Folkrörelsebas med vattenspruta

Sten Iwarson är läkemedelskommittésveriges nye frontfigur. Han skojar gärna, liknar kommittéerna vid en folkrörelse och brinner för generisk förskrivning. Som Lok-ordförande har han snabbt hamnat i hetluften.

18 apr 2005, kl 13:40
0

Annons

Det är svårt att tänka sig en så samlad och stillsam person som Sten Iwarson, infektionsläkare och läkemedelskommittéordförande i Göteborg, ryta till. Men det gör han ? ganska ofta.

På senare tid har han i egenskap av ordförande för läkemedelskommittéernas ordförandekollegium, Lok, ryckt ut med vattenspruta när det svenska kommittésystemet attackerats.

En i flera tappningar återkommande kritik går ut på att landstingen via läkemedelskommittéerna sparar väl mycket på läkemedel, vilket hotar att gå ut över patienterna.

En förklaring är att de öronmärkta läkemedelspengarna från staten är synliga, samtidigt som annat utan debatt försvinner ner i ?sjukvårdens svarta hål? och sjukskrivningarna går på löpande nota.

Sparas det mer på läkemedel än på annat i vården?

? Ingen kan egentligen svara på det. Eftersom läkemedelspengarna kommer från staten och är öronmärkta för ett visst ändamål kan politiker, chefstjänstemän och andra lätt isolera den här posten, medan de har svårt att isolera kostnader för exempelvis avancerade röntgenundersökningar. Sättet att komma runt det hela är att göra den växling som redan skulle ha gjorts, att landstingen tar över hela kostnaden så att pengarna inte kommer som en allmosa från staten. Den här växlingen borde redan ha skett.

? Idag är uppmärksamheten på läkemedelskostnaderna större än på andra kostnader. Det gör att trycket är större på den kostnadsposten.

Är det ett stort problem?

? Nej, jag tycker inte det. Det handlar ju inte om någon överdriven sparnit. Vi försöker ju få ?value for money? som det heter bland investerare, vad gäller skattebetalarnas pengar. Det är vår enkla filosofi.

SNS Välfärdspolitiska råd vill avskaffa läkemedelskommittéerna, Socialstyrelsen har efterlyst mer samordning. Varför är du motståndare till en nationell rekommendationslista?

? Det finns två huvudskäl. Det ena är att konkurrensen riskerar sättas ur spel. Vi har redan sett hur leverantörer till slutenvården under ett eller två år dumpar priset i upphandlingen för att slå ut konkurrenterna. Därefter återgår man till det gamla priset när man blivit ensam herre på täppan. Jag tror att konkurrensen mår bra av att vi har ett tiotal upphandlare och minst lika många reklistor i Sverige.

? Det andra huvudskälet mot en nationell lista är att den lokala förankringen faller bort. Läkemedelskommittéverksamheten är idag närmast en folkrörelse bland förskrivarna. Enbart den kommitté som jag leder i Göteborg engagerar direkt eller indirekt omkring 150 personer i läkemedelsarbetet. Det underlättar implementeringen av våra rekommendationer.


Kommittéerna har angripits för sin brist på hälsoekonomisk expertis.

? Hälsoekonomiska analyser vad gäller läkemedel bör göras med ett samhällsperspektiv, precis som LFN gör idag. De lägger ribban för vad som är kostnadseffektivt för samhället. Vi litar på LFN:s bedömningar och har ingen anledning att ompröva deras beslut.

En trend mot ökad samordning av kommittéarbetet, inte minst i storlandsting som har flera kommittéer, pågår trots allt. Kommer detta att fortsätta? Hur ser läkemedelskommittésverige ut om tio år?

? Från 2006 har Stockholm, Skåne och Västra Götaland vardera en enda reklista. Om tio år tror jag vi har maximalt åtta till tio listor i landet, såvida inte landstingen är avskaffade. Om det händer kan jag överhuvudtaget inte spå vad som kan ske.


Landstingen har fått kritik för att man i de flesta fall inte avsatt specifika pengar till fortbildning i kölvattnet av det nya etikavtalet med industrin. Finns det en risk för ett fortbildningsunderskott?

? Läkarförbundets studie visar ju att industrin stått för högst 20 procent av förskrivarnas fortbildning. Här kommer landstingen och kommittéerna att intensifiera sina utbildningsaktiviteter. Läksak i Stockholm är en föregångare.

Hur ser du på förslagen om en ny instans för uppföljning av läkemedels användning?

? Som organisation är det ytterst landstingen som har ansvaret för att uppföljning sker, det vill säga att man vet vad som händer med de patienter man behandlar. Tyvärr har vi varit dåliga på detta i Sverige när det gäller läkemedlen men diskussionen har ju kommit igång efter utspelet om Cerla från Richard Bergström, Ann-Christin Tauberman och Stefan Carlsson. Nu har det kommit ett nytt initiativ  från landstingen och Apoteket som jag inte riktigt greppat.

Du låter inte heltänd på idén.

? Jag kan inte riktigt förstå den. En grupp med representanter från fyra landsting har tagit fram förslaget, där Mikael Hoffmann varit den främste idésprutan. Det är ju ännu ganska lösliga diskussioner där olika intressenter har olika bilder av vad som är lämpligt att skapa. Jag tror inte på någon ny statlig myndighet eller något aktiebolag.

LFN och byte till generika ? hur har det nya systemet fungerat hittills?

? Utbytesreformen har i stort varit lyckosam. Ett återstående problem är återrapporteringen som framstår som alltmer meningslös. Det är ju långt ifrån någon garanti att varumärkesnamnet kommer in i journalen genom återsändningen. Mycket arbetskraft går åt till sortering och återsändning med mycket liten utdelning. Det här är en byråkratisk åtgärd som borde avskaffas. Industrins läkemedelsförsäkring borde kunna organiseras på ett sätt som gör att man solidariskt kan stå för de ersättningar för skada som ska betalas ut.


Hur är förutsättningarna i Sverige för kliniska läkemedelsprövningar?

? Vi har goda förutsättningar i Sverige. Industrin klagar över allt sämre förutsättningar men objektiv statistik stödjer inte detta. Etikkommittéerna kan dock utgöra ett temporärt hinder i vissa fall.

Hur går det med decentraliseringen av läkemedelsbudgeten i Västra Götaland?

? Budgeten fördelas ut på ett antal förvaltningar inklusive sju stora sjukhus. Man har hittills valt olika modeller för fortsatt decentralisering. Vissa förvaltningar har lagt ut budgeten på klinik- respektive vårdcentralsnivå, men inte alla.

Din företrädare som ?lokförare?, Ola Ohlsson, sa vid något tillfälle att ?Crestor inte behövs?. Hur ser du på det uttalandet?

? Ola Ohlssons yttrande får väl inte något pris i den högre diplomatin, men så här i efterhand visar ju den globala försäljningsutvecklingen för Crestor att Astrazeneca var alltför optimistiska i början.

Ett försök med generisk förskrivning genomfördes 2004 vid sex vårdcentraler och två kliniker i Västra Götaland. Nu har Läkemedelsverket fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för generisk förskrivning i Sverige.

Hur vill du sammanfatta ert försök med generisk förskrivning?

? Ett huvudsyfte var att studera attityderna till generisk förskrivning, och den uppföljande enkäten visade att en stor majoritet av förskrivarna och apotekspersonalen var positiva. Det blev problematiskt för sjukhusläkarna, som inte hade tillgång till elektroniska förskrivarstöd. Projektet visade att sådana är en förutsättning för att generisk förskrivning ska få fullt genomslag. Men det är ju något som är på gång på det flesta håll nu, även inom slutenvården.

? Det tyngsta skälet för generisk förskrivning är att vi får en överensstämmelse med den läkemedelsbeteckning som används inom grundutbildning av förskrivare och farmacevter, i läroböcker, facktidskrifter och så vidare. Ett problem är att den generiska beteckningen idag är alltför undanskymd på förpackningen.

Införs generisk förskrivning i Sverige och i så fall när?

? Ja, det borde vara rätt självklart. Förhoppningsvis under 2007. Om Läkemedelsverket under året kommer fram till att det i princip räcker med ändringar i receptföreskrifterna, så borde det gå att få med journalleverantörerna på tåget under 2006. De måste programmera om sina läkemedelsmoduler. Med litet flyt kan vi starta 2007.

Vilka förebilder finns internationellt vad gäller generisk förskrivning?

? I England skriver man generiskt på över 80 procent av recepten sedan sex, sju år och det är etablerat i de stora europeiska länderna. Vi är snarare bland de sista än de första som diskuterar detta.

? Det är viktigt att påpeka att vi vill möjliggöra generisk förskrivning, som inte är tillåten idag, vi vill inte ha ett tvång.

Hur ser du på den seglivade föreställningen om att förskrivare i Västsverige är lojala med Hässle/ Astrazeneca?

? Det var länge sedan jag hörde det påståendet. Att förskrivare i Västra Götaland skulle vara lojala med Astrazeneca är väl ungefär lika sant som att stockholmare var lojala med Kabi och Pharmacia när dessa bolag fanns. Båda påståendena anser jag helt odokumenterade.

Hur ser Lok:s agenda ut idag?

? Vi fokuserar under 2005 på äldres läkemedelsanvändning med bland annat en stor expertkonferens. I övrigt visar ju det utrymme som den här intervjun får i tidningen att Lok idag är en viktig spelare. 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng