VI TYCKER: Vad anser du om konceptet ?risk sharing??

Vad anser du om konceptet ?risk sharing? ? Är det tillämpbart i Sverige?

20 okt 2004, kl 18:03
0

En modell för introduktion av nya läkemedel som föreslagits, och prövats i bland annat Storbritannien, är ?risk sharing? (?outcomes guarantee?, resultatgaranti). I grova drag går modellen ut på att samhället betalar en patients behandling om ett förutbestämt, önskvärt behandlingsresultat uppfylls i det enskilda fallet. Om behandlingsmålet inte uppnås betalar läkemedelstillverkaren och behandlingen kan eventuellt avslutas. Enligt modellens förespråkare (se LMV 10/03, sid. 5) ger detta möjligheter till en mer rationell och individanpassad användning av läkemedel ? industrin och sjukvården får mer än idag ett gemensamt intresse att förhindra dålig läkemedelsanvändning.

 


Barbro Westerholm, ordförande för Sveriges pensionärsförbund:


Eftersom suboptimal behandling med läkemedel, inte minst av äldre, är ett betydande problem inom sjukvården är varje idé som syftar till bättre resultat värd att pröva även om den som i det här fallet inrymmer knepiga metodologiska problem. Jag tycker därför att ?risk-sharing? bör prövas dels för några väldefinierade sjukdomstillstånd, dels för några symtomkomplex för att utröna metodens användbarhet. I första omgången bör man inte ta med multisjuka äldre som behöver behandlas med flera olika läkemedel samtidigt.


 


Mikael Hoffman, ordförande i läkemedelskommittén, Östergötland:


Ja ? inom avgränsade områden och i speciella situationer. Några konkreta exempel som vi diskuterat inom vårt landsting har varit Xigris vid septisk chock och Exarta vid förmaksflimmer. Det finns dock rättsliga komplikationer vid upphandling i öppen vård och inom sluten vård finns det många fler och viktigare frågor kring upphandling och styrning, till exempel rätt pris direkt till slutkund och upphandling av fasta volymer, som har högre prioritet.
Den egentliga vinsten för landstingen med detta upplägg vore att felstyrning via marknadsföring minimeras eller avlägsnas, när man med en leverantör kan komma överens om vilka kriterier som skall finnas för insättande av behandling och vad som skall ses som framgångsrikt resultat.




Richard Bergström, vd, Läkemedelsindustriföreningen:


Det är definitivt tillämpligt i Sverige. Modellen förutsätter nämligen att det finns en stark betalare (i vårt fall staten och landstingen) och att man använder samhällsekonomiska modeller för att värdera nya läkemedel (LFN). Det vi dock måste ordna är ett bättre system för uppföljning. Möjligen är detta det enda goda som Vioxx-indragningen för med sig: att vi får använda de data som finns.


 


Anders Hernborg, informationsläkare, läkemedelskommittén Halland:


Jag har inte läst speciellt mycket om detta. Tydligen kom det till efter förhandlingar efter det att NICE i England inte velat rekommendera något medel mot MS som NICE inte bedömde som kostnadseffektivt. Vid MS är det ju omöjligt att avgöra i ett enskilt fall om medicinen haft effekt, det kan bara avgöras på gruppnivå. Jag har även läst Anders Cronlunds kommentarer om detta i Läkemedelsvärlden. Försöker han meritera sig för något toppjobb inom Lif?

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng