Industrins egen granskning kostar tre miljoner kronor varje år

Läkemedelsföretagens straffavgifter vid regelbrott används för att finansiera hela egenåtgärdssystemet. Enligt uppgift kostar det runt tre miljoner kronor per år.

18 feb 2005, kl 17:36
0

2004 höjdes de IGM- och NBL-avgifter som företagen åläggs att betala vid regelöverträdelser. Det tidigare avgiftssystemet, med ett maxbelopp på 60 000 kr, ansågs av många som stelt och med för låga avgifter.
Därför infördes istället tre olika nivåer, beroende på hur allvarlig förseelsen är. Enklare överträdelser bestraffas med
30-40 000 kr, normalfallen med 70-90 000 kr och de allvarligaste fallen med mellan 100 000 kr och 250 000 kr.
– Det är ännu för tidigt att säga vilken effekt de nya avgifterna haft, säger Informationsgranskningsmannen (IGM) Göran Wennersten.
Han får medhåll från Torsten Brink på NBL, Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation.
– Det verkar knappast ha påverkat ärendetillströmningen eftersom den väsentligen är densamma som de senaste åren. Det finns inte heller någon indikation på att de ändrat ärendenas innehåll.
De riktigt höga avgifterna, mellan 100 000 och 250 000 kr, blev aktuella först mot slutet av 2004. Mycket på grund av en viss eftersläpning och den tid det tar att handlägga mer komplicerade ärenden.
– Jag har inte hört något från företagen angående avgifternas storlek. Inte heller från dem som ålagts de högsta avgifterna, säger Torsten Brink.

Väl använda pengar
Första instans för de flesta ärenden är IGM. Det är en tjänst på
60 procent, tillsatt och avlönad av Lif för att granska industrins marknadsföring och hur regelverket efterlevs. IGM kostar Lif ungefär en miljon kronor per år.
Nästa instans är NBL, vars ordförande är justitierådet Severin Blomstrand. Nämnden består av ytterligare tio externa personer, som arvoderas för sitt arbete. Sekretariatet leds av Torsten Brink.
Lif:s årliga kostnad för NBL ligger på ungefär två miljoner kronor. Totalt alltså en kostnad på runt tre miljoner kronor per år, som finansieras av de avgifter som företagen betalar vid regelbrott.
– Det är väl använda pengar. Var skulle vi ha stått om vi inte hade IGM och NBL, säger Håkan Mandahl, vice vd på Lif.
Enligt Torsten Brink har det dock diskuterats om det inte borde tillskapas regler som på ett tydligare sätt reglerar hur ett eventuellt överskott ska användas.

Ökar inte
Någon ökning av antalet ärenden har Göran Wennersten inte noterat för 2004.
– Nej, det ser ut att ligga ungefär på samma nivå som 2003.
IGM har haft åtta ärenden sedan den 1 juli 2004 som rört det nya avtalet mellan Landstingsförbundet och Lif. Fyra av dem fälldes och fyra avskrevs, då någon felaktighet inte kunde påvisas.
– Tre av dem hade fällts även med det gamla avtalet, säger Göran Wennersten.
För NBL:s del har det nya avtalet ännu inte resulterat i något ärende som behandlats av nämnden.
– Gissningsvis kommer det att under våren dyka upp ytterligare något eller några ärenden enligt det nya avtalet, säger Torsten Brink.
Dock har NBL konstaterat att det nya avtalet kommer att innebära förändringar.
– Mestadels i skärpande riktning. En reflexion jag gjort är också att flera fall vi behandlat tidigare med friande utgång idag åtminstone delvis skulle ha bedömts på annat sätt, säger Torsten Brink.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng