Astma inte vanligare i Sverige än övriga västvärlden

Stillasittande och ändrade kostvanor, det är ett par nya förklaringar till varför astmaförekomsten ökat de senaste decennierna. Men hypoteserna är många och svaren ganska få. Astma är dock inte en sjukdom som drabbar svenskar mer än andra. I ett världsperspektiv ligger vi i mitten.

18 okt 2004, kl 15:34
0

Astma är inte vanligare i vårt land än övriga västvärlden. Resultaten från två stora befolkningsstudier som båda påbörjades under 1990-talet, placerar Sverige ungefär i mitten. Högst är förekomsten av astma i Storbritannien, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland. Den är också jämförelsevis hög i hela Västeuropa medan den är betydligt lägre i de baltiska länderna.

Medan man räknar med att cirka tio procent av de unga vuxna i Sverige har astma så har man rapporterat närmare 20 procents förekomst i till exempel Nya Zeeland, Australien och en del länder i Latinamerika.

Den lägsta förekomsten bland barn rapporterades från Albanien, Rumänien och Uzbekistan.

Låg inkomst ? mindre astma

Generellt gällde för båda studierna att länder med låg levnadsstandard hade en låg förekomst av astma och allergi.
Christer Jansson, docent vid lung- och allergikliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala och mycket aktiv i den ena befolkningsstudien, European Community Respiratory Health Survey, menar att de skillnader man fått fram är tillförlitliga eftersom studierna i de olika länderna genomförts på ett enhetligt sätt.

Det finns idag en mängd hypoteser i omlopp för att förklara såväl ökningen som de geografiska skillnaderna, men inga säkra svar.

? Men förklaringen förefaller inte i första hand vara genetisk, säger Christer Jansson.

? Barn till greker som flyttat till Melbourne får till exempel astma i samma grad som barn som härstammar från England och bor i Australien.

En intressant teori tycker Christer Jansson att hygienhypotesen är; det vill säga att en tidig uppväxt mer eller mindre fri från infektioner skulle leda till att immunförsvaret inte får den träning det behöver. Det skulle också kunna vara en förklaring till skillnaderna mellan Öst- och Västeuropa.

Men det finns också studier som motsäger detta, till exempel har astman i USA ökat mest bland de fattiga.

Från början var man övertygad om att ökningen berodde på luftföroreningar, något man, enligt Christer Jansson, inte är så säker på idag, eftersom astman ökat samtidigt som luftföroreningarna i många västländer minskat.

Livsstilssjukdom?

Andra förklaringar som dykt upp på senare tid är att även astma skulle öka i takt med att vi blir stillasittande och inte använder lungorna, eller att förändrade kostvanor påverkar tarmfloran och immunsystem i ?fel riktning?.
Vad som motsäger den hypotesen är att det nu finns studier från England som tyder på att ökningen hos barn börjat plana ut. Ingen statistik antyder dock att konsumtionen av vare sig snabbmat eller dataspel ännu gjort det.

En förklaring som vissa forskare börjat avskriva är att man undviker astma genom att inte ha pälsdjur. Ett råd som gavs under många år till småbarnsföräldrar. Men under de åren fortsatte astman bland barn att öka i oförminskad takt också i familjer där man följde rådet.

Sanningen är väl att vi egentligen inte har någon riktigt bra förklaring och förmodligen kan ökningen förklaras med flera av de här faktorerna.

? Ja, ska man vara ärlig så famlar vi nog lite grann, konstaterar Christer Jansson.

Låg vårdkostnad

Trots att en så stor del som åtta procent av den svenska befolkningen har astma, så tar sjukdomen bara dryga procenten av den totala sjukvårdskostnaden. Förklaringen till det är förmodligen en lyckad läkemedelsbehandling.

I en enkätundersökning bland 190 personer med diagnosticerad astma nyligen, gjord av Astrazeneca, uppgav till exempel hela 90 procent att de var både välbehandlade och nöjda med sin behandling. Det innebär nu inte att de inte ibland besväras av sjukdomen. Det uppger de flesta i enkäten, men också i stora epidemiologiska studier, att de gör.

Företaget tolkar enkäten som att en halv miljon svenskar är underbehandlade. Kanske kan man också kalla det brist på följsamhet eller ett medvetet val? 70 procent av de svarande säger till exempel att de inte tar inhalationssteroider varje dag eftersom de inte tycker det känns nödvändigt när de inte har besvär.

Inte bättre än andra

Studier som gjorts visar att astmapatienter inte följer ordinationerna bättre än andra patientgrupper.

? Vi vet att ungefär hälften av patienterna gör som vi säger, konstaterar Alf Tunsäter, specialist på allergisjukdomar.
Han berättar om mikrochip inmonterade, utan patienternas vetskap, i inhalatorer för att studera följsamheten.

? Dagböckerna, som patienterna också fick, var mycket noggrant ifyllda enligt ordination, medan mikrochipet visade en annan verklighet.

Följsamhet får man inte, enligt Alf Tunsäter, så länge vi har en behandling som patienterna inte känner sig delaktiga i, utan kanske mer ställer upp på för att tillfredställa doktorn.

? Det viktigaste för att förbättra den är att sätta upp målsättningen med behandlingen tillsammans med patienten: ?Vad är det du kunde göra tidigare som du inte kan sedan du fick astma; hur viktigt är det för dig att kunna fortsätta med det??.

? Tyvärr tror jag många astmapatienter tar för givet att de regelbundet ska ha symtom av sin astma.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng