsvärldens ledarsida

OPINION I maj riskerar Medicinhistoriska museet i Stockholm att packas ner i lårar. Landstinget vill inte betala hyran till sitt eget fastighetsbolag, på en dryg miljon av en kulturbudget på 250. Allt annat får sin beskärda del: musiken, scenkonsten, organisationer på alla ledder, IT?

OPINION Idag påträffar man dubbelmoralen titt som tätt draperad i etiken. Marknadsföring är oetiskt utom när moralisten själv skall sälja bil eller bostadsrätt.

Opinion-spalten är ett komplement till Läkemedelsvärldens ledarsida

OPINION Dansk Farmaceutforening har nyligen gett ut en rapport med titeln Fremtidens farmaceut ? Farmaceutens fremtid (farmaceut betyder apotekare på danska).

Den konstaterar att vi stadigt får mer potenta och raffinerade läkemedel och pekar på roller som apotekaren bör påta sig för att maximera nyttan av läkemedel: patientsäkerhet, utbildning av patienter och apotekspersonal, samspel med läkare och så vidare.

Apotekaren skall se till att apoteket representerar ?den højeste viden om lægemidler?. Det var upplyftande att läsa ett dokument i vilket individen och inte systemet ges uppdraget, ansvaret och utrymmet att föra utvecklingen framåt.

Opinion-spalten är ett komplement till Läkemedelsvärldens ledarsida