Annons
Home 2003

Årlig arkivering 2003

Ny angreppspunkt mot hiv

Esbjörn Börjesson
-
0

Roche har ansökt om godkännande för Fuzeon, med den verksamma substansen enfuvirtide, i både USA och EU. Parterna förhandlar om den exakta indikationen. I de kliniska studierna har preparatet, kombinerat med traditionella bromsmediciner, testats på patienter med olika höga virus- och cellmängder. I Sverige har det testats på fem patienter som inte längre klarat sig med de vanliga läkemedlen.

? Det är patienter som har höga virusmängder och dåligt immunförsvar som får testa det innan det är registrerat, berättar Anders Blaxhult på infektionskliniken på Karolinska sjukhuset.

Enfuvirtide hindrar det protein hos hivviruset som drar ihop viruspartikeln med cellen. Cellen blir inte infekterad, men det hindrar inte redan infekterade celler att tillverka nya virus.

Kamp mot resistens
De läkemedel mot hiv som finns godkända i dag kan delas in i två grupper. RT-hämmare hindrar viruset att kopiera sin genetiska kod från RNA till DNA. Proteashämmare hindrar en process där virusets proteiner kapas i fungerande bitar. När hivviruset förökar sig uppstår ständigt små mutationer, och då och då uppstår virus som är mindre känsliga för de kända läkemedlen.

För många hivsmittade har de senaste tio åren varit en kamp mot klockan, där deras virusstammar utvecklat resistens i samma takt som det kommit nya läkemedel. Nu sprids också de resistenta stammarna, så nyinfekterade patienter kan redan från början ha ett begränsat utbud av läkemedel att välja på.

Ett virus som blivit okänsligt mot ett läkemedel kan också bli mindre känsligt för andra läkemedel i samma grupp, korsresistens. Därför arbetar flera läkemedelsföretag med att hitta substanser som slår mot andra steg i virusets livscykel. Roche är först ute.

Enfurvitide har bara testats i kombination med andra bromsmediciner.

? Det krävs ytterligare något för att hålla viruset i schack, annars utvecklas resistens.

Av samma anledning är det viktigt att ta medicinen regelbundet. Om viruset får pauser i behandlingen kan det förändras.

Lindriga biverkningar
Enfuvirtide är en peptid som består av 36 aminosyror. Det är svårt att få in så stora molekyler genom mag-tarmkanalen, så därför tas det med subkutan injektion. Patienten kan själv sköta injektionerna, morgon och kväll. Hos 98 procent av patienterna som deltog i studien gav injektionerna upphov till smärtor vid injektionsstället. I övrigt verkar läkemedlet ha lindriga biverkningar jämfört med andra hivläkemedel.

? Många av de här patienterna står på många läkemedel, så det är svårt att se biverkningar specifikt för enfuvirtide, säger Anders Blaxhult.

Peptid- och proteinläkemedel har mest använts för mindre vanliga diagnoser. För att kunna möta en större efterfrågan har Roche byggt en ny fabrik tillsammans med Trimeris, bioteknikföretaget som tog fram substansen från början. Eftersom tillverkningsprocessen är komplicerad förväntas priset bli högt.

Få förstår varningstexter för p-piller

Birgitta Gerne
-
0

Studien gjordes vid universitetet i Leeds vid avdelningen för praktisk läkemedelsanvändning. 186 kvinnliga studenter, av vilka många använde eller hade använt p-piller, fick svara på hur väl de förstod den varningstext som fanns på läkemedelsförpackningen för tredje generationens p-piller.
Resultatet visar att mindre än 12 procent av kvinnorna förstod hur stor den absoluta risken för trombos är när man äter p-piller. Även om kvinnorna fick kompletterande information om riskbedömning blev inte resultatet särskilt mycket bättre.
Författarna till studien, som refereras i The Pharmaceutical Journal (2003;270:143), skriver att medan det krävs så mycket studier av läkemedlen i sig efterfrågas det knappt någon forskning på den medföljande informationen.
De försöker nu hitta alternativa sätt att presentera information om läkemedelsbiverkningar.

Varannan har läkemedelsrelaterat problem

Läkemedelsvärlden
-
0

Genom pilotprojektet med läkemedelsprofiler som pågår på elva apotek visar det sig att av de 400 problem som dokumenterats handlade mer än var fjärde om felaktig användning av läkemedlet. Patienterna har i genomsnitt 10 receptbelagda läkemedel var medan varannan har uppgivit att de dessutom använder receptfria läkemedel.

En fjärdedel av identifierade problem berodde på interaktion mellan olika läkemedel. De flesta av dessa var dock inte allvarliga eller akuta och i flera fall kunde farmaceuten hjälpa till att lösa problemen.

Projektet med läkemedelsprofiler har pågått sedan våren 2002 och har nu kommit halvvägs. 523 patienter har godkänt att data om deras läkemedelsanvändning registreras i en elektronisk lista. Även uppgifter om allergier, graviditet eller liknande kan föras upp på listan. 90 procent av de som samtyckt till en läkemedelsprofil har också godkänt att vårdcentralen får ta del av uppgifterna. Syftet med profilerna är att förbättra läkemedelsanvändningen.

Försäljningen av sömnmedel ökar

Läkemedelsvärlden
-
0

? Även om risken för beroende med de nya bensodiazpeinliknande sömnmedlen sägs vara lägre jämfört med äldre sömnmedel är det viktigt att de skrivs ut först när andra åtgärder inte gett något resultat, säger Örjan Ericsson på Socialstyrelsens läkemedelsenhet.

Enligt riktlinjerna bör sömnmedel endast skrivas ut i låga doser och under korta perioder. Socialstyrelsen pekar på att användningen av sömnmedel ökar med stigande ålder och att användningen bland äldre är hög. Kvinnor använder mer sömnmedel än män och uppger oftare än män att de lider av sömnproblem.

Försäljningen av bensodiazepiner har minskat under den senaste tio års-perioden. I början av 1990-talet utgjorde denna grupp omkring 80 procent av sömnmedelsanvändningen. Försäljningen av de nyare bensodiazepinliknande sömnmedlen har dock ökat mer än bensodiazepinerna minskat vilket leder till en ökad total försäljning av sömnmedel.

Förpackningarna måste förbättras

Läkemedelsvärlden
-
0

Det kan inte vara rimligt att vi i början av 2000-talet inte kan ta fram bättre, tydligare och mer funktionella förpackningar som dessutom både skyddar läkemedlet och är lätta att öppna. För alla människor!
Jag vet att det finns vissa krav som ställs på förpackningarna, som att de måste vara ändamålsenliga och barnsäkra. Men utöver dem kan mycket ändå förbättras.



Under Apotekets reumaår under 2002 kartlades problem med förpackningar. Inte konstigt var det just reumatiker som hade mest problem med förpackningar, framför allt blisterkartor och burkar med olika skruv- och snäpplock. I Apotekets undersökning kom problem med läkemedelsförpackningar på åttonde plats på reumatikernas problemlista.
Vad gjordes med de insamlade problemen sedan? Apoteket har bland annat skickat problemen vidare till berörda företag som förhoppningsvis sätter sig ner och tar tag i det.
Men vad händer i dag? Apoteket driver inget projekt för att förbättra förpackningarna. Läkemedelsverket driver inte heller något sådant projekt. Inom Läkemedelsindustriföreningen Lif pågår inte heller något förbättringsarbete. Inte heller inom EU, på den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA. Det drivs inget samlat arbete för att förbättra förpackningarna.



Det finns hur mycket som helst att göra på förpackningsfronten, både utformningsmässigt och hur informationen presenteras. Ett stort steg att börja med vore att underlätta öppnandet för gamla och reumatiker.
Ett annat är att använda olika färger på hela eller delar av förpackningarna beroende på vilken ATC-kod läkemedlet har. Det skulle underlätta identifikation både för apoteken och för patienterna. Varje ATC-kod kan ha en egen färg, rött för blod och blodbildande organ, lila för hjärta och kretslopp, blått för ögon och öron, grönt för rörelseapparaten et cetera. Färgerna kan sedan användas i olika nyanser för att indikera olika styrkor.
Piktogram skulle kunna underlätta informationsgivningen, antingen för att indikera tidpunkt för när läkemedlet ska tas; till exempel en soluppgång, kniv och gaffel eller en säng; eller för att visa för patienten att läkemedlet är för hjärtat eller lungorna.
Blindskrift finns redan i dag på vissa förpackningar men borde användas i större utsträckning. Dagmarkeringar på blisterförpackningar underlättar att komma ihåg om man tagit sin tablett.



Visst, läkemedelsföretagen håller på i det tysta och utvecklar sina förpackningar. Ett bra exempel är de olika start- och titreringsförpackningar som på senare år blivit allt vanligare. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra.

Fyra gånger så mycket antidepressiva inom kriminalvården

Ingert Nilsson
-
0

Statistiken som gäller användningen på häkten och anstalter under första halvåret 2002 visar att alimemazin (Theralen), ett neuroleptikum med ospecifik sedativ och antiallergisk effekt, idag är det i särklass mest förskrivna läkemedlet inom kriminalvården. I Sverige skrivs det ut knappt tre dygnsdoser per 1 000 invånare, inom kriminalvården runt 400 dygnsdoser. Dessutom får var fjärde häktad och var tionde intagen på anstalt också andra sömnmedel.
Förskrivningen av antidepressiva är nästan fyra gånger så stor som i samhället utanför,
200 dygnsdoser per 1.000 intagna jämfört med cirka 58 dygnsdoser i riket.
? Ja man kan nog beskriva den som rätt maffig och jag är inte säker på att den är ändamålsenlig, kommenterar kriminalvårdsläkaren Lennart Mossberg förskrivningen av antidepressiva.
Lennart Mossberg har arbetat som konsultläkare åt kriminalvården sedan slutet av 70-talet. Nu är han vid sidan av sin tjänst som distriktsläkare i Södertälje på häktet och anstalten i Nyköping. Han är också ledamot i Kommittén för kriminalvårdsmedicin som ger ut en baslista med rekommenderade läkemedel.
? De patienter vi har inom kriminalvården är ju en negativt selekterad grupp när det gäller psykisk hälsa. Många har också en allvarlig missbruksproblematik.
Som läkare är det svårt att undvika att ge behandling när det finns effektiva läkemedel, menar han.

Samma bransch
? Problemet är att en del missbrukar samtidigt. Det är inte ovanligt att man använder både amfetamin och antidepressiva.
Och det är ingen bra kombination anser Lennart Mossberg.
? Amfetamin höjer dopaminnivån, de nya antidepressiva höjer serotonin-, noradrenalin- eller adrenalinnivåerna. Så de är lite i samma bransch de här medlen. Många amfetaminmissbrukare efterfrågar därför de här preparaten.
För att förskriva SSRI-medel anser Lennart Mossberg därför att läkaren bör ha försäkrat sig om att den intagne är drogfri.
? Men det råder delade meningar om detta.

Ett alternativ
Användningen av alimemazin beskriver Lennart Mossberg som otroligt hög.
Läkemedlet som av vissa beskrivs som ett ?icke-läkemedel? eftersom det egentligen inte finns några evidensbaserade studier på dess effekt, är det som förbrukas mest inom kriminalvården.
? Jag anser det inte vara ändamålsenligt, men det har blivit ett alternativ till bensodiazepiner.
Jämfört med hur läkemedelsanvändningen såg ut för några decennier sedan på landets anstalter och häkten anser Lennart Mossberg att man har en jämförelsevis välordnad medicinsk situation idag.

Stora skillnader
Framförallt är han nöjd med att man fått ned användningen av bensodiazepiner.
Målet är att de inte ska användas alls.
Där är man inte. Det mest slående med användningen av dessa preparat är att skillnaderna mellan olika häkten och anstalter är minst sagt gigantisk. Medan man på vissa inte längre alls förskriver preparaten ligger några häkten på 600 dygnsdoser per 1 000 individer och några anstalter har som mest närmare 90 dygnsdoser.
? Det finns läkare som anser att bensodiazepinerna behövs. Men de är inte så många längre.
Annat var det för trettio år sedan då Krum, en organisation för kriminella, slog larm i rapporten ?Vårdad med knark?, där man jämförde kriminalvården med andra langare.
? Den blev upprinnelsen till att vi började arbeta med de här frågorna inom kriminalvården.
? Så sedan 20 år får läkare som arbetar på häkten och anstalter två gånger om året statistik med kommentarer över användningen. Det är en uppföljning man börjat med först nu inom landstingen, konstaterar Lennart Mossberg.

Losec får konkurrens

Esbjörn Börjesson
-
0

När Läkemedelsvärlden gick till tryck hade Ratiopharm just fått sitt prisbesked från Läkemedelsförmånsnämnden, LFN. Man räknar med att börja sälja den 17 februari. Biochemie har däremot valt att vänta tills nästa LFN-möte den 20 februari, och vill inte berätta varför.

Den generiska substitutionen som har gällt på apoteken sedan den 1 oktober omfattar ännu inte de nya preparaten. Läkemedelsverket beslutar om utbytbarhet, men tar sig an ärendet först efter LFN:s prisbesked.

? Vårt läkemedel är en enterokapsel, medan originalet är en enterotablett, säger Peter Burestedt, marknadschef på Ratiopharm.

Astrazeneca har patent på framställningen av mups-tabletten. Generikaföretagens beredningsformer ska ändå ha samma effekt.

Astrazeneca menar att alla konkurrenter inkräktar på deras patent, som varar i flera år till.

? Vi har vår patentexpertis också. Det ska vara grönt för oss, säger Peter Burestedt.

Redo för priskrig
Jan Christer Tjernström, ansvarig för Biochemie Norden, är också 100 procent säker på att de inte bryter mot lagen.

? Det är vi, men sedan ska ju domstolen tycka till också.

Sedan generikareformen har priset sänkts på flera originalpreparat.

? Vi kommer säkert att klara oss bra i en situation där Astrazeneca sänker priset. Ratiopharm är det största generikaföretaget i Europa, säger Peter Burestedt.

Patriotiska argument
I de länder där generiskt omeprazol har släppts har Astrazeneca stämt tillverkarna.

? Det är vår skyldighet att bevaka våra intressen, det handlar inte om att vi är ogina. Vi försöker värna en svensk uppfinning. Som svensk tycker jag att man ska känna att det är bra, säger Staffan Ternby, informationschef för Astrazeneca i Sverige.

? Man ska komma ihåg att det tog oss tre-fyra år att hitta ett sätt att tillföra substansen till kroppen.

Astrazeneca tänker inte förvarna om det blir något priskrig.

? Prisstrategin är det innersta i ett företag, det är inget man pratar om. Men vi har inte sänkt priset i de länder där det har kommit generika.

Dyrare epilepsibehandling men tveksamt om effekten blivit bättre

Ingert Nilsson
-
0

Skälet till att kostnaderna för epilepsibehandling ökat så mycket det senaste decenniet är nya läkemedel som introducerats, konstaterar Socialstyrelsen i sin senaste kvartalsredovisning.
Ingen av de nya substanserna har egentligen visat bättre effekt än de gamla vid en direkt jämförelse som monoterapi. Däremot finns några studier som visat skillnader i biverkningar till de nya medlens fördel.

Osäkert om långtidseffekter
? Men när det gäller de nya medlen ska man komma ihåg att långtidseffekterna ännu inte är undersökta, säger Peter Persson, apotekschef vid Huddinge sjukhus.
Han har tillsammans med några kollegor gjort den studie som redovisningen i kvartalsrapporten bygger på.
Det finns skäl menar han att känna en osäkerhet inför långtidseffekterna när det gäller antiepileptika. Behandling med felbamat (Taloxa) har till exempel efter en tids användning visat sig vara förenad med hög risk för blodskador och lamotrigin (Lamictal) kan ge en allvarlig hudreaktion. Först åtta år efter introduktionen av vigabatrin (Sabrilex) insåg man att behandling med den substansen ledde till synfälthetsbegränsning hos nästan var tredje patient.
I Sverige har lamotrigin och gabapentin (Neurontin) fått störst genomslagkraft.
Skillnaderna i förskrivning av mängden antiepileptika är måttlig mellan landstingen medan skillnaden i kostnader är betydligt större. Kostnaden i Värmland är nästan dubbelt så hög, 59,50 kronor per invånare, jämfört med Uppsala, 31,05 kronor.
? De här medlen förskrivs främst av specialistläkare, vilket gör att det får stort genomslag om en enstaka klinik börjar använda de dyrare medlen, kommenterar Peter Persson.
Utifrån kunskapsläget idag är det tveksamt om de dyrare behandlingarna ger några behandlingsmässiga eller hälsoekonomiska effekter är den slutsats Socialstyrelsen drar.

Generisk förskrivning är säkrare än utbyte anser Socialstyrelsen

Ingert Nilsson
-
0

Socialstyrelsen har än en gång tagit upp möjligheten till generisk förskrivning till debatt. Nu gör man det med hänvisning till vad man anser vara ett administrativt extraarbete som tar tid från patienterna ? lagen om utbyte av läkemedel på apotek.
? Vi menar att lagen om utbytbarhet riskerar att försämra patientsäkerheten, säger Catarina Andersson Forsman, avdelningschef på Socialstyrelsens tillsynsenhet.
? Nu ska förskrivarna ägna tid åt att i journalerna införa anteckningar om byten av läkemedel som utförts på apoteken och som patienterna fått information om när bytet gjordes.

Osäkerhet för patienterna
Det är ett administrativt extraarbete som tar tid från patienterna samtidigt som utbytet också kan innebära en viss osäkerhet för patienterna, menar hon.
Socialstyrelsen har i ett brev till regeringen och i sitt remissvar om prissättningen inom läkemedelsförmånerna påtalat vad man anser vara vinsten med att istället införa generisk förskrivning.
Om det generiska namnet skrivs på receptet behöver läkaren bara ta ställning till vilken substans som ska förskrivas och patienten behöver inte lära sig olika handelsnamn för samma substans. Farmacevten i sin tur väljer det billigaste av de tillgängliga synonymerna. Systemet bygger liksom nu på Läkemedelsverkets bedömningar. Finns det medicinska skäl att förskriva en viss produkt ska det kunna anges på receptet.

Enklare att förstå
Det tidigare argumentet att generiska namn är långa, likartade och lätta att förväxla väger mindre tungt i och med att vi idag har en blandning av generiska namn och handelsnamn menar Socialstyrelsen. Tvärtom blir det troligen enklare för patienten att förstå ett system som bygger på renodlad generisk förskrivning än den blandform vi nu har.
För en optimal effekt vill Socialstyrelsen också att det generiska namnet blir det tydligaste angivet på förpackningarna.

Landstingspolitiker vill att arbetsgivaren tar ett större ansvar

Läkemedelsvärlden
-
0

Motionen till Stockholmslandstinget föreslår tre åtgärder (se faktaruta) för att öka vårdpersonalens oberoende gentemot läkemedelsföretagen. Birgitta Rydberg, ledamot för folkpartiet och den som skrivit motionen, tycker att den producentobundna utbildningen kommer i skymundan av läkemedelsproducenternas.


? Det är vi som huvudmän som har det totala medicinska ansvaret och som betalar alla läkemedelskostnader. Då måste vi också ta ett större ansvar för personalens vidareutbildning, säger Birgitta Rydberg.



Avtalet bör skärpas

Hon tycker också att avtalet mellan Landstingsförbundet, Lf, och Läkemedelsindustriföreningen, Lif, bör ses över.


? Vi trodde när avtalet träffades att det skulle styra upp mer än vad som har skett. I praktiken har många aktiviteter ändå finansierats och sponsrats av läkemedelsföretagen. Det blev inte riktigt så som många av oss fick det beskrivet.


Därför har Birgitta Rydberg även lagt en motion till Landstingsförbundets kongress i maj som föreslår att avtalet ska omförhandlas. Hon tycker att avtalet bör skärpas, eftersom det inte har fått önskad effekt.


? Titta på Systembolaget, de avskedar sina chefer när de åker på mutresor. Men vi, med öppna ögon, tycker att det är helt ok att vår personal går på producentbunden information och åker på stora kongresser. Det är inte bra.

4 MINUTER MED?

Läkemedelsvärlden
-
0



Varför tar du över läkemedelsfrågorna efter Ewa Persson Göransson?

? Efter regeringsombildningen i höstas är jag ensam statssekreterare hos Lars Engqvist. Ewa Persson Göransson som tidigare, tillsammans med mig, arbetade åt Lars Engqvist arbetar nu åt Morgan Johansson. På socialdepartementet har varje statssekreterare samma portfölj som ?sin? minister, därav har nu ansvaret för läkemedelsfrågor gått över till mig.



Är det tillfälligt eller permanent?

? Det är en permanent förändring.



Vilken erfarenhet har du av läkemedelsfrågor?

? Då jag arbetat med sjukvårdsfrågor i flera år så har jag under dessa år ofta kommit i kontakt med dessa frågor.



Vilka är de viktigaste läkemedelsfrågorna just nu?

? Att fortsätta reformarbetet för en effektiv läkemedelsanvändning. Läkemedel är ofta en mycket bra behandlingsterapi. Samtidigt ser vi hur kostnaderna rusar i höjden. I det läget måste samhället skaffa sig bättre instrument för att garantera att rätt läkemedel subventioneras, att rätt läkemedel används och att läkemedlet till slut används på ett korrekt sätt. Dessutom måste samhället, sjukvården, bli bättre på att väga läkemedelsbehandling mot andra behandlingar samt förbättra kostnadsredovisningen mellan olika behandlingar.

Skuldsatta kan nekas att hämta ut sin medicin

Läkemedelsvärlden
-
0

Fyra månader försenat, den siste januari, godkände regeringen det nya avtalet mellan staten och Apoteket AB. Det nya avtalet anses tydligare och klargör vad företaget måste göra, vad man får göra utöver det och hur tjänsterna ska finansieras.
? Det nya avtalet är bra såtillvida att det klargör för oss hur vi ska arbeta och hur vi får betalt för det. Dessutom är det nu klart vad som ingår i handelsmarginalen och vad vi ska söka finansiering för på annat håll, säger Apotekets vd Stefan Carlsson.
Avtalet slår fast att den omdebatterade dosdispenseringen skall tillhandahållas, finansierat inom handelsmarginalen, baserat på den nivå som varit under 2002. Bolaget får även tillhandahålla en högre nivå, under förutsättning att sjukvårdshuvudmännen, eller någon annan extern intressent, är villig att betala för det.
Även möjligheten att betala läkemedel på kredit regleras i avtalet. Kreditbetalningen har ända sen starten dragits med förluster då ett stort antal kredittagare inte betalar sina skulder. Nu måste systemet bära sina egna kostnader.
? Det är bra eftersom vi nu får möjlighet att styra upp detta, säger Stefan Carlsson.
Diskussioner pågår redan inom Apoteket AB på vilket sätt kreditsystemet ska förändras. I dagsläget kan inte apoteket neka en kund att plocka ut läkemedel, trots obetalda skulder. Men i ett förändrat system kan det bli så.
? Vi kanske tvingas införa kreditupplysning på kunderna. I vissa fall kanske vi tvingas neka kunden sitt läkemedel. Då får vi istället hänvisa kunden till Socialtjänsten som får betala, säger Apotekets informationschef Thony Björk.



Komplicerade förhandlingar

Anledningen till den långa förseningen är att många parter deltog i förhandlingarna. Förutom staten, i form av Socialdepartementet, och Apoteket även Landstingsförbundet, flera andra departement samt Läkemedelsförmånsnämnden.
? Sedan har förhandlingarna i vissa stycken varit ganska komplicerade. Framför allt har vi fört diskussioner med Landstingsförbundet vilken roll de skulle kunna spela vad gäller marginalsättningen i framtiden, säger Fredrik Lennartsson på Socialdepartementet.
Ända sedan landstingen tog över ansvaret för läkemedelskostnaderna har de begärt att även få ett större inflytande över prissättningen av läkemedel samt Apotekets handelsmarginal.
? Det pågår ett fortsatt utvecklingsarbete för att se över styrningen av Apoteket där bland annat marginalfrågan ingår, säger Fredrik Lennartsson.
Avtalet slår också fast att apoteket bör, vid sidan av lokala apotek över hela landet, erbjuda kompletterande kundkanaler, såsom apoteksombud och elektronisk handel, under förutsättning att det leder till bättre tillgänglighet.
Det nya avtalet löper tills vidare med tre månaders uppsägningstid från båda parter.

?Farmacevter ska användas som de läkemedelsexperter de är?

Läkemedelsvärlden
-
0

En nyligen publicerad studie i brittiska tidskriften Family Practice fastslår att apotekare kan ta hand om åtta procent av vuxna patienter som kommer till en akutklinik. Det handlar vanligen om enklare besvär som förkylningar, diarré, ledvärk och liknande. Författarna drar slutsatsen att apotekare kan användas för att minska belastningen på vårdcentraler och akutmottagningar.
Sveriges Farmacevtförbund och Farmaciförbundet ställer sig båda positiva till att farmacevter arbetar ute i vården.
? Farmacevter ska hjälpa till med allt som handlar om sådant som läkemedelsbehandling, läkemedelsgenomgångar och läkemedel till äldre, säger Ronnie Hansson, ordförande i Sveriges Farmacevtförbund, SFF.
? Farmacevterna har kunskap om läkemedel som kan komplettera läkarnas kliniska kunskaper. Men det måste ske i samarbete.



Använd expertkunskaperna

Även Britt-Marie Skoglösa, ordförande i Farmaciförbundet, är i grunden positiv.
? Men det här gäller apotekare, inte receptarier. Apotekarna måste i framtiden bli mer delaktiga i terapival och den sortens diskussioner.
Per Manell är fristående konsult i egna företaget Pharma Forte. Han är skeptisk till att farmacevter skulle ta hand om patienter på akutkliniken.
? Farmacevter ska användas som de läkemedelsexperter de är. Läkemedelsvalet tas inte på apoteket utan på vårdcentralen eller på sjukhuset, där ska farmacevterna vara.
Ett lyckat försök med apotekare på akutkliniken har genomförts i Helsingborg (se LMV 11/2001) där en stor del läkemedelsrelaterade problem upptäcktes och rättades till.
? De vanligaste patienterna på akutmottagningarna är gamlingar. Därför blev projektet i Helsingborg så bra, eftersom gamlingar vanligtvis står på många läkemedel, anser Per Manell.

Central läkemedelsbudget fortfarande det vanligaste

Ingert Nilsson
-
0

I slutet av 90-talet genomfördes den läkemedelsreform som bland annat innebar att landstingen successivt skulle ta över kostnadsansvaret för läkemedel från staten. Från och med 2002 fördelas statsbidraget för läkemedelskostnaderna enligt en behovsmodell. Det har inneburit att landstingen inte längre får kostnadstäckning för läkemedlen, över- eller underskott får hanteras i landstingets egna budget. För 2002 innebar det ett underskott på totalt 766 miljoner för landstingen. Bara fyra landsting ? Värmland, Örebro, Västmanland och Gävleborg höll sin budget eller fick ett knappt överskott.

Lokal kostnadsmedvetenhet
I överenskommelsen mellan landstingen och staten ingick också att landstingen skulle arbeta för att föra ned ansvaret för läkemedelsutgifterna på lokal nivå, för att öka kostnadsmedvetenheten.
Men arbetet med decentraliserade läkemedelsbudgetar har gått långsamt visar en granskning som IHE, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi gjort. De flesta landsting använde sig fortfarande 2002 av centrala läkemedelsbudgetar.
Nio landsting, Östergötland, Norrbotten, Jönköping, Värmland, Västernorrland, Västerbotten, Uppsala, Kalmar och Skåne arbetar med en decentraliserad budget. Av dessa är Östergötland och Norrbotten de enda landsting där kostnadsansvaret för all hälso- och sjukvård är utlagd på vårdcentraler och sjukhuskliniker. De övriga sju har planer på eller har fattat beslut om fortsatt decentralisering.
Även de elva landsting som fortfarande har en central läkemedelsbudget har förslag på eller har fattat beslut om decentralisering.

Läkemedelsverket vill att dispens återinförs

Ingert Nilsson
-
0

I och med att LFN, Läkemedelsförmånsnämnden började sitt arbete i höstas försvann möjligheten att hos regeringens söka dispens för läkemedel som tagits ur subventionen. Det tycker Läkemedelsverket är olyckligt och vill att den möjligheten ska återinföras.
? För extrema undantagsfall vill vi att möjligheten ska finnas, säger Björn Beerman på Läkemedelsverket.
? Under den tid vi bedömde dispensansökningarna såg vi att det finns behov för dispens i några få utvalda fall.
Ett exempel är sildenafil(Viagra) som visat sig ha positiv effekt vid en mycket allvarlig hjärtkärlsjukdom, pulmonell hypertension.
? Viagra kan då vara en möjlighet för patienten att överleva i väntan på hjärt-/lungtransplantation.
Ett annat exempel är antiobesitasmedlet sibutramin (Reductil) som visat sig fungera vid behandling av depression i en del fall där antidepressiva läkemedel inte gjort det.
? För sådana extrema undantagsfall anser vi att dispens bör vara möjlig, säger Björn Beerman.

VI TYCKER

Redaktionen
-
0

Jan-Erik Ögren, apotekschef sjukhusapoteket Skellefteå

Det finns många fördelar med att vi har ett enhetligt pris och att landstingen har ett reellt inflytande för att priset ska bli det lägsta möjliga. En extra prissättningsomgång, eller 25 extra om alla landsting ska göra förfrågningar, skulle dra extra kostnader. Industrin skulle troligen ? i bästa fall ? ge marginella rabatter, eftersom landstingen hela tiden jämför sig med varandra. Den största kraften bör läggas ner på en bättre användning av läkemedlen. Rätt diagnos, rätt läkemedel till rätt individ, i rätt dos, i rätt tid och under rätt tid. Det skulle ge de största ?besparingarna?. Och att alltid följa upp insatt behandling.



Carola Lemne, vd Danderyds sjukhus AB

Det känns onödigt begränsande att lägga locket på för alla förhandlingar utom en ? den nya nämndens. Att industrin skulle försöka ?ta höjd? är inte omöjligt, men också en del i vilken förhandlingsprocess som helst. Vår nya nämnd skall väl kunna utveckla sådan förhandlingsskicklighet att den höjden minimeras så mycket som möjligt. Om sedan ett enskilt landsting genom förhandlingsskicklighet eller villighet att prova nya modeller kan få ytterligare prisreduktion kan detta knappast vara annat än gynnsamt. Det av en skicklig nämnd framförhandlade rikspriset garanterar tillgång för alla landets innevånare till rimligt pris. Eventuella ytterligare rabatter gör att skattepengarna räcker lite längre ? något som inte borde vara särskilt upprörande.



Margit Gennser, riksdagsledamot (m) 1982-2002

Det behövs en lag som stoppar landstingens prisförhandlingar om apotekspriserna. Landstingen får inte ?köra över? den statliga prisregleringen. Konkurrensen kommer att snedvridas, eftersom landstingen på en gång kan förhandla om köp till sluten vård och om extra rabatter på apotekspriserna. Svensk läkemedelsmarknad blir ointressant under sådana konkurrensförhållanden och vår viktiga läkemedelsindustri skadas. Till sist: Rabatterna stannar hos landstingen ? en form av smygbeskattning!



Mikael Hoffmann, chef läkemedelsenheten Östergötland

Ja, om det är fråga om regelrätt upphandling med objektivitet, kontrollerbarhet och insyn. En prisförhandling på riksnivå kan inte ge patienten bästa möjliga pris då den 1. inte garanterar en viss marknad, och 2. ett lågt pris innebär risk för parallellimport från Sverige. Vid motprestation från ett landsting, bland annat i form av en garanterad volym, kan ett upphandlat lågt pris inte ligga till grund för parallellimport från Sverige. Dessutom kan upphandling ge ett landsting andra fördelar som leveranssäkerhet.

1...798081...88Sida 80 av 88