Annons

Månads arkivering februari 2005

Industrins egen granskning kostar tre miljoner kronor varje år

0

2004 höjdes de IGM- och NBL-avgifter som företagen åläggs att betala vid regelöverträdelser. Det tidigare avgiftssystemet, med ett maxbelopp på 60 000 kr, ansågs av många som stelt och med för låga avgifter.
Därför infördes istället tre olika nivåer, beroende på hur allvarlig förseelsen är. Enklare överträdelser bestraffas med
30-40 000 kr, normalfallen med 70-90 000 kr och de allvarligaste fallen med mellan 100 000 kr och 250 000 kr.
– Det är ännu för tidigt att säga vilken effekt de nya avgifterna haft, säger Informationsgranskningsmannen (IGM) Göran Wennersten.
Han får medhåll från Torsten Brink på NBL, Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation.
– Det verkar knappast ha påverkat ärendetillströmningen eftersom den väsentligen är densamma som de senaste åren. Det finns inte heller någon indikation på att de ändrat ärendenas innehåll.
De riktigt höga avgifterna, mellan 100 000 och 250 000 kr, blev aktuella först mot slutet av 2004. Mycket på grund av en viss eftersläpning och den tid det tar att handlägga mer komplicerade ärenden.
– Jag har inte hört något från företagen angående avgifternas storlek. Inte heller från dem som ålagts de högsta avgifterna, säger Torsten Brink.

Väl använda pengar
Första instans för de flesta ärenden är IGM. Det är en tjänst på
60 procent, tillsatt och avlönad av Lif för att granska industrins marknadsföring och hur regelverket efterlevs. IGM kostar Lif ungefär en miljon kronor per år.
Nästa instans är NBL, vars ordförande är justitierådet Severin Blomstrand. Nämnden består av ytterligare tio externa personer, som arvoderas för sitt arbete. Sekretariatet leds av Torsten Brink.
Lif:s årliga kostnad för NBL ligger på ungefär två miljoner kronor. Totalt alltså en kostnad på runt tre miljoner kronor per år, som finansieras av de avgifter som företagen betalar vid regelbrott.
– Det är väl använda pengar. Var skulle vi ha stått om vi inte hade IGM och NBL, säger Håkan Mandahl, vice vd på Lif.
Enligt Torsten Brink har det dock diskuterats om det inte borde tillskapas regler som på ett tydligare sätt reglerar hur ett eventuellt överskott ska användas.

Ökar inte
Någon ökning av antalet ärenden har Göran Wennersten inte noterat för 2004.
– Nej, det ser ut att ligga ungefär på samma nivå som 2003.
IGM har haft åtta ärenden sedan den 1 juli 2004 som rört det nya avtalet mellan Landstingsförbundet och Lif. Fyra av dem fälldes och fyra avskrevs, då någon felaktighet inte kunde påvisas.
– Tre av dem hade fällts även med det gamla avtalet, säger Göran Wennersten.
För NBL:s del har det nya avtalet ännu inte resulterat i något ärende som behandlats av nämnden.
– Gissningsvis kommer det att under våren dyka upp ytterligare något eller några ärenden enligt det nya avtalet, säger Torsten Brink.
Dock har NBL konstaterat att det nya avtalet kommer att innebära förändringar.
– Mestadels i skärpande riktning. En reflexion jag gjort är också att flera fall vi behandlat tidigare med friande utgång idag åtminstone delvis skulle ha bedömts på annat sätt, säger Torsten Brink.

Tabellen

0

Ärende Läkemedel/Aktivitet Anmält företag Utgång Avgift Kommentar
W660 Bondronat Roche Friad 40 000 kr (Novartis) Överklagas
W663 Symbicort Astrazeneca Fälld 80 000 kr Accepterad
W664 Levemir Novo Nordisk Fälld 120 000 kr Accepterad
W667 Myfortic Novartis Fälld 120 000 kr Accepterad
W668 Cipralex Lundbeck Fälld 150 000 kr Accepterad
W670 Singulair MSD Fälld 80 000 kr
W680 Yasmin Schering Fälld 100 000 kr

Förseelse upprepades tre gånger

0

Wyeth Lederle (WL) menar i sin anmälan att Lundbeck vid en Utmattningskonferens i juni 2004 delat ut en broschyr om Cipralex med uppgifter som tidigare fällts av IGM. I broschyren står att läsa att ?Resultat från en studie visar att bibehållen remission uppnås cirka en vecka (6,6 dagar) tidigare med Cipralex än med Efexor Depot.? Remission definieras som mindre än tolv poäng på MADRS-skalan.
WL menar att påståendet är en överträdelse av de fällande domarna W478 och W502 under 2003. WL anser att det är ovederhäftigt att Cipralex-patienter skulle nå remission en vecka tidigare än Efexor Depot-patienter. Uppgifter om snabbt insättande effekt saknar stöd i gällande produktresumé vilket strider mot artikel 2. Samma referens anges som tidigare och inga nya data presenteras.
Lundbeck förnekar att broschyren delades ut vid konferensen. Man skriver dock att en annan broschyr som används idag har liknande påståenden, men med fler referenser. Visserligen saknar även dessa data stöd i produktresumén, men Lundbeck menar att ny dokumentation framkommit sedan Cipralex registrerades i april 2002.
IGM ser inga skäl att ifrågasätta att den anmälda broschyren delades ut vid konferensen och konstaterar att den har producerats under 2004. Det är otvivelaktigt så att broschyren innehåller exakt samma text som tidigare fällts, vilket är ett åsidosättande av tidigare beslut.
Eftersom det är tredje gången Lundbeck fälls för samma förseelse betecknar IGM ärendet som en allvarlig överträdelse. Därför ska en extra hög avgift debiteras, vilken fastställs till 150 000 kr.

Nedskärningar av personal väntas inom Apoteket

0

Enligt internt material står Apoteket inför sin största utmaning någonsin. Därför ska vd Stefan Carlsson, på bara några veckor, driva igenom ännu en omorganisation som börjar arbeta den 1 mars.
I omstöpningen ingår även en flytt och neddragning av huvudkontoret. I början av maj går flyttlasset från Nacka Strand till Medborgarplatsen i centrala Stockholm.

Nedskärningar
Stefan Carlsson har också aviserat en minskning av overhead-kostnader med minst 20 procent. Det görs bland annat genom krympta lokalytor, då de flesta kommer att sitta i kontorslandskap på nya huvudkontoret. Även personalnedskärningar kan bli aktuellt.
– Jag kan inte utesluta uppsägningar, utan det kan bli så att ett 40-tal personer tvingas gå, säger Stefan Carlsson.

Läcka i domstolen
Apotekets nya organisation ska bli smalare och effektivare, med färre affärsområden och tydligare affärslogik (se grafik). Man delar upp och skiljer på företagsmarknad och privatmarknad, där den senare ska utnyttja stordriftsfördelar och drivas som övrig detaljhandel.
– Det här visar att Apoteket räknar med en konkurrensutsättning, menar Thomas Svaton, vd i Svensk Dagligvaruhandel.
Det har spekulerats i att Apoteket skulle ha fått någon form av förhandsbesked från EG-domstolen vartåt beslutet barkar. Anledningen skulle vara att Apoteket väljer just den här modellen i sin omorganisation, tidpunkten och den snabba hastighet med vilken förändringen görs.
– Det måsta vara så. Den nya organisationen är som gjord för att på bästa sätt möta extern konkurrens, säger en bedömare som Läkemedelsvärlden talat med.
Det är naturligtvis ett scenario som Stefan Carlsson förnekar.
– Självklart är det inte så, den här omorganisationen behövs oavsett utfall i EG-domstolen.
Samtidigt erkänner Stefan Carlsson att han räknar med en förändring genom beslutet i EG-domstolen. Han vill dock inte säga vilken.

Effektivisering och stordrift
Styrelsen vill se ett resultat om 200 miljoner kronor för 2005. Receptverksamheten, som idag går med en förlust på 300 miljoner kronor, ska vara i ekonomisk balans år 2006. Dessutom ska man fram till 2007 etablera 60 egenvårdsapotek och 25 apotek. Samtidigt ska tillgängligheten öka genom minskade kötider och ökade öppettider.
– Vi måste behålla våra marknadsandelar inom OTC, vi måste öka våra försäljningsvolymer ordentligt inom egenvård, samt öka vår tjänsteförsäljning. Det enda sättet att lösa det här är genom renodling, effektivisering och stordrift, vilket även innefattar decentralisering av ansvar och befogenheter, säger Stefan Carlsson.
På Sveriges Farmacevtförbund, SFF, är man tveksam till hur det ekonomiska ska gå ihop i en troligen svårare konkurrenssituation.
– Apoteket ska både expandera och förändra sin verksamhet samtidigt som kostnadsbesparingar på 300 miljoner kronor ska genomföras, säger Inga-Lill Furberg, vice ordförande i SFF.

Alldeles för snabbt
De båda fackförbunden inom farmaciområdet, Farmaciförbundet (FF) och SFF, har reagerat helt olika på förändringen. FF tycker att den nya organisationen är en förutsättning för att hantera kommande konkurrens. Man trodde också att SFF var med på noterna.
– Vi uppfattade att vi tyckte likadant, säger Britt-Marie Skoglösa, ordförande i FF.
Men SFF reserverade sig, och tycker att Apoteket måste vänta tills man vet vilka förutsättningar som gäller.
– Vi är inte negativa, men det går alldeles för snabbt, säger Inga-Lill Furberg.

?Det måste krävas tillstånd för att sälja receptfritt i handeln?

0

I kampen om det receptfria monopolet har Apoteket emellanåt hänvisat till handelns bristande kontroll och säkerhet. Med anledning av en ny undersökning föreslår nu handeln en strikt reglerad försäljning.
– All försäljning som samhället anser är känslig måste regleras med tydliga sanktioner. Ett tillstånd som måste sökas och som kan förloras om man inte följer regelverket, kombinerat med effektiva kontroller, är det enda som skulle fungera tillfredsställande, säger Thomas Svaton, vd för Svensk Dagligvaruhandel.
Enligt undersökningen från Svensk Dagligvaruhandel och Statens Folkhälsoinstitut är det bara knappt 40 procent av butikerna som frågar om legitimation vid försäljning av cigaretter.
– Regelverket måste helt klart skärpas, oavsett om det gäller cigaretter eller receptfria läkemedel, menar Thomas Svaton.

Tydliga sanktioner
I Danmark liberaliserades försäljningen av ett antal receptfria läkemedel den 1 oktober 2001. Sedan dess är det möjligt att köpa bland annat smärtstillande läkemedel, nässprej och rökavvänjningspreparat på bensinmackar och i livsmedelsbutiker.
Under 2003 gjorde det danska Läkemedelsverket knappt 500 inspektioner, ofta med nedslående resultat. 44 procent av butikerna sålde inte de läkemedel de var tvungna att sälja, 36 procent av butikerna sålde läkemedel vars bäst före-datum hade gått ut, 14 procent sålde läkemedel tillsammans med andra varor och sju procent sålde läkemedel helt öppet för kunderna – allt i strid med gällande regelverk.
– Utan ett tydligt regelverk, inspektioner och uppföljningar kan det bli så i Sverige också, varnar Thomas Svaton.
Ett tillståndsförfarande vill även Läkemedelsverket ha.
– Oavsett omregleringens art kräver det någon form av tillståndsansökan, säger Anita Finne Grahnén, direktör på Läkemedelsverket.

Imigran förlorar sin subvention vid migrän

0

Triptanerna är som grupp tillräckligt kostnadseffektiva för att ingå i läkemedelsförmånen. Det framgår av Läkemedelsförmånsnämndens (LFN) granskning av migränläkemedel, om de ska subventioneras eller inte, som presenterades idag.

Men LFN:s granskning visar att inget läkemedel har sådana fördelar framför några andra att de kan subventioneras till ett avsevärt högre pris. Därför har LFN beslutat att Imigran 100 mg inte längre ska subventioneras. Övriga läkemedel får behålla sin subvention.

Med tanke på att Imigran under 2004 sålde för 100 miljoner kronor, och hela migränområdet omsätter 340 miljoner kronor, betyder det att 29 procent av Sveriges migräniker inte är kostnadseffektivt behandlade.

Mer hälsa för samma pengar

Däremot är Imigran Novum 100 mg utbytbart mot Imigran och ska subventioneras till ett pris som är 42 procent lägre än Imigran. 2004 såldes Imigran för runt 100 miljoner kronor i Sverige.

– Det gör att samhället redan under 2005 kan spara 42 miljoner kronor, utan att det drabbar patienterna, sa LFN:s generaldirektör Ann-Christin Tauberman under dagens presentation.

Den besparingen innebär att ytterligare runt 63 000 migränpatienter kan få tillgång till behandling. Vilket är viktigt, menar LFN, eftersom migrän är en sjukdom som dåligt behandlad är samhällsekonomiskt så dyr att det lönar sig att så snabbt som möjligt hitta en fungerande behandling.

– Vi får helt enkelt ut mer hälsa för samma pengar, sa Ann-Christin Tauberman.

Under presentationen ställdes frågan varför LFN inte varit mer kritisk utan i princip godkänt samtliga läkemedel.

– Det behövs flera olika triptaner som subventioneras, eftersom det inte finns en triptan som fungerar bra för alla patienter, sa Niklas Hedberg, ansvarig projektledare för genomgången.

Maxalt ger mest för pengarna

LFN har jämfört kostnadseffektiviteten mellan tablettformerna för de olika triptanerna. Där framstår rizatriptan (Maxalt) som det mest kostnadseffektiva valet.

– Maxalt 10 mg är det läkemedel som ska prövas i första hand, om en triptan är aktuell, sa Niklas Hedberg.

Relpax (eletriptan) 40 mg skulle kunna vara det mest kostnadseffektiva valet. Dock finns brister i dokumentationen vad gäller jämförande studier av god kvalitet.

– Men riktigt kostnadseffektiva blir läkemedlen först när rätt patient får rätt läkemedel, sa Ann-Christin Tauberman.

LFN anser också att de läkemedel som fram till idag har ansetts som andrahandspreparat, även i fortsättningen ska vara det.

Under 2004 såldes det receptbelagda migränläkemedel för runt 340 miljoner kronor. Av detta dominerar triptanerna med cirka 93 procent av försäljningsvärdet. Det största enskilda preparatet 2004 var Imigran med en försäljning om drygt 100 miljoner kronor.

Lättade och kritiska patienter

Flertalet patientgrupper var representerade vid dagens presentation.

– Vi är lättade att preparaten fortfarande har kvar sin subvention. Men vi är besvikna att vi inte har blivit inkopplade tidigare i processen. Vi fick tillgång till rapporten igår kväll, dagen innan den skulle presenteras, sa Marie Lundberg vid Svenska Migränförbundet.

Niklas Hedberg menade att LFN i fortsättningen kommer att försöka få in patientkontakterna tidigare.

– Jag upplever att LFN gör det här på ett seriöst sätt, men tycker också att patientkontakterna bör komma in tidigare, sa PO Bengtsson från Neurologiskt Handikappades Riksförbund, och fick medhåll från Lena Öhrsvik, från Reumatikerförbundet.

Hon betonade dock att bara för att ett läkemedel är godkänt för subvention betyder inte det att man får det.

– LFN:s grundprinciper och arbetssätt är bra, men man har inte ett patientperspektiv i processen. Å andra sidan är det inte unikt för LFN utan ett problem i hela sjukvården, sa Stefan Leufstedt vid Diabetesförbundet.

Tufft för coxiberna

0

Igår onsdag inleddes mötet med en utfrågning av både MSD och Pfizer om deras produkter ? Vioxx, Celebra och Bextra. Frågan gäller i slutändan om coxiberna ska få vara kvar på marknaden ? eller om de resterande ska dras in likt Vioxx i september 2004.

Idag har dessutom Läkemedelsverket gått ut med ett observanda på sin hemsida där man skriver att “coxiberna generellt kan associeras med en ökad risk för hjärtkärlbiverkningar och har resulterat i en uppdatering av produktresuméerna med bland annat nya kontraindikationer och varningar för dessa läkemedel”. Kontraindikationerna och varningarna har införts i avvaktan på den slutgiltiga värderingen av läkemedelsgruppen som beräknas vara klar i april 2005.

Vid samma möte utlovade FDA att agera snabbt utifrån den rekommendation som den rådgivande kommittén kommer fram till. Samtidigt uppmanades kommittén att väga preparatens risker mot fördelarna. Ett snabbt agerande från FDA i det här fallet antas bli inom några veckor.

Samtidigt tillkännagav FDA i tisdags att man kommer att inrätta en Drug Safety Oversight Board, som kontinuerligt ska följa läkemedel efter det att de godkänts, och uppdatera både läkare och patienter när ny information kommer fram.

Den 15 februari publicerade NEJM ett antal artiklar om coxiberna, bland annat Approve-studien som gjorde att Vioxx drogs in, samt den avbrutna APC-studien på celecoxib, som visat ökad risk för kardiovaskulära komplikationer. Dessutom publicerades en studie på parecoxib och valdecoxib efter bypass-kirurgi. Även här uppvisades en högre risk för kardiovaskulära händelser bland dem som fick en coxib.

