Annons
Home 2005

Årlig arkivering 2005

Referenser måste vara riktiga

I ett utskick från BI refererar företaget till just läkemedelskommittén i Göteborg när man påstår att ?Mobic har av oberoende experter framförts som ett alternativ till coxiberna eftersom kliniska studier visar färre gastrointestinala biverkningar och komplikationer (perforationer, ulcus, blödningar) jämfört med standard-NSAID?. I sin anmälan till IGM skriver Sten Iwarson att kommittén överhuvudtaget inte diskuterar Mobic i sina rekommendationer eller på något annat ställe. Han skriver också att kommittén bett företaget om en kommentar men inte fått något svar.

I sitt svar till IGM skriver BI att man ger Sten Iwarson rätt att i en bokstavstrogen tolkning av kommitténs rekommendationer från 2004 inte ger utrymme åt den formulering som företaget har använt i utskicket.

IGM konstaterar att BI medger Sten Iwarsons anmärkning, och menar vidare att en åberopad referens alltid ska vara relevant för de påståenden den hänförs till. Den får inte vara vilseledande vad gäller innebörd eller räckvidd hos det åberopade dokumentet, de slutsatser som materialet medger och om vilka generaliseringar som är möjliga. Annonsen strider mot regelverket och Boehringer Ingelheim döms att betala en IGM-avgift om 80 000 kr.

?Vi ställer behovsfrågan?

1971 grundade Ralph Nader konsumentorganisationen Public Citizen. Health Research Group, en av sex grupper inom Public Citizen, med cirka tio anställda, arbetar framför allt med läkemedelsfrågor, ger ut boken ?Worst pills, best pills? samt publicerar hemsidan www.worstpills.org.

De har en starkt negativ och skeptisk inställning till nya läkemedel och till industrin. Anledning är att man tycker att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA är för snäll och allt för lättvindigt godkänner nya läkemedel som inte är bättre eller säkrare än existerande behandlingar. Problemet är att myndigheterna idag måste godkänna ett läkemedel som bedöms som säkert och effektivt.

? Den brännande frågan om vi verkligen behöver det här nya läkemedlet ställs aldrig av myndigheterna, eftersom de idag inte har rätt att ställa den frågan. Men vi ställer behovsfrågan, säger Larry Sasich på Public Citizen.

Av säkerhetsskäl

Och inte bara det, man ställer flera andra frågor också, mest rörande säkerhet. För sina analyser använder Public Citizen FDA:s egna dokument som finns tillgängliga på FDA:s hemsida, och den vetenskapliga litteraturen.

? Till skillnad från FDA kan vi också göra nödvändiga säkerhets- och effektivitetsjämförelser mellan läkemedel och komma fram till slutsatser och förslag till konsumenter som FDA inte har laglig rätt att göra, säger Larry Sasich.

Han tänker då bland annat på deras rekommendationer om både Celebra, som man länge velat ska dras bort från marknaden, och Crestor, som man inte tycker ska användas alls. Båda av säkerhetsskäl.

? Crestor var ett lätt beslut. Det var bara att läsa FDA:s egna utredningar som visar på flera fall av rabdomyolys i tidiga kliniska studier, som aldrig förekommit så tidigt med andra statiner. Därutöver fall av njurproblem som inte funnits tidigare.

? Varför ska man då säga till någon patient att ta det läkemedlet, undrar Larry Sasich.

Fientliga reaktioner

På sin hemsida publicerar Public Citizen en lista med 182 läkemedel som man menar inte ska användas. Det är mestadels nya moderna läkemedel som företagen hoppas ska dra in mycket pengar.

Anledningen till publiceringen är att öka allmänhetens medvetande kring läkemedel och att få dem att ställa frågor till sin läkare om deras läkemedel är lämpliga.

? Vi tillhandahåller information till dem som ingen annan gör, säger Larry Sasich.

Reaktionerna från allmänheten är blandade. En del kommentarer är uppskattande och tacksamma, medan andra är mer fientliga. De riktigt arga kommentarerna som kommit rör cox 2-hämmarna, där Public Citizen fört en kritisk linje.

? De skrev bland annat ?stay out of our business? och ?Celebrex gave me my life back?. Det senare är ett uttryck som Pfizer använder i sin marknadsföring, som patienterna använde gentemot oss.

Larry Sasich inser att Public Citizen inte är speciellt populär hos den amerikanska läkemedelindustrin. Däremot är reaktionerna mer blandade på FDA inför organisationen.

? När vi pratar med anställda på mellannivå, som inte är politiskt tillsatta, säger de att ?om inte ni fanns skulle vi behöva skapa er?. Vi har också hjälpt en del personer inom FDA, som har identifierat allvarliga problem inom myndigheten, att offentliggöra dessa.

Inte fler läkemedel

Larry Sasich menar att vi inte behöver fler läkemedel utan bättre läkemedel. Och de enda som kan få företagen att gå med på tuffare krav är myndigheterna. Om inte de hade krävt det hade företagen inte gjort jämförande studier.

? Men vi får för många me too-preparat som marknadsförs av ekonomiska skäl och inte av medicinska skäl.

Han anser att ett läkemedel med samma effekt men med mindre biverkningar är ett bättre läkemedel.

? Om man kan visa jämfört med standardläkemedlen i den klassen att det är bättre.

Vilken plats har industrin i din värld?

? Tillverkning och distribution, men inte nödvändigtvis forskning. Vi behöver inte industrin för att ta fram tredje generationens Viagra, den nionde kinolonen eller den elfte betablockeraren. Det är inte bästa sättet att använda allmänna medel, tycker Larry Sasich.

Inte en vara utan varning

Det här ska handla om förvaring. Enkla grejor, det är väl bara att följa anvisningarna? Eller? En titt i skafferiet visar att de flesta livsmedelsförpackningar har någon form av förvaringsanvisning, ofta ?Förvaras torrt, ej över normal rumstemperatur?. Hur då ?torrt??

Att man inte ska lägga maten i badkaret är ju ganska självklart, men var, menar man, är det egentligen särskilt torrt och varför skall man ha maten just där?

Tydligare blir det när man lägger till en upplysning om varför: ?Öppnad flaska bör förvaras i kylskåp för smakens skull.? ?Förvaras torrt då salt lätt drar åt sig fukt.? Där har man genast ett vettigt skäl att följa anvisningen. Det är så här vi på Läkemedelsverket försöker tänka när vi bedömer förvaringsanvisningar på läkemedel. Vi ser en väsentlig skillnad på det slentrianmässiga ?Förvaras i originalförpackningen? och det klart mer relevanta ?Ljuskänsligt. Förvaras i ytterkartongen? och vi försöker också jobba i den riktningen och spara förvaringsanvisningarna till de tillfällen då de verkligen behövs.

Att en injektionsvätska skall ?förvaras i originalförpackningen? känns som en tämligen överflödig upplysning. Var skulle man annars ha den? I en skål på skrivbordet? Ändå förekommer understundom den och liknande självklarheter på godkända förpackningar. Hur kan sådant undgå myndighetens vakande öga? Ja, ingen är ofelbar, så är det ju. Inte ens Läkemedelsverket.

Det är för övrigt inte bara mat och läkemedel som har förvaringsanvisningar och diverse andra, mer eller mindre relevanta, varningar och pekpinnar. De blir fler och fler och kan dyka upp på kemisk-tekniska varor, batterier och hemelektronik. Har världen verkligen blivit så mycket farligare de senaste åren ? eller har alla grejor blivit sämre? Är det bara ett omyndigförklarande av oss kunder? Inom vissa varugrupper svämmar anvisningarna över alla bräddar. ?Rekommenderas ej för barn under 3 år. Innehåller smådelar? står det på i stort sett alla leksaker; oavsett om de innehåller smådelar eller inte. Varför inte helt enkelt skriva ?Om ett barn tuggar sönder denna leksak och sätter en bit i halsen så är det, juridiskt sett, minsann inte vårt fel, eftersom vi har tryckt den här texten på förpackningen.?, för visst är det väl det man menar? Huruvida förvaringsrekommendationer för läkemedel har samma syfte tänker jag inte diskutera, men visst kan man ha sina misstankar ibland…

Det verkar som om vi inte kommer undan den här galopperande trenden, så det är väl bara att haka på. In med fler anvisningar på allt! Böcker och skivor; pennor och konst. En ny myndighet, kanske? Pekpinneverket? Inte en vara utan varning! På kläder kunde det stå ?Används ej vid temperaturer under 8 grader? eller ?Aktas för sol, vind och vatten? och på cyklar ?Används ej tillsammans med krossat glas?. Även människor borde förstås ha anvisningar, så man visste vem man kunde bjuda på strand-respektive pulkaparty. Själv vill jag förvaras vid högst 25 grader, eftersom jag trivs bäst med svala somrar och kalla vintrar. Normalfallet tycks annars, åtminstone i Sverige, vara ?Förvaras vid minst 25 grader, i skydd för kyla.?. Foster, däremot, skall givetvis alltid förvaras i originalförpackningen.

Det finns ju dock ? tack och lov frestas man att tycka ? inga som helst garantier för att fritt tänkande människor faktiskt bryr sig om vad det står på förpackningen. Till slut orkar ingen vare sig läsa eller bry sig. Kanske kan det bli som i Aisopos gamla fabel om vallpojken och vargen; när han (pojken, alltså) lurats och skrikit ?Vargen kommer!? tillräckligt många gånger var det ingen som hjälpte honom den dagen vargen verkligen kom och käkade upp hans får. För många ?Förvaras torrt och i originalförpackningen? gör kanske att vi glömmer ?Ljuskänsligt. Förvaras i ytterkartongen.? när det dyker upp?

Till sist några anvisningar vi verkligen skulle vilja se:
På mobiltelefoner: ?Förvaras avstängd på bio, teater etcetera.?
På dopingpreparat: ?Ljusskyggt. Förvaras i kriminalförpackningen.?
På godis: ?Ofrånkomligt för barn. Används endast lördagar.?
På lätt-isterband: ?Förvaras oåtkomligt för alla och envar.?

Alarmerande viktökning efter antipsykotisk behandling

Studien, som leds av överläkare Urban Ösby med flera vid Karolinska institutet, inleddes i januari, men redan idag presenteras de första resultaten vid en internationell psykiatrikonferens.

Av de 102 först rekryterade patienterna har 50 procent av männen och 60 procent av kvinnorna ökat i vikt med mer än tio kilo efter att de påbörjat antipsykotisk behandling. 82 procent av männen och 62 procent av kvinnorna i studiegruppen är överviktiga.

Studiens syfte är att utreda metabola risker hos patienter med långvarig psykossjukdom, som kan ha att göra med läkemedelsbehandling, livsstilsfaktorer eller genetiska faktorer.

Stora kostnadsökningar för behandling av prostatacancer

Under den senaste tioårsperioden har samhällets kostnader för test och behandling av prostatacancer tre-
faldigast. 1986 introducerades en ny metod för tidig diagnos av prostatacancer i Sverige, PSA-testet. Det mäter halten av ett antigen som förekommer i blodet i samband med bland annat prostatacancer. 1991 utfördes 50 000 sådana test och 2002 var antalet uppe i nära en halv miljon. Till följd av det har antalet operationer där prostatakörteln opereras bort helt eller delvis samt strålningsterapi ökat snabbt.
De ekonomiska konsekvenserna av detta har varit stora medan endast mindre eller osäkra hälsovinster har kunnat påvisas. Det framgår av den avhandling som Karin Sennfält nyligen lade fram vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) i Linköping.
? Det finns förmodligen andra faktorer som har påverkat vid sidan av kostnadseffektiviteten. Både PSA-testet och de läkemedel som används vid kemisk kastration är utvecklade av företag som har ett ekonomiskt intresse av en ökad användning, säger Karin Sennfält.
Hon tycker att samhället borde styra spridningen av behandlingsmetoder på samma sätt som fallet är för läkemedel. Östgötalandstingets öppna prioriteringar och nybildade metodråd är ett annat steg i rätt riktning, menar hon.

Omdiskuterad screening
Frågan om screening för prostatacancer är omdiskuterad. I USA infördes allmänna hälsokontroller för alla män över 50 år för mer än tio år sedan. I Sverige har debatten varit mindre intensiv än i många andra länder. Motståndarna fick stöd av SBUs expertgrupp som i sin utredning 1995 inte fann det motiverat med allmänna kontroller. Bland andra argument mot allmän screening finns också risken för överdiagnostik vid PSA-testning och att många tumörer som skulle varit ofarliga behandlas.
? Det som driver på utvecklingen är till stor del debatten i media att männen borde gå och testa sig. Det har ökat efterfrågan enormt, påpekar Karin Sennfält.
Den ökade diagnostiken av prostatacancer i tidigt skede leder till en kedja av efterfrågan på olika botande behandlingar. Men man har alltså inte uppnått någon minskad totaldödlighet på grund av detta. I hälften av fallen väljer man att inte ge någon behandling alls, det gäller särskilt cancer som diagnosticeras tidigt. Det är också fallet om patienterna är över 70 år och har lindrigare former av sjukdomen. De kan då ofta vara helt symtomfria i många år och löper liten risk att dö i sjukdomen.
? Men ändå har man gjort ett antal PSA-test på vägen. Varje man tar i allmänhet flera test, kanske varje år, säger Karin Sennfält.

Läkemedel ökade mest
GnRH-analoger och antiandrogener är de behandlingsalternativ som har ökat mest under perioden 1991 till 2002. Deras andel av behandlingsalternativ vid prostatacancer har ökat från 10 procent till 50 procent. Där har GnRH-analogerna stått för den allra största ökningen.
Det faktum att hälsovinsterna är osäkra pekar på att det finns andra faktorer, vid sidan av kostnadseffektiviteten, som påverkar den snabba spridningen av läkemedlen. Det kan till exempel vara bekvämlighet. När det gäller GnRH-analoger är alternativet kirurgisk kastration. Metoderna har ungefär samma effekt på cancern, men många patienter vill hellre ha injektionsbehandling än kirurgisk kastration eftersom det är en så definitiv behandling, menar Karin Sennfält.
? Jag tror att det skulle vara svårt att visa kostnadseffektivitet för GnRH-analogerna. Det handlar om subtila skillnader som att slippa gå igenom en operation och att räkna på det rent hälsoekonomiskt kan vara svårt, säger hon.
Antiandrogenerna har haft en mycket långsammare utveckling, men har kommit starkt på senare år. Där kan man däremot visa på hälsovinster i form av ökad livskvalitet, menar Karin Sennfält. Patienterna slipper biverkningar som impotens och minskad sexuell lust. Det är också fråga om en tablettbehandling som kan vara lättare att administrera än injektionsbehandling.
? Däremot är de oerhört mycket dyrare. Utan att ha tittat på det kan man förmodligen visa på en ökad livskvalitet. Om man i en hälsoekonomisk analys skulle komma fram till att den högre kostnaden är rimlig är svårt att säga, men det skulle vara viktigt, säger hon.

När läkemedlen kom var de tvungna att visa kostnadseffektivitet och det måste man göra på nytt 2006 när Läkemedelsförmånsnämnden ser över alla hormonbehandlingar.

Bättre utsikter för aggressiv bröstcancer

Nyligen meddelade National Cancer Institute i USA, som tillsammans med företaget Genentech finansierat studierna, att läkemedlet trastuzumab (Herceptin) hade förlängt överlevnaden och dramatiskt minskat antalet återfall hos kvinnor med tidiga stadier av HER2-positiv bröstcancer.
Trastuzumab godkändes 2001 för spridd HER2-positiv bröstcancer. Den aktuella studien har alltså prövat läkemedlets effekt för tidigare stadier av sjukdomen.
Läkemedlet, som utgörs av monoklonala antikroppar, innebär en ny typ av målsökande behandling av cancertumörer. Samhällsekonomiskt har behandlingen varit ifrågasatt i Sverige. Läkemedlet, som godkändes i USA 1998 och i EU 2001, är avsett för de 25 till 30 procent av bröstcancerpatienterna som har ett förhöjt uttryck av receptorn för tillväxtfaktorn HER2.
De aktuella studierna visar att patienter med tidiga stadier av HER2-positiv bröstcancer som fick trastuzumab i kombination med kemoterapi minskade risken för återfall med 52 procent jämfört med patienter som fick enbart kemoterapi. Alla patienter hade genomgått operation för att avlägsna tumören.
Kvinnorna i studien hade tidiga stadier bröstcancer med spridning utanför bröstkörtlarna och med stor risk för ytterligare spridning till andra delar av kroppen. I många fall hade cancern redan nått lymfkörtlarna. Studien baseras på analys av data för 3 300 patienter.
Monoklonala antikroppar har av många förutspåtts spela en viktig roll i framtidens cancerbehandling och trastuzumab är det första på marknaden. Genom de aktuella studierna ökar läkemedlets betydelse i och med att det även kan hindra sjukdomen att återkomma hos kvinnor med nydiagnostiserad HER2-positiv bröstcancer.
Vid den här typen av bröstcancer produceras för mycket HER2-protein, som står för Human epidermal growth factor receptor 2 och finns på ytan av tumören. Dessa tumörer växer ofta fortare och har större risk att återkomma än tumörer som är HER2-negativa. Det är en av de mest aggressiva tumörformerna.

Kalcium och D-vitamin gör liten nytta för äldres ben

Tidigare studier har visat att tillskott av kalcium och vitamin D kan minska antalet frakturer hos äldre personer, bland annat en fransk studie på höftfrakturer bland kvinnor på äldreboende samt en amerikansk studie på äldre inom primärvården. Ingen randomiserad studie har tidigare gjorts på hemmaboende högriskpatienter i Storbritannien. Frakturer orsakar samhället stora sjukvårdskostnader varje år, något som väntas öka i takt med en åldrande befolkning.

I den ena studien följde forskare vid universitetet i Aberdeen 5 300 män och kvinnor över 70 år som hade drabbats av en fraktur under de senaste tio åren. Personerna randomiserades till att få tillskott av D-vitamin, kalcium, en kombination av dessa två eller placebo. Personerna följdes under 24 till 62 månader.
Enligt studien, som publicerades i Lancet (nätupplagan den 28 april), var det ingen skillnad mellan grupperna när det gällde att drabbas av en ny fraktur. Det totala antalet frakturer var 698. Forskarna konkluderar att man bör välja andra strategier för sekundärprevention av frakturer.
I en annan studie i BMJ (2005;330:1003) följde forskarna 3 000 kvinnor över 70 år inom primärvården som bedömdes ha hög risk för höftfraktur. Hälften av gruppen fick information av en sköterska om hur man undviker frakturer plus D-vitamin och kalcium tabletter, medan den andra gruppen bara fick en broschyr om hur man undviker att ramla. Enligt studien var risken för benbrott lägre än förväntat, men det var ingen signifikant skillnad mellan de två grupperna. Därmed gav det inget stöd för att tillskott av vitamin D och kalcium påverkar risken för fraktur i den aktuella populationen, menar forskarna.

Astma allt vanligare i Finland

Enligt en studie i Finland på 98 procent av alla män i åldern 18-19 år fortsätter astma och allergi att öka lika mycket under de senaste 13 åren som under föregående årtionden. Det visar en ny studie som publicerades i nätupplagan av BMJ den 22 april. Rapporter från andra europeiska länder tyder däremot på att ökningstakten för sjukdomarna avtar och planar ut.
Resultaten från Finland liknar svenska data för astma och allergi. Ett annat resultat i den finländska studien var att symtomen vid astma har blivit mildare eller bättre kontrollerade eller båda under de senaste 15 åren. Den troliga orsaken är bättre prevention medan faktorer i miljön är svårare att utvärdera, menar forskarna.

Gemensam gen bakom folksjukdomar

Forskare vid Centrum för Molekylär Medicin vid Karolinska institutet i Stockholm har visat att det finns en gemensam riskfaktor för sjukdomar som reumatism, MS och hjärtkärlsjukdom. De har identifierat en gen som länkar samman de autoimmuna sjukdomarna med hjärt-kärlsjukdom.
Upptäckten visar på ett möjligt nytt användningsområde för statiner. De har visat sig kunna påverka aktiviteten i den nu upptäckta genen. Studien publicerades i nätupplagan av Nature Genetics den 10 april 2005.

Aktiviteten hos olika streptokinas varierar

En studie på 16 versioner av det propplösande läkemedlet streptokinas visar att det finns stora variationer i aktivitet, renhet och sammansättning mellan preparaten. Det mest anmärkningsvärda resultatet, menar forskarna, är den signifikanta skillnaden mellan angiven och visad aktivitet i majoriteten av preparaten. Enligt studien, som publicerades i European Heart Journal (2005;26:933-940), varierade aktiviteten mellan 20 och 107 procent.
Enligt det europeiska regelverket måste läkemedelsaktiviteten ligga inom 90 till 111 procent av det som uppges. Av de testade preparaten var det endast tre som uppfyllde kraven; Kabikinas, Streptase och Icikinase.

?Vakenpiller? ger dålig effekt vid MS

Enligt en ny studie misslyckades läkemedlet modafinil med att visa effekt på trötthet hos MS-patienter. I en studie som publicerades i Neurology (2005;64:1139) undersöktes effekten av modafinil hos 115 MS-patienter som också led av kronisk trötthet.


Efter 35 dagar kunde forskarna konstatera att läkemedlet inte var bättre än placebo när det gällde självrap-
porterad effekt på trötthet hos patienterna.

Svenskt malariavaccin på väg

0

Målet med det nya vaccinet är att skydda barn mot svår malaria, enligt professor Mats Wahlgren, som leder forskargruppen på Smittskyddsinstitutet.
Det nya vaccinet har testats med god effekt på olika djurslag, och nu förbereds de för de första studierna på människa.
? Första steget blir att testa om vaccinet ger det immunsvar hos människor vi har tänkt oss. Sedan blir nästa steg att testa det i Afrika.
Idag ligger fokus inom malariavården i Afrika på kombinationsbehandling med olika läkemedel för att motverka resistensbildning, och att före-
bygga sjukdomen till exempel med impregnerade myggnät. Både läkemedel och myggnät är en bristvara på många av de platser där svår malaria hör till vardagen. Men det är viktigt att fortsätta kampen för att få fram ett vaccin, tycker Mats Wahlgren.
? Vacciner skapar ju ett minne som gör att man skyddas mot sjukdomen. De här barnen får nya akuta infektioner hela tiden. Barn i Afrika söder om Sahara utsätts för ny smitta ungefär en gång i veckan.


Klistriga erytrocyter
Mats Wahlgrens forskargrupp har sedan många år undersökt de parasiter som är förknippade med svår malaria hos barn i Afrika.
Det finns fyra olika typer av malariaparasiter, men det är bara parasiten Plasmodium falciparum som orsakar dödlig sjukdom. Det beror på att den parasiten ger upphov till ett särskilt protein, PfEMP1, som uttrycks på ytan av erytrocyterna där det fungerar ungefär som en klisterremsa. Den klistriga utsidan gör att infekterade erytrocyter fastnar i blodkärlen och inte längre cirkulerar fritt. I svåra fall orsakar sammanklistrade klumpar av erytrocyter stopp i blodkärlen vilket kan leda till hjärnskador, andningsproblem, att personen faller i koma och i värsta fall till döden. Det är också en anledning till att många barn som överlever riskerar bestående hjärnskador.


GSK längst fram
Det finns för närvarande ungefär femtio forskargrupper i världen som arbetar med att ta fram vaccin mot malaria. Ett tjugotal vaccinkandidater befinner sig i fas I till II.
Sedan 1999 finns också ett internationellt samarbetsprojekt, ?Malaria vaccine initiative,? med syfte att utveckla ett malariavaccin. Projektet stöds av Bill och Melinda Gates stiftelse, läkemedels- och bioteknikföretag och akademiska institutioner.
Längst fram ligger just nu GSK med en vaccinkandidat som prövats i en fas II-studie på barn i Moçambique. Men vaccinkandidaten var långt ifrån perfekt. Risken för att utveckla malaria minskade med 30 procent jämfört med kontrollgruppen, och hindrade sjukdomen från att bli livshotande i 58 procent av fallen.
Trots det begränsade skyddet sågs studien som ett stort steg framåt på vägen mot ett fungerande vaccin. Nu pågår fas III-studier.
Det finns olika angreppspunkter för ett potentiellt vaccin. Mats Wahlgrens grupp siktar in sig på det de anser vara det centrala i svår malaria, nämligen ?klistret? PfEMP1. Via ett virus som är särskilt bra på att skapa ett immunförsvar i kroppen transporteras en bit av PfEMP1-molekylen in i kroppen.
? Det svåra är att parasiten precis som hiv-viruset ändrar sig hela tiden och varierar sina antigener så att den inte ska kännas igen av immunförsvaret. Även det här klistret finns i ett antal former, och prototypvaccinet skyddar mot ungefär hälften av alla varianter.


Kombinerat vaccin
I drygt tjugo års tid har malariaforskare sagt att det ska komma ett vaccin om 15-20 år, men Mats Wahlgren är ändå övertygad om att oddsen för att lyckas med ett vaccin är bättre nu.
? Ja, intensiva försök att ta fram ett vaccin har pågått de senaste 20-30 åren. Ända sedan man kunde odla parasiten i laboratorium 1976. Men vi vet så mycket mer nu. I mitten av 1990-talet karakteriserades klistret, och vi vet också mer om sjukdomen, har förstått mer om nyckelmolekylerna.
Men ett färdigt vaccin som kan användas i Afrika ligger fortfarande långt fram i tiden, först om ungefär 15-20 år, tror Mats Wahlgren. Han tror också att det sannolikt kommer att vara ett kombinationsvaccin där olika angreppssätt för att ge ett brett immunsvar fogas samman, eftersom de enskilda vaccin som testas idag vart och ett ger för dåligt skydd.
Det är inte helt otroligt att några pusselbitar i det framtida vaccinet kommer från den svenska forskargruppen.



 



En igensmälld dörr

0

Knappt har tonerna från ?och den ljusnande framtid är vår? klingat ut ur farmisstudenternas hesa valborgshalsar förrän den krassa verkligheten slår till.

Precis som Läkemedelsvärlden har nu tidningen Sjukhusläkaren i ett temanummer uppmärksammat farmacevternas begynnande intåg i sjukvården.
Med en egen apotekarexamen i bagaget är det en deprimerande läsning. Jag tar mig för pannan. Hur ska det gå för farmacin?
Projekten i Helsingborg och Göteborg verkar ha efterlämnat rena rama minfälten.

?Det var förfärligt. De lade sig i samtalet med patienten under ronder och efter utskrivningssamtal kunde farmacevten gå in till patienten och säga att läkaren ordinerat fel medicin,? säger en överläkare i Helsingborg. I artikel efter artikel beskrivs hur illa samarbetet gått. ?Här är dörren stängd för Apotekets farmacevter.?
?Vi har inte tid att undervisa farmacevter samtidigt som vi har rond.?

Just kombinationen oerfaren på området och konsultnota tycks (med all rätt) vara särskilt svårsmält.
De problem som det ambitiösa, men kanske framhastade Elvisprojektet i Kalmar län (se länk till höger) brottas med illustrerar samma sak.
En ljusglimt i mörkret är artikeln om Anne Hiselius. Och här framgår också två enkla lärdomar för den farmacevt som vill vara med och öppna nya dörrar.
Skapa en plattform, gärna i form av stöd från erfarna mentorer.  I artikeln framgår att Anne Hiselius har ?drillats hårt av smittskyddsprofessorn Otto Cars och professorn Margareta Udenaes?. Hon säger också att nyckelordet är service, inte Fass. Förutom gedigna kunskaper krävs att du är en socialt smidig person. Att ifrågasätta en läkare inför patienten är aldrig rätt väg att gå.

Farmacevternas uppgift i sjukvården kan inte vara att sälja färdiga koncept. Dessutom tar det nog ett tag innan farmacevter ses som erfarna konsulter i vårdens ögon. Det handlar om ett pionjärarbete. Där är långsiktighet en grundförutsättning för yrkeskårens rykte. Inget konsultarvode i världen uppväger skadan av en igensmälld dörr.


Opinion-spalten är ett komplement till Läkemedelsvärldens ledarsida

Varning för SSRI tonades ned

0

Antidepressiva läkemedel av SSRI- och SNRI-typ ?bör inte användas av barn och unga annat än på godkänd indikation?, står det i en EMEA-utredning som nyligen offentliggjordes (se länk till höger).
Läkemedelsverket hänvisar till utredningen och skriver ?läkemedlen är inte godkända för behandling av depression hos barn och ungdomar. Av det skälet kan de ej generellt rekommenderas vid detta tillstånd?.
?  Det är inte klokt att Läkemedelsverket inte följer det europeiska pressmeddelandet, som är så pass tydligt, säger Lena Westin på konsumentorganisationen Kilen.
Läkemedelsverket tillbakavisar kritiken.
? Vi har gjort en korrekt sammanfattning och dessutom länkat till det europeiska dokumentet. Där står ?should not?, should översättes med bör och vi har skrivit ?kan ej generellt rekommenderas vid detta tillstånd. I särskilt utvalda fall kan behandling ändå bli aktuell. I dessa fall rekommenderas omsorgsfull uppföljning av patienten?, vilket väl speglar innehållet i dokumentet, säger Jane Ahlqvist Rastad som är läkare på Läkemedelsverket.
Lena Westin på Kilen håller inte med.
? Det blir förmildrande, en mjukare övergång, ungefär som att det går bra ändå bara man är noggrann med uppföljningen.
I den europeiska versionen står också att myndigheten rekommenderar att man inkluderar en kraftfull varning för riskerna till läkare och patienter.
Motsvarande text finns inte på Läkemedelsverkets hemsida.


Landstinget struntar i lag om offentlig upphandling

0

I bilagor till ramavtalet finns tjänster Apoteket erbjuder Stockholms Läns Landsting (SLL). Redaktionellt arbete med manuskriptgranskning och att skriva artiklar är några alternativ. Eller läkemedelsinformation för läkare, läkemedelsgenomgångar och statistikverktyg. Inget av detta omfattas av Apotekets monopol.
? Det är en salig blandning av olika saker och tjänster. Vi anser inte att man kan bunta ihop allting till ett paket där vissa delar är undantagna från upphandling och att andra tjänster får åka med på köpet. Jag kommer att ta upp frågan om vi ska granska det här, säger Michael Slavicek som är chefsjurist på Nämnden för offentlig upphandling (NOU).
Han är också kritisk till att avtalet löper ?tills vidare?.
? Det är olämpligt både ur ekonomisk och juridisk synpunkt.
Läkemedelsvärlden har granskat ramavtalet mellan SLL och Apoteket för att se vad som idag upphandlas offentligt. Mycket lite, visade det sig.
? Det finns inte någon marknad. Därför blir det en förhandlingsupphandling med Apoteket, säger Bengt Blomberg som är strateg på  Beställarkontor Vård på SLL.
Ett argument som inte håller, menar Joakim Söderberg, ordförande i egenföretagarsektionen på Sveriges Farmacevtförbund.
? Den här situationen ger ett moment 22, det skapas ingen marknad eftersom det självklart inte går att tävla om jobben när man aldrig får möjlighet att lämna offert på dem.


Monopoltjänster för sig
Har en leverantör monopol på att utföra en tjänst är det lagligt riktigt att göra en förhandlingsupphandling. Men skälet att det inte finns någon marknad duger inte, enligt NOU. Nämnden menar att landstingen ska sluta avtal om monopoltjänsterna för sig. De tjänster som återstår måste upphandlas offentligt i konkurrens.
Bengt Blomberg tycker att det ligger något i kritiken.
? Kvalitetsgranskning av öppenvården och läkemedelsgenomgångar är tjänster som man möjligen skulle kunna hävda att vi skulle upphandla. Den typen av tjänster stod för ungefär 20 miljoner kronor förra året.


Sämre i andra landsting
Samtidigt tycker Bengt Blomberg att SLL är ett av de få landsting som försökt främja konkurrens.
? Avtalet är upplagt så att vi skiljer på olika typer av tjänster, och att de ersätts på olika sätt. Därmed har vi skapat en förutsättning för att få igång en marknad. Den vanligaste konstruktionen, som många andra landsting har, är att ersätta Apoteket med en enda klumpsumma.
Eftersom landstingen dessutom omsätter stora belopp kan det ligga i allmänhetens intresse att avtalen med Apoteket granskas, säger Michael Slavicek.
? Om det här är ett av de bättre avtalen, så kan det vara intressant för oss att titta på.

Svenskt etikavtal mellan industrin och vården går på export

0

Självsanering inom industrin har blivit en global trend. Nu har läkemedelsindustrins globala organisation IFPMA tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram nya riktlinjer. Richard Bergström, vd för Läkemedelsindustriföreningen (Lif) leder arbetet, som ska ge nya regler för läkemedelsinformation och umgänget med vården. Det svenska avtalet utgör basen för diskussionen.

? Det svenska avtalet är detaljerat, bara tolkningen av dokumentet är på 16 sidor. I det internationella dokumentet har man tidigare uttryckt sig mycket mer svepande. Där anses vi vara en föregångare, säger Håkan Mandahl som är vice vd på Lif.

Men regeln att företagen maximalt får betala hälften för resa, kost och logi kommer inte att exporteras, tror Håkan Mandahl.
? Det är en tolkning av mutlagstiftningen och är förmodligen speciellt för Sverige.

Krav på implementering
Riktlinjerna från IFPMA kommer att fungera som en slags miniminivå för vad medlemsföretagen skall hålla sig till.

? Tillhör man IFPMA så åtar man sig att följa riktlinjerna, eller så får man lämna organisationen. Det kommer att finnas krav på att man åtar sig att implementera riktlinjerna också. Vi hoppas att det blir en tydlig svensk accent.

Flera europeiska länder börjar se över läkare och patienters förhållande till läkemedelsindustrin, och även den europeiska läkemedelsindustriföreningen EFPIA diskuterar nya riktlinjer.

? De europeiska företagen är också positiva till tydligare regler, det ligger i tiden, säger Håkan Mandahl.

I en nyligen publicerad rapport från brittiska parlamentet står till exempel att hälsodepartementet alltför länge optimistiskt har antagit att deras och läkemedelsindustrins intresse för hälsa är ett och samma. Industrin påverkar varje led av hälso- och sjukvården, från grundforskning till kliniska riktlinjer, enligt rapporten. För första gången på närmare hundra år är det dags att titta närmare på industrins påverkan, slår rapporten fast.