Annons
Home 2004

Årlig arkivering 2004

Turbulens kring atenolol

Läkemedelsvärlden
-
0

Författarna, med Lars Hjalmar Lindholm i spetsen, som också var ordförande i SBU:s hypertonigrupp, hade informerat SBU att studien gjordes och skulle publiceras. Däremot inte om resultaten.

? Vi gjorde den här metaanalysen efter det att analysen i SBU-gruppen var avslutad. Därför såg vi inget behov att i detalj informera SBU om resultaten. Dessutom visste vi inte när artikeln skulle publiceras i Lancet. Den kom olyckligtvis mycket tidigare än vi trodde, säger Lars Hjalmar Lindholm.

Han berättar vidare att från det att SBU-rapporten var skriven och färdig har det tagit runt ett halvår att få ut den.

? Det ska granskas, korrekturläsas, ändras, layoutas och korrekturläsas igen innan den kan tryckas och publiceras.

Men Lars Hjalmar har förståelse för den uppståndelse publiceringen i Lancet har orsakat.

? Visst har jag det, men jag kan inte i detalj diskutera en kommande artikel i Lancet. Dessutom fick vi besked först den 25 oktober att den skulle publiceras den 6 november.

Nina Rehnqvist, direktör vid SBU, vill tona ner uppståndelsen.

? Jag tycker inte att artikeln påverkar slutsatserna i SBU-rapporten. Jag tycker också att vi har varit så pass informerade som man kan kräva.

Hon berättar vidare att man på SBU visste om att det var en artikel på gång om atenol.

? Men vi kände inte till några resultat, säger Nina Rehnqvist.

Lars Hjalmar Lindholm deltog på Lok-mötet på Arlanda den 18 oktober, fem dagar efter offentliggörandet av SBU-rapporten, då Lok:s konsensusuttalande om hypertonibehandling skrevs.

? Jag sa då att jag är tveksam till atenolol, utan att delge några resultat, säger Lars Hjalmar Lindholm.

? Han nämnde att de hade en publikation om atenolol på gång. Vi lyssnade till SBU-gruppens slutsatser och skrev sedan rekommendationen själva, säger Ola Ohlsson, dåvarande ordförande i Lok.

Lok:s rekommendation gick ut som pressmeddelande och har spridits vidare av många läkemedelskommittéer runt om i landet. Kommittér som idag känner sig lite dragna vid näsan.

? Utan min vetskap eller deltagande har Lok själva rekommenderat atenolol i sitt uttalande. Jag tror faktiskt inte att vi skulle fått denna uppståndelse om inte Lok lagt in atenolol i sitt konsensusuttalande, kommenterar Lars Hjalmar Lindholm.

Ola Ohlsson ser idag metaanalysen mer som ett intressant debattinlägg.

? Varken SBU-rapporten eller vår rekommendation påverkas av denna metaanalys. Men visst hade det varit bra om resultaten delgetts SBU innan rapporten presenterades.

Ola Ohlsson menar att studierna som analyserats i metaanalysen inte från början hade designats för att värdera substansens hjärtskyddande effekt.

? Andra i handeln förekommande betablockerare har ej undergått samma metaanalys utefter dessa kriterier. Vi vet således inget om eventuella vinster med att byta till annan betablockerare. Rapporten pekar ej heller på några skadliga effekter med atenololbehandling och ifrågasätter inte medlets betablockerande effekt, säger han.

Helena Dahlgren var projektledare för SBU-rapporten om måttligt förhöjt blodtryck. Hon visste om att artikeln var på gång, men har inte sett någon anledning att reagera.

? Vi kan ju inte lägga munkavle på forskarna, eller förbjuda dem att forska vidare. Dessutom har vi faktiskt tonat ner betablockerarnas plats i SBU-rapporten, säger hon.

Enligt Nina Rehnqvist, kommer man nu att se över sina rutiner på SBU.

? Vi har redan idag bra rutiner och relationer med våra experter. De ska ange eventuella jäv och bindningar men vi ska se om vi behöver ändra det ytterligare.

Lars Hjalmar Lindholm hoppas att man ändå kan se positivt på hela händelsen.

? Jag har svårt att se att folk blir så upprörda för att vi granskar gamla läkeemdel. Det viktigaste är ju trots allt vad vi gör för våra patienter, säger Lars Hjalmar Lindholm.

Proposition om läkemedelsregister försenad

Läkemedelsvärlden
-
0

Anders Blanck, departementsråd på Socialdepartementet, förklarar förseningen med att arbetsbelastningen på departementet varit hög.

? Vår ambition är att propositionen kan lämnas till riksdagen den 20 januari. Datumet för riksdagsbeslutet är dock oförändrat den 1 juli så den interna förseningen får ingen effekt på förslagens genomförande i praktiken, säger han.

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat är risken stor att propositionen delvis blir inaktuell och måste omarbetas utifrån utfallet i det så kallade Bringwell-målet i EG-domstolen.

– Det är svårt att sia om hur mycket som måste förändras. Ifrågasätts hela det svenska systemet krävs en större omarbetning.

Afroamerikaner kan
få speciell hjärtmedicin

Ingert Nilsson
-
0

Vid en konferens för hjärtspecialister presenterades i går den första studie som gjorts på enbart afroamerikaner. I studien ingick 1050 afroamerikaner med svåra hjärtproblem.

I den grupp som fick en kombination av isosorbiddinitrat och hydralazin var överlevnaden efter två år betydligt högre än i den grupp som fick isosorbiddinitrat och placebo. I gruppen som fick kombinationspreparatet avled 32 patienter ( 6,2 procent) i den senare 54 ( 10,2 procent). Resultaten var så slående att studien avbröts i förtid.

Tidigare fynd indikerade

Skälet till att enbart patienter med afroamerikansk etnicitet ingick i den här studien var fynd i en tidigare studie som indikerat att kombinationsbehandlingen fungerar bättre på afroamerikaner än individer med annan etnicitet.

Bland många kardiologer välkomnas resultaten, med hänvisning till att dödligheten i hjärtsjukdom är dubbelt så hög bland svarta jämfört med vita i USA.

? Det här är glada nyheter för den afroamerikanska befolkningsgruppen med hjärtproblem som hittills farit mer illa än genomsnittspopulationen, säger till exempel kardiologen Karol Watson medlem i föreningen för Black Cardiologists till tidningen The Seattle Times.

Andra, mer kritiska röster, menar att det här är en smart strategi för företaget att få patent på två generiska preparat, genom att göra ett kombinationspreparat.

Kritiker bland genetiker anser också att marknadsföring av ett preparat utifrån etnicitet kan få till följd att människor tror att hudfärgen har betydelse för om ett läkemedel fungerar. De menar att etnicitet är en artificiell konstruktion, att de genetiska variationerna är större mellan individer i en speciell etnisk grupp, än mellan grupperna.
FDA har tidigare deklarerat att man kommer att godkänna etnicitetsbaserad e indikationer.

Apoteket förbättrade rörelseresultatet

Läkemedelsvärlden
-
0

Apoteket ökade under perioden sina intäkter med 636 miljoner kronor.

Försäljningen av tjänster och egenvårdsprodukter har ökat och bidragit till tillväxten för företaget. Att utvecklingen inom det kvantitativt dominerande receptbelagda sortimentet viker beror i stor utsträckning på generisk substitution, enligt ett pressmeddelande från Apoteket.

Försäljningsvolymen för receptläkemedel ökade med 2,2 procent under de tre första kvartalen medan försäljningsvärdet alltså minskade med 0,3 procent.

Atenolols effekter ifrågasätts

Läkemedelsvärlden
-
0

Enligt en svensk metaanalys, som publiceras i dagens utgåva av the Lancet, råder ingen säkerställd skillnad mellan placebo och betablockeraren atenolol avseende kardiovaskulär morbiditet och mortalitet.

Men både studien och publiceringen kritiseras från flera håll, bland annat från Läkemedelsverket och SBU, som menar att den motsäger den nyligen publicerade rapporten från SBU och läkemedelskommittéernas rekommendationer för behandling av hypertoni.

Genom databassökningar identifierades nio studier där atenolol jämfördes med placebo eller annan aktiv behandling, där atenolol var förstahandsval. Fyra studier jämförde med placebo eller ingen behandling, fem studier jämförde med annat hypertoniläkemedel.

Trots att atenolol sänkte trycket betydligt bättre än placebo, sågs ingen skillnad i effektparametrarna i de fyra studierna på 6 825 patienter som i snitt följdes upp i 4,6 år. Effektparametrarna som undersöktes var dödlighet, kardiovaskulär dödlighet, hjärtinfarkt och stroke, där enbart den senare visade en tendens till att vara lägre för atenolol.

Mot annan aktiv behandling sågs ingen blodtrycksskillnad. Däremot sågs en signifikant högre mortalitet för atenolol jämfört med annan aktiv behandling i fem studier på 17 671 patienter som följdes i 4,6 år. Kardiovaskulär mortalitet visade en tendens till att vara högre för atenolol och stroke var signifikant högre för atenolol.

En möjlig förklaring kan enligt författarna vara att atenolol, jämfört med andra betablockerare, är lipofob. Därmed har den svårt att penetrera det centrala nervsystemet och minska risken för ventrikelflimmer. En annan är att atenolols effekter på vänsterkammarhypertrofi inte är undersökt i långtidsstudier. Likaså har man inte visat att atenolol påverkar ?remodelling? och endoteldysfunktion i små artärer vid hypertoni.

Författarna, Bo Carlberg, Ola Samuelsson och Lars Hjalmar Lindholm, ställer sig därför tveksamma till atenolol som förstahandsval vid hypertoni och som lämpligt referensläkemedel i kliniska studier.

I avvaktan på Läkemedelsverkets analys av studien rekommenderar verket patienter som behandlas med atenolol att inte avbryta sin behandling utan att först ha rådgjort med sin läkare.

Cytostatika trolig förklaring till förbättrad överlevnad

Läkemedelsvärlden
-
0

Förbättringen har ett tidsmässigt samband med en ökad användning av cytostatika.

Den ökade överlevnaden är större än den som observerades mellan 1958 och 1994.

– Jag tror att vi kan hoppas på ytterligare ökad överlevnad under den närmaste tioårsperioden tack vare alla de nya mediciner som är på väg, säger Ola Brodin, onkolog vid Södersjukhuset, i ett pressmeddelande.

Fetman ökar och kolesterolnivåerna minskar i norr

Birgitta Gerne
-
0

Inom Monicaprojektet har befolkningsundersökningar genomförts med 4-5 års mellanrum sedan 1986 i Västerbottens och Norrbottens län. Huvudsyftet har varit följa riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar i en befolkning.
Mellan1986 och 2004 har kolesterolnivåerna i åldern 25-64 år sjunkit från 6,4 till 5,7 mmol/L hos män och från 6,3 till 5,4 mmol/L hos kvinnor. Vid 2004 års undersökning hade 5% av männen och 4% kvinnorna i åldersgruppen medicinsk behandling mot höga blodfettvärden. Motsvarande andel för män i åldern 65-74 år var hela 28 procent och för kvinnor 22 procent.
Varken det systoliska eller det diastoliska blodtrycket har förändrats nämnvärt genom åren. Också andelen som behandlas för högt blodtryck är i stort sett oförändrad, cirka 9 procent av män och kvinnor i åldern 25-64 år använder blodtryckssänkande mediciner.
I 2004 års undersökning hade BMI ökat till 27,7 för män och 26,2 för kvinnor. Till 2004 hade andelen med ett BMI högre än 30 ökat till 19,3 procent hos män och 17,7 procent hos kvinnor. Nästan var femte bland de undersökta lider alltså av fetma.
Bland männen i åldern 25-64 år har andelen rökare gått ner från 23 procent 1986 till 11 procent 2004. Hos kvinnorna har rökningen minskat från 26 procent 1986 till 18,5 procent 2004. I åldersgruppen är 30 procent av männen och 11 procent av kvinnorna snusare.

Syrahämmande medel ökar risken för lunginflammation

Birgitta Gerne
-
0

Forskarna förklarar att användningen av syrahämmande läkemedel kan öka känsligheten för infektioner eftersom syran i magsäcken utgör ett viktigt försvar mot sjukdomsalstrande bakterier.
I studien, som gjordes av forskare vid St. Radboud universitetet i Nijmegen, Nederländerna, fann man att risken för lunginflammation ökade med 27 procent hos de som använde H2-blockerare eller protonpumpshämmare.

Studien baseras på en analys av 364 683 personer i en holländsk primärvårdsdatabas. Förekomsten av lunginflammation var 2,45 per personer per år hos de som använde syrahämmare jämfört med 0,6 procent för de som inte använde sådana läkemedel.
Forskarna skattade risken för lunginflammation till 89 procent högre hos de som använde protonpumphämmare och 63 procent högre för de som använde H2-blockerare.

Fel om antidepressiva

Läkemedelsvärlden
-
0

I ett nummer av tidningen Konsumentrapport från i somras för Åsa Moberg fram osanningar om depressionsbehandling. Hon skriver i sin krönika att samtalsterapi är lika effektiv och ger färre biverkningar än medicinering. Slutsatserna i SBUs rapport från februari om behandling vid depressionssjukdomar säger att vid lindrig och måttlig depression hos vuxna är kognitiv terapi respektive kognitiv beteendeterapi lika effektiv som tricykliska antidepressiva samt sannolikt lika effektiv som SSRI. Men effekten av läkemedel inträder snabbare, vilket är en fördel.
I sin motvilja mot läkemedelsindustrin påstår Moberg dessutom att Zoloft är en av Astras storsäljare. AstraZeneca skulle nog önska att så var fallet!

Alla är kunder

Läkemedelsvärlden
-
0

Sedan 1990-talet har många konsulter skaffat sig feta plånböcker genom att tala om för alla mindre vetande att de alltid är kunder och själva har kunder. Internt och externt. Dygnet runt. Du, som läser detta, är min kund. Du betalar med lästid. Jag är din kund och betalar med ord.
På Vägverkets hemsida kallas de som ertappats för rattfylleri för kunder. Kunder till vad? Till Systembolaget tänker man väl närmast. Fel, de är potentiella kunder till vårdapparaten.

7 istället för 10

Läkemedelsvärlden
-
0

Socialstyrelsen publicerade nyligen en rapport med förslag på åtgärder för att minska mängden överblivna läkemedel. Dessa, som senare kasseras, är oftast ett symtom på brister i förskrivningen och/eller användningen av läkemedel. Ett påpekande i rapporten avser det förhållandet att flertalet förpackningars antal doser bygger på multiplar av 10 ? men veckans dagar är 7!
En övergång till multiplar av 7 skulle troligen öka följsamheten i de fall när daglig medicinering är ordinerad. Förändringen bör studeras för olika produkter och kan ökad följsamhet påvisas är detta något som bör beaktas i LFN:s subventioneringsbeslut.

Här borde höjdarna ha lyssnat

Esbjörn Börjesson
-
0

Om du inte var på Läkemedelskongressen så missade du något. För att summera det rika utbudet som erbjöds behöver man vara flera, men här kommer några personliga reflektioner från de aktiviteter som jag själv hann med.
Första dagen höll Föreningen för Läkemedelsinformation ett seminarium om vem som tjänar på läkemedelsinformationen. Det var intressant, kanske inte så mycket för att ämnet är särskilt nytt, utan framför allt för det interaktiva upplägget med en panel som rappt kommenterade inläggen.

Samma dag genomfördes en paneldebatt om läkemedlens nytta och skada med höga företrädare för olika intressenter. De aktuella och välkända ståndpunkterna i läkemedelsdebatten kom fram med all tydlighet. Men det var som en av debattdeltagarna, Apotekets vd Stefan Carlsson, uttryckte det i ett senare anförande, nämligen att han för tionde gången satt med samma meddebattörer och diskuterade samma saker, som större delen av åhörarna dessutom redan hört förut.
Han efterlyste deltagare som arbetar på fältet och som bättre kunde uppskatta innehållet. Man kan hoppas att hans ord får gensvar hos affärsområdeschefer och hela vägen ned till apoteksgolvet i hans egen organisation.

Direkt efter paneldebatten gick jag och lyssnade på sjukhusfarmacevterna. De presenterade en rad olika aktiviteter med apotekare i det patientnära arbetet. Det slog mig att det var synd att höjdarna från panelen inte följde med mig dit! Det skulle ha varit ett både bildligt, bokstavligt och angeläget steg från myndighetsperspektivet till vardagen.
Andra dagen inleddes med en mycket intressant och pedagogisk föreläsning om proteomik. Vi var dock bara ett tjugotal åhörare varav åtskilliga redan kunde en hel del. Kanske att det som framstår som svårt inte lockar, vilket i så fall är beklagligt eftersom med den snabba utvecklingen på området är det kunskaper som inom en inte alltför avlägsen framtid bör vara något alla med professionellt engagemang på läkemedelsområdet bör var väl förtrogna med.

Resten av dagen ägnade jag åt utbildningen om läkemedelskedjan, som tog upp frågor inom de åtta länkarna från preklinisk forskning till användning av läkemedel. Deltagarna gjorde generellt bra ifrån sig och en del av debatterna var riktigt underhållande. För att få en helhetsbild var avsikten att man skulle delta hela dagen. Det finns dock en tendens att forskare lyssnar på forskningsdebatter och de som arbetar med patienter är mest intresserade av användningsproblematiken. Jag tycker i alla händelser att försöket bör upprepas så att korsbefruktningen mellan olika kompetenser på läkemedelsområdet kan utvecklas.
Sista dagen gav bland annat Stefan Carlsson sin vision om ökad integration i sjukvården och specialisering av farmacevterna. Om detta inte bara skall bli tomma ord krävs det ett nytänkande där den statiska bild vi har av professionen överges.
Sammantaget blev det en spännande kongress där korridorsnacket med gamla kompisar och nya bekantskaper som vanligt utgjorde en väsentlig del. Men varför var vi inte fler? Detta blir den största utmaningen för de ansvariga inför nästa års läkemedelskongress.

Landstingsinitiativ för bättre användning förbereds

Läkemedelsvärlden
-
0

I fjol sände Apoteket, Läkemedelsindustriföreningen och Läkemedelsförmånsnämnden en gemensam skrivelse till regeringen där man argumenterade för ett nytt center för rationell läkemedelsanvändning (Cerla).

Förslaget remissbehandlades sedermera och många aktörer, exempelvis Landstingsförbundet och Läkemedelsverket, avvisade förslaget.

– Konstruktionen var feltänkt, sjukvårdens behov stod inte i centrum, säger Bodil Ericsson, administrativ chef vid Läkemedelsrådet i Region Skåne.

Nu skisserar sedan i somras landstingen på ett eget förslag med syfte att förbättra läkemedelsanvändningen. Man vill dock inte beskriva det som ett motförslag till idén om Cerla. Initiativet är nu enligt Bodil Ericsson mitt i en förankringsprocess hos framför allt landsting, Apoteket och professionsorganisationer.
– Industrin är också en självklar aktör i detta sammanhang, men de ska inte hålla i taktpinnen, säger hon.

– I vårt förslag är tanken att samhällets och sjukvårdens behov ska stå i centrum på ett tydligare sätt, säger Bodil Ericsson.

Samordning av studier mellan landsting och metodutveckling inom området läkemedelsanvändning blir viktiga uppgifter för den nya konstruktionen, om den blir verklighet.

– De som verkligen jobbar med de här frågorna, läkare och apotekare, och även akademin, måste stå i centrum. Detta kan bli en möjlighet att utveckla läkemedelsepidemiologin och få det att komma loss på området. Planerna ska dock inte ses som ett motförslag till Cerla, säger Mikael Hoffmann, ordförande i läkemedelskommittén i Östergötland.

Gemensam rekommendation från LOK avseende högt blodtryck

Läkemedelsvärlden
-
0

I dag offentliggjorde ordförandena i landets läkemedelskommittéer, Lok, sitt gemensamma ställningstagande hur måttligt förhöjt blodtryck ska behandlas. Anledningen är SBU:s nyligen publicerade rapport om måttligt förhöjt blodtryck.

Individens samlade risk ska avgöra om läkemedelsbehandling är aktuell. I första hand ska man pröva livsstilsförändringar i form av rökstopp, ökad fysisk aktivitet, viktminskning, kostförändring, stresshantering och minskat alkoholintag.

Om patienten ändå behöver läkemedel rekommenderar Lok i första hand tiazid i form av hydroklortiazid eller bendroflumetiazid, ACE-hämmare i form av enalapril, betablockerare i form av atenolol och kalciumantagonist i form av felodipin.

Vid behov kan dessa preparat kombineras. Tillägg av till exempel angiotensinreceptorantagonist rekommenderas inte då det inte visats ge bättre blodtryckssänkning utan bara ökade kostnader.

VI TYCKER: Vad anser du om konceptet ?risk sharing??

Läkemedelsvärlden
-
0

En modell för introduktion av nya läkemedel som föreslagits, och prövats i bland annat Storbritannien, är ?risk sharing? (?outcomes guarantee?, resultatgaranti). I grova drag går modellen ut på att samhället betalar en patients behandling om ett förutbestämt, önskvärt behandlingsresultat uppfylls i det enskilda fallet. Om behandlingsmålet inte uppnås betalar läkemedelstillverkaren och behandlingen kan eventuellt avslutas. Enligt modellens förespråkare (se LMV 10/03, sid. 5) ger detta möjligheter till en mer rationell och individanpassad användning av läkemedel ? industrin och sjukvården får mer än idag ett gemensamt intresse att förhindra dålig läkemedelsanvändning.

 


Barbro Westerholm, ordförande för Sveriges pensionärsförbund:


Eftersom suboptimal behandling med läkemedel, inte minst av äldre, är ett betydande problem inom sjukvården är varje idé som syftar till bättre resultat värd att pröva även om den som i det här fallet inrymmer knepiga metodologiska problem. Jag tycker därför att ?risk-sharing? bör prövas dels för några väldefinierade sjukdomstillstånd, dels för några symtomkomplex för att utröna metodens användbarhet. I första omgången bör man inte ta med multisjuka äldre som behöver behandlas med flera olika läkemedel samtidigt.


 


Mikael Hoffman, ordförande i läkemedelskommittén, Östergötland:


Ja ? inom avgränsade områden och i speciella situationer. Några konkreta exempel som vi diskuterat inom vårt landsting har varit Xigris vid septisk chock och Exarta vid förmaksflimmer. Det finns dock rättsliga komplikationer vid upphandling i öppen vård och inom sluten vård finns det många fler och viktigare frågor kring upphandling och styrning, till exempel rätt pris direkt till slutkund och upphandling av fasta volymer, som har högre prioritet.
Den egentliga vinsten för landstingen med detta upplägg vore att felstyrning via marknadsföring minimeras eller avlägsnas, när man med en leverantör kan komma överens om vilka kriterier som skall finnas för insättande av behandling och vad som skall ses som framgångsrikt resultat.




Richard Bergström, vd, Läkemedelsindustriföreningen:


Det är definitivt tillämpligt i Sverige. Modellen förutsätter nämligen att det finns en stark betalare (i vårt fall staten och landstingen) och att man använder samhällsekonomiska modeller för att värdera nya läkemedel (LFN). Det vi dock måste ordna är ett bättre system för uppföljning. Möjligen är detta det enda goda som Vioxx-indragningen för med sig: att vi får använda de data som finns.


 


Anders Hernborg, informationsläkare, läkemedelskommittén Halland:


Jag har inte läst speciellt mycket om detta. Tydligen kom det till efter förhandlingar efter det att NICE i England inte velat rekommendera något medel mot MS som NICE inte bedömde som kostnadseffektivt. Vid MS är det ju omöjligt att avgöra i ett enskilt fall om medicinen haft effekt, det kan bara avgöras på gruppnivå. Jag har även läst Anders Cronlunds kommentarer om detta i Läkemedelsvärlden. Försöker han meritera sig för något toppjobb inom Lif?

Metallnät med läkemedel öppnar blodkärl och minskar hjärtbesvär

Läkemedelsvärlden
-
0

Förra året ballongvidgades i Sverige över 13 000 patienter med kranskärlsbesvär. De flesta med tillägg av nätrör, stentar, som ska hålla kärlet öppet efter vidgningen.


 


Nätrören löser dock inte alla problem. Under läkningsprocessen sker inväxt av vävnad i röret, men nu är även detta problem på väg att lösas. Man klär nätröret med en plast som innehåller läkemedel mot cellväxt och bromsar inväxten kraftigt. Kardiologerna jublar över den nya tekniken, men färska rapporter om svåra biverkningar dämpar glädjen, och nyligen tvingades en tillverkare (Boston Scientific) återkalla över 100 000 läkemedelsavgivande stentar.


 


Mekanik och farmakologi


För 20 år sedan var öppen by-pass operation standardbehandling när hjärtats kransartärer satts igen. Nu övertar nya metoder mer av kirurgin.


En tunn sond kan exempelvis skjutas från ena ljumsken upp genom kroppspulsådern och vidare till platsen där det finns en förträngning. Det måste ske mjukt och varsamt så att man inte skadar blodkärlets känsliga endotelhinna mer än nödvändigt. Ingreppet vägleds via röntgen.


Väl i förträngningen blåser man upp en avlång ballong som bara är några få millimeter i omkrets. Trycket är högt ? mer än 10 atmosfärer. Ballongen trycker ihop förfettningen mot kärlväggen ungefär som när man trampar till blöt snö, och för att förträngningen inte ska återfjädra sätter man in en rörformad nätstruktur ? ett stent ? som stöttar upp kärlväggen. Tyvärr ger det ofta ett nytt problem; under läkningsprocessen kan vävnad växa in i stentet.


Nu har tekniken utvecklats vidare genom att nätet förses med ett polymerlager som sakta avger ett läkemedel som hindrar epitelcellerna att växa in i nätet och täppa till på nytt. Mekanik och farmakologi har ingått förening till hjärtpatienternas fromma.


I dag finns två läkemedelsavgivande stentar på svenska marknaden. Ett som avger sirolimus (Cypher), och ett som avger paklitaxel (Taxus). Sirolimus är en immunhämmare som hindrar avstötningsreaktioner, medan paklitaxel hämmar celltillväxten, och blev mycket omskriven när man fann att den kunde användas mot bröstcancer. Men då används den i betydligt högre koncentrationer än i stentar. Med stentar som avger läkemedel har risken för återkomst av förträngning av blodkärlet kraftigt minskat. Blodproppsbildning inom några veckor utgör viss risk vid stentbehandling, men är avsevärt lägre än vid by-pass operation (cirka en procent mot tre).


 


Färsk svensk rapport


Statliga SBU kom i mars med en bedömning av läkemedelsstentar (förkortas DES). Där framgår att DES för vården och patienterna kan medföra stora fördelar både ekonomiskt och på individnivå. Men det förutsätter att läkemedelsstentarna minskar behovet av förnyade ingrepp med minst 25 procent, vilket ännu inte är dokumenterat.


Docent Bengt Brorsson som lett undersökningen kommenterar:


? Läkemedelsstentarna visar utmärkta resultat, men är dyra. De är säkert bra vid förträngningar som har stor risk att återkomma. Men kunskapen om hur riskerna för återfall varierar är i dag vacklande. På vissa kliniker använder man till exempel inte alls DES, medan 60 procent av patienterna kan få dem på andra kliniker. Operatörerna har tillgång till samma vetenskapliga underlag men skiljer sig påtagligt i sin kliniska inställning. Doktorer på olika sjukhus borde kunna ge ett adekvat och likartat svar när patienten vill ha ?ett sånt där med läkemedel på?. Annars kan det bli fråga om ett enormt resursslöseri genom såväl över- som underanvändning.


 


Flera problem


Lovsången till stenttekniken dämpades dock i april i år. Rapporter kom om problem med Taxus efter lanseringen i USA i mars. Det hade uppstått problem med att lossa ballongen från metallnätet. Till Europa kom Taxus ett år tidigare och härifrån rapporterade franska läkare samma problem. Den andra juli återkallades 200 stentar i USA och Kanada. Då hade FDA fått rapporter om dödsfall och svåra skador. Den 16 juli återkallade företaget 85 000 Taxusstentar av en halv miljon levererade. Ytterligare dödsfall och skador hade rapporterats. Den 5 augusti återkallades upp emot 200 000 stentsystem som levererats till olika länder, och en varning skickades ut av europeiska kontrollmyndigheten för medicinska produkter ? MHRA i London ? att man inte ska använda angivna stentar med utgångsdatum före oktober 2005 och juni 2006. De kan ha fabrikationsfel som hämmar ballongens tömning och försvårar tillbakadragandet av sonden.


Företaget säger sig dock ha övervunnit problemen och menar att nuvarande tillverkning är säker och fungerar bra. FDA håller sig noggrant informerat och har hittills inte funnit anledning dra tillbaka tillståndet.



Kjell Lindqvist

1...567...43Sida 6 av 43