En analys av de senaste 20 årens forskning på sambandet mellan vitaminpiller och risk att utveckla koloncancer visar ingen effekt av antioxidanterna. De analyserade studierna, sammanlagt 14 stycken, inkluderade 170 000 personer med förhöjd risk för koloncancer. De studerade vitaminerna var A, C och E liksom selen.
Resultatet visar entydigt att inget av vitamintillskotten gav något skydd. Men resultatet för selen var osäkert och kräver ytterligare studier, påpekar forskarna. Det är ännu inte studerat om vitamintillskott skyddar personer utan förhöjd risk för koloncancer eller när man behandlar under längre tid.
Enligt vissa teorier är det bara naturliga vitaminer som har den cancerskyddande effekten.
Annons
Home 2004
Årlig arkivering 2004
Antioxidanter förhindrar inte cancer
NOTISER
Oralt amoxicillin effektivt vid svår lunginflammation
I en studie på 1 702 barn i åldern tre till 59 månader som behandlades vid olika hjälpstationer i Afrika, Asien och Sydamerika utvärderades behandlingen av svår lunginflammation.
Den visar att oralt amoxicillin var lika bra som injicerat penicillin. Dessutom hade amoxicillin flera fördelar genom att det är lättare att administrera, att man kan undvika risken för infektioner som överförs via injektionsnålar samt att vården blir billigare.
Lancet 2004;364:1141-48
Leptinnivåer höga vid barnastma
Nivåer av leptin, ett ämne som är involverat i kroppens fettomsättning, är högre hos barn med nyligen diagnosticerad astma. Det visar en ny studie av forskare vid universitetet i Diyarbakir, Turkiet. I studien såg man också att leptinnivåerna sjönk efter behandling med steroider.
Forskarna vet inte om de höga leptinnivåerna beror på den underliggande inflammationen som orsakar astma eller om det helt enkelt beror på en allmänt ökad stress som orsakas av astman.
Annals of Allergy, Asthma and Immunology, september 2004
Nytt sätt att angripa gulsotsvirus
I en avhandling av Sara Flodell vid Umeå universitet beskrivs ett nytt tänkbart
sätt att behandla infektion orsakad av hepatit B-virus genom att angripa virusets möjlighet att föröka sig.
I avhandlingen bestäms strukturen på virusets så kallade enkapsideringssignal med kärnmagnetisk resonans. Genom att ta fram den tredimensionella strukturen på enkapsideringssignalen ökar kunskapen om viruset och hur det förökar sig i leverceller.
En tänkbar väg
att bekämpa infektionen är att blockera enkapsideringssignalen som krävs för att viruset ska kunna föröka sig.
Antileukotriener bäst mot barnastma
Antileukotriener är en relativt ny grupp orala astmaläkemedel som kan ge en viss tilläggseffekt till basbehandling med inhalationssteroider vid mild till måttlig astma. Underhållsbehandling med antileukotriener kan hos en del patienter minska anfallsfrekvens och behov av tilläggsmedicinering. I Sverige är montelukast (Singulair) godkänd.
Det finns ännu få direkt jämförande studier mellan antileukotriener och andra typer av astmaläkemedel som tillägg till inhalationssteroider, vilket har bidragit till att osäkerheten kring läkemedelsgruppen består.
Enligt en svenskledd studie som publicerades i BMJ förra året ger montelukast lika bra klinisk kontroll av astma ? fast inte bättre ? som salmeterol när det läggs till flutikason.
Fler jämförande studier har gjorts när det gäller monoterapi. En analys av 13 studier, som också publicerades i BMJ förra året, visade att antileukotrienerna är mindre effektiva än låg dos av inhalerade steroider som monoterapi vid behandling av mild till måttligt svår astma.
Ger olika effekt
Pär Gyllfors är läkare och astma- och leukotrienforskare vid lungkliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. I en pågående studie försöker han ta reda på om man kan identifiera astmapatienter som har en särskilt leukotrienberoende astma. Det skulle i så fall öka möjligheten att skräddarsy behandlingen.
Han menar att svårigheten för antileukotrienerna att dokumentera sin effekt kan bero på att astmapatienter svarar olika på läkemedlen och att man idag inte kan selektera ut de som får effekt.
? Däremot råder det inget tvivel om att antileukotrienerna påverkar den astmatiska inflammationen, säger han.
Han betonar att astma inte är en sjukdom utan ett mångfacetterat syndrom där den underliggande inflammationen initieras och underhålls av delvis olika mekanismer. Hos vissa astmapatienter är leukotrienerna mer involverade i den underliggande inflammationen och dessa svarar väldigt bra på antileukotriener. Men idag har vi ingen annan möjlighet att skilja ut dessa patienter än att pröva oss fram, man måste behandla med antileukotriener i en till tre månader och sedan utvärdera.
? Man har dock identifierat två tydliga grupper där antileukotrienerna verkar lite bättre och det är ASA-intolerant och ansträngningsutlöst astma, säger Pär Gyllfors.
Får svår astma
Överkänslighet mot NSAID-preparat drabbar cirka fem procent av alla patienter med svår astma och man har sett att dessa har en överproduktion av leukotriener. Det drabbar kvinnor i högre utsträckning än män, men det är fortfarande oklart varför vissa patienter utvecklar denna speciella typ av astma.
Pär Gyllfors har i en tidigare studie tillsammans med bland annat Barbro Dahlén på Karolinska universitetssjukhuset visat att de nya selektiva cox-2-hämmarna inte utlöser astmaattacker hos denna undergrupp av astmatiker.
Andra astmapatienter som kan ha nytta av antileukotrienerna är de som även lider av allergisk rinit och i USA är det redan en godkänd indikation.
? Vi väntar besked från Läkemedelsverket under hösten om godkännande för astma med samtidig allergisk rinit, säger Mikaela Bruhammar, produktchef på MSD Sverige.
Barn har annan typ av astma
Montelukast är godkänd för behandling av barn från sex månaders ålder. Pär Gyllfors säger att det förefaller som om barn generellt sett svarar bättre på behandling med antileukotriener än vuxna. Det kan också vara lättare ge en tablett eller mixtur till barn än inhalationsläkemedel.
? Jag tror att barnläkare har sett antileukotrienerna som en större tillgång än vuxenläkare, säger han.
Den typ av astma som barn upp till fyra års ålder drabbas av kommer ofta i samband med förkylning och kallas därför förkylningsastma eller virusinducerad astma. Diagnosen ställs ofta efter tredje perioden med astmasymtom i samband med infektion. För barn över fyra år dominerar astma kombinerad med allergi.
? Man vet idag inte varför astma ser olika ut i olika åldrar, säger Pär Gyllfors.
MSD har också gjort en liten pilotstudie på barn som visat effekt av montelukast vid luftvägsinfektion som orsakas av RS-virus.
? Där har vi nu startat en större studie på 1 000 barn i Sverige, säger Mikaela Bruhammar.
Det finns idag totalt tre antileukotriener av typen receptorantagonister på världsmarknaden. Alla blockerar samma receptor och ger en likartad effekt.
? Men det finns ytterligare en leukotrienreceptor identifierad och det är möjligt att om man kan blockera även den så kan det ge antileukotriener som är ännu mer effektiva än dagens, säger Pär Gyllfors.
Antibiotika ofta onödigt vid kronisk parodontit
Vid kronisk parodontit är den gängse behandlingsstrategin att bromsa förlusten av stödjevävnad runt tänderna så att de inte lossnar. Antibiotika, exempelvis metronidazol, ges ofta för att få bukt med bakterieangrepp.
Denna antibiotikabehandling gör dock ingen nytta, vare sig lokalt i tandköttsfickorna eller generellt, enligt rapporten.
Slutsatsen gäller såväl lokalt administrerad metronidazolgel som systemisk tilläggsbehandling med antibiotika. Ingendera ger enligt rapporten någon skillnad i kliniskt utfall jämfört med så kallad mekanisk infektionskontroll.
Kritik från många håll mot reklamförbud till patienter
Arbetsgruppen på Socialdepartementets förslag innebär att EU-direktivets förbud mot marknadsföring för receptbelagda läkemedel riktad mot allmänheten införlivas i den svenska lagstiftningen, och att Läkemedelsverket blir den myndighet som ser till att reglerna efterlevs.
Om detta har remissinstanserna i stort sett inga synpunkter.
Behövs inte
Däremot hävdar näringslivets organisationer att de speciella föreskrifter som Läkemedelsverket ska utfärda enligt förslaget inte behövs. Liksom Torsten Brink vid Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL, anser de att det självreglerande system Sverige har med branschens egna granskningsinstanser, IGM och NBL, uppfyller direktivets krav.
Lif kritiserar i sitt remissvar främst promemorian för att man inte avgränsat vad som anses med allmänheten. Organisationen anser till exempel att ?en person med långvarig kronisk sjukdom i informationshänseende inte är att jämställa med allmänheten. Ej heller torde en sammanslutning av patienter vara det?, skriver man.
Lif tolkar förslaget som att arbetsgruppen breddar den grupp som industrin inte får marknadsföra sig mot istället för att, som Lif anser att man borde ha gjort, minimerat den. En sådan tolkning av direktivet hade varit möjlig hävdar Lif, som för övrigt menar att lagen, även om den är nödvändig, är ett resultat av en svunnen tid.
Liknande synpunkter framförs i remissvaren från handikappförbunden.
? Vi tycker det är bra att den här reklamen är reglerad, men vi vill veta vad som finns på banan. Som handikapporganisation vill vi ha samma information som den läkarna får, säger Gunnel Köhler, ombudsman på Svenska Psoriasisförbundet.
Oskarp gränsdragning
Flera remissinstanser kritiserar att man inte preciserat vad man menar med marknadsföring och om man till exempel ser någon skillnad mellan kommersiell och ickekommersiell sådan. Utredarna har nöjt sig med att konstatera att gränsen är oskarp och får bedömas från fall till fall.
Utredningsgruppen får kritik av landstingen för att den inte föreslår att reklam till förskrivare ska innehålla uppgifter
om priset. Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, vill att man överväger om det inte krävs en föreskrift som tvingar företagen att i sin marknadsföring ta med eventuella villkor som är förknippade med förskrivningen.
Veterinärprodukter
ryms inte på apotekshyllor
I apotekens hyllor med handelsvaror kommer det i framtiden inte att finnas några produkter avsedda för djur. Läkemedelsliknande varor som lusschampo, medel mot tandsten, avmaskningsmedel och specialbandage som idag finns i självvalssortimentet på vissa apotek försvinner i och med att Apotekets nybildade dotterbolag Adara tar över försäljningen av handelsvaror.
? Det var i alla fall den signal jag fick vid ett möte med Apoteket, säger Per Engborg, ordförande i Läkemedelsindustriföreningens veterinärkommitté och aktiv i Apotekarsocietetens sektion för veterinärmedicin.
Färre produkter i lager
Kritikerna befarar en utarmning av veterinärprodukter på apoteken och även att djurläkemedlen kommer att få en styvmoderligare behandling, det vill säga att färre apotek kommer att ha medlen i lager.
? Det skulle vara förödande för veterinärmedicinen och vi riskerar en återgång till att istället använda humanpreparat till djur, säger Per Engborg.
Det är i och för sig tillåtet enligt läkemedelslagen.
? Men då får man till exempel inte bipacksedeln med rätta doseringar och säkerheten blir sämre.
Kristina Odensvik på Veterinärapoteket i Uppsala är också orolig för djurprodukternas framtid.
? Jag kan i och för sig förstå argumentet att de här varorna har en låg försäljningsvolym och Adaras uppgift är ju att tänka i pengar. Men jag tycker att man kan ha samma spelregler för den här kundkategorin som till exempel stomi- och diabeteskunder som också behöver ett specialsortiment som vi tillhandahåller.
Problemet med en del av specialsortimentet är att man inte kan ha en servicenivå som innebär att man beställer efter varorna när kunden vill köpa, säger hon.
? Ska man bandagera behöver man göra det samma dag och om veterinären gett rådet att man ska pröva med fodertillskott mot djurets diarré innan man förskriver antibiotika måste man också ha det samma dag.
På Apoteket bekräftar Lars Rönnbäck att det pågår en sortimentsöversyn och att handelsvaror kan försvinna när efterfrågan är liten.
? Den konsekvensen har vi för många produkter.
? Däremot ska vi, menar jag, tillämpa samma principer för djurläkemedlen som för andra läkemedel. Vi har tillhandahållandeskyldighet och då ska alla leverantörer behandlas på ett liknande och rättfärdigt sätt.
Få danska patienter
rapporterar biverkningar
Som första europeiska land införde Danmark sommaren 2003 en möjlighet för patienter att direktrapportera misstänkta biverkningar till Lægemiddelstyrelsen. Ett drygt år senare hade 175 rapporter från patienter registrerats hos myndigheten.
Försvinnande få tycker det danska Forbrugerraadet (en konsumentorganisation), som kritiserar myndigheten för att inte ha utarbetat ett konsumentvänligt system och för att ha gjort dålig reklam för möjligheten.
Danska apotekare
får rabatt om de gör reklam
De stora danska apoteken har ett samarbete som gör att de kan utnyttja en lucka i lagen och förhandla sig till rabatter på produkter, förutsatt att de gör speciell reklam för dessa varor.
Enligt danska media är förtroendet för danska apotekare i svaj efter att det visat sig att de stora apoteken tjänar mer pengar på dessa rabatter än på försäljningen.
Enligt beräkningar som gjorts står rabatterna för 40 procent av ett genomsnittligt apoteks överskott.
Rabattsystemet kritiseras nu av såväl de farmacevtiska föreningarna som den danska läkemedelsindustrin som kräver att danska staten täpper till luckan.
? Vi drunknar i märkliga rabatter och vår trovärdighet som vilar på opartisk rådgivning faller ihop. Och kunderna får inte del av rabatterna som går direkt i apotekarens ficka, säger en apotekare till dagstidningen Politiken.
Det danska läkemedelsverket utreder hur luckan i lagen ska täppas till.
Astma inte vanligare i Sverige än övriga västvärlden
Astma är inte vanligare i vårt land än övriga västvärlden. Resultaten från två stora befolkningsstudier som båda påbörjades under 1990-talet, placerar Sverige ungefär i mitten. Högst är förekomsten av astma i Storbritannien, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland. Den är också jämförelsevis hög i hela Västeuropa medan den är betydligt lägre i de baltiska länderna.
Medan man räknar med att cirka tio procent av de unga vuxna i Sverige har astma så har man rapporterat närmare 20 procents förekomst i till exempel Nya Zeeland, Australien och en del länder i Latinamerika.
Den lägsta förekomsten bland barn rapporterades från Albanien, Rumänien och Uzbekistan.
Låg inkomst ? mindre astma
Generellt gällde för båda studierna att länder med låg levnadsstandard hade en låg förekomst av astma och allergi.
Christer Jansson, docent vid lung- och allergikliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala och mycket aktiv i den ena befolkningsstudien, European Community Respiratory Health Survey, menar att de skillnader man fått fram är tillförlitliga eftersom studierna i de olika länderna genomförts på ett enhetligt sätt.
Det finns idag en mängd hypoteser i omlopp för att förklara såväl ökningen som de geografiska skillnaderna, men inga säkra svar.
? Men förklaringen förefaller inte i första hand vara genetisk, säger Christer Jansson.
? Barn till greker som flyttat till Melbourne får till exempel astma i samma grad som barn som härstammar från England och bor i Australien.
En intressant teori tycker Christer Jansson att hygienhypotesen är; det vill säga att en tidig uppväxt mer eller mindre fri från infektioner skulle leda till att immunförsvaret inte får den träning det behöver. Det skulle också kunna vara en förklaring till skillnaderna mellan Öst- och Västeuropa.
Men det finns också studier som motsäger detta, till exempel har astman i USA ökat mest bland de fattiga.
Från början var man övertygad om att ökningen berodde på luftföroreningar, något man, enligt Christer Jansson, inte är så säker på idag, eftersom astman ökat samtidigt som luftföroreningarna i många västländer minskat.
Livsstilssjukdom?
Andra förklaringar som dykt upp på senare tid är att även astma skulle öka i takt med att vi blir stillasittande och inte använder lungorna, eller att förändrade kostvanor påverkar tarmfloran och immunsystem i ?fel riktning?.
Vad som motsäger den hypotesen är att det nu finns studier från England som tyder på att ökningen hos barn börjat plana ut. Ingen statistik antyder dock att konsumtionen av vare sig snabbmat eller dataspel ännu gjort det.
En förklaring som vissa forskare börjat avskriva är att man undviker astma genom att inte ha pälsdjur. Ett råd som gavs under många år till småbarnsföräldrar. Men under de åren fortsatte astman bland barn att öka i oförminskad takt också i familjer där man följde rådet.
Sanningen är väl att vi egentligen inte har någon riktigt bra förklaring och förmodligen kan ökningen förklaras med flera av de här faktorerna.
? Ja, ska man vara ärlig så famlar vi nog lite grann, konstaterar Christer Jansson.
Låg vårdkostnad
Trots att en så stor del som åtta procent av den svenska befolkningen har astma, så tar sjukdomen bara dryga procenten av den totala sjukvårdskostnaden. Förklaringen till det är förmodligen en lyckad läkemedelsbehandling.
I en enkätundersökning bland 190 personer med diagnosticerad astma nyligen, gjord av Astrazeneca, uppgav till exempel hela 90 procent att de var både välbehandlade och nöjda med sin behandling. Det innebär nu inte att de inte ibland besväras av sjukdomen. Det uppger de flesta i enkäten, men också i stora epidemiologiska studier, att de gör.
Företaget tolkar enkäten som att en halv miljon svenskar är underbehandlade. Kanske kan man också kalla det brist på följsamhet eller ett medvetet val? 70 procent av de svarande säger till exempel att de inte tar inhalationssteroider varje dag eftersom de inte tycker det känns nödvändigt när de inte har besvär.
Inte bättre än andra
Studier som gjorts visar att astmapatienter inte följer ordinationerna bättre än andra patientgrupper.
? Vi vet att ungefär hälften av patienterna gör som vi säger, konstaterar Alf Tunsäter, specialist på allergisjukdomar.
Han berättar om mikrochip inmonterade, utan patienternas vetskap, i inhalatorer för att studera följsamheten.
? Dagböckerna, som patienterna också fick, var mycket noggrant ifyllda enligt ordination, medan mikrochipet visade en annan verklighet.
Följsamhet får man inte, enligt Alf Tunsäter, så länge vi har en behandling som patienterna inte känner sig delaktiga i, utan kanske mer ställer upp på för att tillfredställa doktorn.
? Det viktigaste för att förbättra den är att sätta upp målsättningen med behandlingen tillsammans med patienten: ?Vad är det du kunde göra tidigare som du inte kan sedan du fick astma; hur viktigt är det för dig att kunna fortsätta med det??.
? Tyvärr tror jag många astmapatienter tar för givet att de regelbundet ska ha symtom av sin astma.
Receptarieutbildningen i Linköping läggs ner
Enligt beslut i fakultetsnämnden vid Hälsouniversitetet i Linköping läggs receptarieutbildningen ned från höstterminen 2005.
? Det senaste året har Hälsouniversitet gått elva miljoner kronor back. Vi var helt enkelt tvungna att dra ner antalet utbildningar av ekonomiska orsaker, säger Lars Holberg, informationschef vid Linköpings universitet.
Enligt Lars Holberg har Hälsouniversitetet haft fler studenter antagna än vad man fått pengar för.
? När utbildningarna drogs igång 2001 fick vi signaler från regeringen att vi skulle få ett ökat tillskott av grundutbildningspengar, men det har vi aldrig fått.
Nu blir konsekvensen att inga nya studenter tas in från hösten 2005. De studenter som dock har påbörjat sin utbildning har fått löfte att den ska avslutas.
I en kommentar på Farmacevtförbundets hemsida menar man att det är bedrövligt att studenterna ska drabbas av hälsouniversitetets dåliga planering.
Stor risk att registerförslag inte går igenom
En proposition om ökad säkerhet på läkemedelsområdet baserad på Leif Ekbergs utredning kommer efter lagrådsbehandlingen sannolikt att lämnas till riksdagen i november.
Enligt Statsrådsberedningens lista över planerade propositioner under Riksmötet skulle den överlämnats i oktober, men enligt Anders Blanck, departementsråd på socialdepartementet, blir det troligen först nästkommande månad.
På socialdepartementet, liksom på många andra håll, avvaktar man med stor spänning domen i EG-domstolen i det så kallade Bringwellmålet, som kommer att påverka möjligheterna att genomföra utredningens förslag.
I en enkätundersökning under ett seminarium i Sveriges Farmacevtförbunds regi nyligen trodde bara cirka tio procent av de som svarat att EG-domstolen kommer att tillåta Sverige att behålla apoteksmonopolet i sin nuvarande form.
– Arbetet med propositionen fortlöper som vanligt även om Bringwellmålet i stor utsträckning påverkar möjligheten att genomföra förslagen, säger Anders Blanck.
Riksdagen ska enligt den normala gången fatta beslut om Ekbergpropositionen till våren. Det är troligt att domen i EG-domstolen kommer innan dess.
– Det möjliggör för riksdagen att rösta ned propositionen om EG-domstolens utslag gjort den inaktuell.
Isåfall kommer ett omarbetat förslag att behöva tas fram utifrån de nya förutsättningar som gäller efter Bringwelldomen.
Sammantaget kommer alltså Ekbergs förslag med stor sannolikhet att förändras och/eller försenas.
Ny gel kan ge oral insulinbehandling
Enligt forskarna, som ska publicera sin studien i tidskriften Polymer International, kan gelen innebära nya möjligheter att behandla diabetes, ulcerös kolit, Crohns sjukdom, tarmcancer, förstoppning och vissa infektioner.
Forskarna vid Polymer Research Laboratory i Jabalpur, Indien, har utvecklat en hydrogel som kan transportera läkemedel förbi magsäcken genom att skydda mot magsyran. I sin studie kunde de visa att mer än hälften av läkemedelssubstansen frisätts längre ner i tarmkanalen.
Forskarna menar att den gel som de utvecklat kan innebära ett alternativ till insulinbehandling via injektion.
I sin studie har forskarna använt vitamin B2 i hydrogelen och studerat hur mycket som frisätts från gelen vid olika pH värden.
Personalen positiv till
generisk förskrivning
Nästan nio av tio läkare och sjuksköterskor som var med i försöket med generisk förskrivning i Västra Götaland vill att systemet permanentas. Det visar en uppföljande enkätundersökning som professor Sten Iwarson ordförande i läkemedelskommittén i Göteborg gjort.
?Jag är faktiskt lite förvånad över att man överlag är så positiva, säger Sten Iwarson.
? Läkare brukar vara konservativa av naturen, men de förstod direkt att det här är en bra grej.
Av 28 distriktsläkare sade sig 24 stycken vara ganska eller mycket positiva till ett införande av generisk förskrivning i Sverige. 100 procent av tio tillfrågade psykiatriker var också positiva och 87 procent av de tillfrågade sköterskorna.
Även apotekspersonalen var överlag positiva till försöket, 73 procent av de som svarade på enkäten ansåg generisk förskrivning vara bra.
Att apotekspersonalen var något mindre entusiastisk tror Sten Iwarson beror på att det blev ett extraarbete för dem. Inget av de deltagande apoteken hade någon form av elektroniskt stöd i expeditionsarbetet.
Försöket har pågått mellan april och september i år på sex vårdcentraler, två sjukhuskliniker och 13 apotek i Västra Götaland.
Sten Iwarson hoppas att systemet med generisk förskrivning införs inom några år i Sverige. I väntan på detta får nu de vårdcentraler och apotek som ingick i försöket återgå till den vanliga ordningen.
FDA godkänner inte Exanta
FDA avslog i fredags som väntat Astrazenecas godkännandeansökan för ximelagatran på samtliga tre inkluderade indikationer.
Företaget säger sig nu "överväga det fortsatta samarbetet med FDA gällande Exanta".
Ximelagatran är godkänt i Europa för förebyggande av blodpropp i samband med höft- och knäledsoperationer, och har hittills lanserats i sju europeiska länder.
Överåklagaren misstänker Pfizer för mutbrott
Misstankarna om mutbrott gäller en tredagars resa till Rom där läkarna informerades om Viagra (sildenafil), enligt nyhetsbrevet Pharma Online. Enligt ett ärende som granskats av Informationsgranskningsmannen, IGM, ägnade Pfizers representanter endast 90 minuter av den tre dagar långa seminarieresan åt att informera läkarna om Viagra.
Läkarna riskerar nu åtal för mutbrott eftersom man deltagit i resan som hade mer av nöjeskaraktär än professionell vidareutbildning.
Den pågående granskningen har resulterat i att det har inletts förundsökningar avseende misstankar om mutbrott eller bestickning som involverar 6-8 andra läkemedelsbolag och deras arrangemang i samband med kurser, seminarier och marknadsföring.