I två ledare i samma NEJM tas problematiken upp i två ledare med titlarna ?Lessons in drug safety? och ?A lesson in unexpected problems?.

Brittiska farmacevter tacklar alkoholmissbruk

0

Farmacevternas uppgift ska innefatta rådgivning, screening och remittering av personer med alkolproblem. Det är en metod som i andra sammanhang har visat sig reducera alkoholkonsumtionen, men som inte tidigare testats på apotek. Studien leds av forskare vid Robert Gordon University school of pharmacy i Aberdeen.
?Farmacevter är redan aktiva och har en etablerad roll när det gäller rökavvänjning och olika metadonprogram. Därför borde de på samma sätt kunna vara aktiva i att ge råd om alkoholmissbruk?, hävdar forskarna.
Mot bakgrund av den stora alkoholkonsumtionen i Skottland menar forskarna att det är ett värdefullt tillfälle för farmacevter att kunna göra en insats.
Genom studien hoppas man få veta på vad farmacevterna kan bidra med och vilken utbildning som krävs. Resultatet kommer i slutet av året.

Influensaplanen klar

0

Tillsammans med Krisberedskapsmyndigheten, Smittskyddsinstitutet och Läkemedelsverket har Socialstyrelsen tagit fram en handlingsplan för att förbättra beredskapen inför en världsomfattande influensapandemi. Som sådan räknas en epidemi som sprider sig snabbt över världen och drabbar 15-25 procent av befolkningen.

När det gäller fågelinfluensan i Sydostasien konstaterar Socialstyrelsen att arbetet sker internationellt. Arbetet inriktas dels på att hindra spridning till fåglar i fler områden och länder och dels på att övervaka om det finns tecken på att viruset börjar spridas mellan människor.

I den nationella beredskapsplanen beskrivs hur en pandemi kan hanteras av olika delar av samhället.

En prioriteringslista över vilka grupper i samhället som ska vaccineras har tagits fram. Främst är det personer med hjärt- och lungbesvär, cirka 750 000, därefter gravida, cirka 80 000 och små barn upp till två år, cirka 150 000. Därefter kommer personer över 65 år, cirka 1,5 miljoner. Sjukvårdspersonal som förutsätts komma i kontakt med influensasjuka kommer sen och därefter övrig vårdpersonal.

Regeringen lägger förslag om nya läkemedelsregister

0

Regeringen publicerade igår propositionen Ökad patientsäkerhet på läkemedelsområdet, som nu finns att läsa på regeringens hemsida.

I propositionen förelås en ny lag om läkemedelsförteckning, vilket innebär att ett personregister inrättas.
I det ska uppgifter om vilka läkemedel en viss patient hämtar ut på apotek finnas. Syftet med förteckningen är att all information om en patients läkemedel ska finnas samlat på ett ställe.
Uppgifterna ska kunna användas av patienter, farmacevter på apotek och förskrivare.
Själva registreringen sker utan patientens medgivande, men tillgång till förteckningen kräver patientens samtycke.

Förteckningen skall föras av Apoteket AB.

I propositionen föreslås också vissa ändringar i lagen om receptregister. Ändringarna ska göra det möjligt för Apoteket AB att elektroniskt spara recept för flera uttag under hela receptets giltighetstid.

En annan förändring blir att Apoteket AB i sin redovisning till Socialstyrelsen får föra över uppgifter som kan hänföras till enskilda personer utan personens samtycke. På så sätt kan registret användas för forskning.
Uppgifter från det individuella receptregistret får endast användas för epidemiologiska undersökningar, forskning och framställning av statistik inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Propositionen lämnas nu till riksdagen.
Från den 1 juli i år är det tänkt att lagförslagen ska gälla.

Jätteanslag till forskning om eikosanoider

0

Totalt femton forskargrupper från sex länder i Europa, varav fyra svenska, sammanförs inom ramen för projektet till ett multidisciplinärt konsortium.

En kanadensisk forskargrupp och två biotech-företag (svenska Biolipox och fransk-italienska Nicox) ingår också i samarbetet. Professor Jesper Haeggström vid Karolinska institutet är koordinator för projektet, Eicosanox, som sammanlagt tilldelats 10,7 miljoner euro under fem år.

Forskningen är inriktad på prostaglandiner, leukotriener samt kväveoxider; centrala substanser som har betydelse för flera stora folksjukdomar, exempelvis hjärt-kärlsjukdom, demens och cancer.

Johannesört lika bra som paroxetin vid svår depression

0

Studien, som var randomiserad och dubbelblind, genomfördes på 21 psykiatriska primärvårdskliniker i Tyskland. 251 patienter, med depression och en totalpoäng om minst 22 på Hamiltons depressionsskala, randomiserades till paroxetin (Seroxat) eller johannesört i form av den patenterade formen WS 5570. Primärt utfallsmått var förändring på Hamiltonskalan, från baseline till dag 42.

Patienterna fick under sex veckor antingen 900 mg extrakt johannesört per dag, uppdelat på tre tillfällen, eller 20 mg paroxetin per dag. För dem som inte svarade på behandling ökades doserna efter två veckor till det dubbla. Detta gjordes för 57 procent av patienterna på johannesört och för 48 procent av patienterna på paroxetin.

Hamiltonpoängen sjönk för patienterna på johannesört med i snitt 14,4 poäng, och med 11,4 för dem på paroxetin. Samma resultat erhölls både för intention-to-treat-analys och för per protokoll-analys. Även enligt MADRS- och BDI-skalorna var johannesört bättre än paroxetin.

Författarna drar slutsatsen att johannesört, i form av WS 5570-extrakt, är minst lika bra som paroxetin för att behandla måttlig till svår depression.

Studien finansierades av det tyska företaget Willmar Schwabe Pharmaceuticals, som tillverkar WS 5570-extraktet.

Förskrivare får tillgång till Fass i fickan

0

Läkemedelsindustriföreningen (Lif) som ger ut Fass tror att detta kommer att innebära ett stort mervärde för sjukvården.

– Läkare kan nu ha med sig fullständig och aktuell information om läkemedel i fickan, säger Per Manell, Lif, i ett pressmeddelande.

Vid ett presseminarium igår presenterades årets upplaga av Fass, som bland annat för första gången innehåller kapitel om utsättning av läkemedel samt läkemedel i miljön.

Kapitlen om alkohol och läkemedel samt idrott och läkemedel är dessutom kraftigt omarbetade i årets upplaga.

Pfizer planerar personalnedskärningar

0

Enligt flera finansanalytiker kan den totala nedskärningen handla om 10 000 av Pfizers totalt 120 000 anställda. Men enligt Pfizers talesman Paul Fitzhenry är det för tidigt att spekulera i hur många det kan röra sig om.
Genomgången kommer enligt företaget att gälla både läkemedelsverksamheten och enheterna för djurhälsa och konsumentprodukter. Neddragningarna kommer att gälla verksamheten globalt och i Sverige finns idag cirka 3 000 anställda.
Pfizer ska redovisa sina planer vid ett möte i New York den 5 april.

Halland satsar 10 miljoner på läkemedelskunskap

0

Det nya avtalet som reglerar umgänget mellan läkemedelsindustrin och hälso- och sjukvården kostar pengar för landstingen.

Ungefär 10 miljoner kronor räknar landstinget i Halland att det nya avtalet kostar landstinget i uteblivna konferenser och kurser bekostade av industrin.

De pengarna har nu landstinget tagit ur egen kassa som kompensation för bortfallet. Den största satsningen som något landsting gör under det här året, enligt landstingsdirektör Mona Boström.

? Tio miljoner är förstås en uppskattning, företagen har inte velat säga hur mycket de använt. Men vi tror att det är en rimlig insats för att möta det som uteblir.

? Nu kan vi göra en rejäl satsning på sådan utbildning som verkligen är relevant för patientnyttan och för de anställda.

Totalt satsar landstinget ungefär 100 miljoner kronor per år på utbildning och kompetensutveckling.

Kineser skapade vaccin för djur mot fågelinfluensa

Forskarna säger sig ha skapat ett vaccin som de tror är effektivt för såväl däggdjur som fåglar, genom att förändra en av virusets gensekvenser.

I fältförsök ska fågelarter efter vaccinering ha utvecklat antikroppar mot den farligaste varianten av fågelinfluensa.

Vaccinet uppges redan ha godkänts som veterinärt läkemedel i Kina och ska nu distribueras i landet.