Atenolols effekter ifrågasätts

Betablockeraren atenolols effekter på kardiovaskulär sjuklighet och död ifrågasätts i en metaanalys i the Lancet. Dessutom ifrågasätts dess plats som referensläkemedel i kliniska studier.

5 nov 2004, kl 13:46
0

Enligt en svensk metaanalys, som publiceras i dagens utgåva av the Lancet, råder ingen säkerställd skillnad mellan placebo och betablockeraren atenolol avseende kardiovaskulär morbiditet och mortalitet.

Men både studien och publiceringen kritiseras från flera håll, bland annat från Läkemedelsverket och SBU, som menar att den motsäger den nyligen publicerade rapporten från SBU och läkemedelskommittéernas rekommendationer för behandling av hypertoni.

Genom databassökningar identifierades nio studier där atenolol jämfördes med placebo eller annan aktiv behandling, där atenolol var förstahandsval. Fyra studier jämförde med placebo eller ingen behandling, fem studier jämförde med annat hypertoniläkemedel.

Trots att atenolol sänkte trycket betydligt bättre än placebo, sågs ingen skillnad i effektparametrarna i de fyra studierna på 6 825 patienter som i snitt följdes upp i 4,6 år. Effektparametrarna som undersöktes var dödlighet, kardiovaskulär dödlighet, hjärtinfarkt och stroke, där enbart den senare visade en tendens till att vara lägre för atenolol.

Mot annan aktiv behandling sågs ingen blodtrycksskillnad. Däremot sågs en signifikant högre mortalitet för atenolol jämfört med annan aktiv behandling i fem studier på 17 671 patienter som följdes i 4,6 år. Kardiovaskulär mortalitet visade en tendens till att vara högre för atenolol och stroke var signifikant högre för atenolol.

En möjlig förklaring kan enligt författarna vara att atenolol, jämfört med andra betablockerare, är lipofob. Därmed har den svårt att penetrera det centrala nervsystemet och minska risken för ventrikelflimmer. En annan är att atenolols effekter på vänsterkammarhypertrofi inte är undersökt i långtidsstudier. Likaså har man inte visat att atenolol påverkar ?remodelling? och endoteldysfunktion i små artärer vid hypertoni.

Författarna, Bo Carlberg, Ola Samuelsson och Lars Hjalmar Lindholm, ställer sig därför tveksamma till atenolol som förstahandsval vid hypertoni och som lämpligt referensläkemedel i kliniska studier.

I avvaktan på Läkemedelsverkets analys av studien rekommenderar verket patienter som behandlas med atenolol att inte avbryta sin behandling utan att först ha rådgjort med sin läkare.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng