Annons

VI TYCKER

I höstas utredde en prisgrupp inom Socialdepartementet prissättningen av läkemedel i Sverige. Den kom fram till att den bästa lösningen är att landstingen får delta i Läkemedelsförmånsnämndens (LFN) löpande arbete, men att priserna bestäms av nämnden. Både prisgruppen och Läkemedelsindustriföreningen Lif är emot landstingsvisa förhandlingar efter det att priset är bestämt i LFN. Men så länge det inte finns något direkt förbud mot landstingens prisförhandlingar kommer en del av landstingen, bland andra Norrbotten, Skåne och Stockholm, att fortsätta sina prisförhandlingar .

18 feb 2003, kl 11:28
0

Jan-Erik Ögren, apotekschef sjukhusapoteket Skellefteå

Det finns många fördelar med att vi har ett enhetligt pris och att landstingen har ett reellt inflytande för att priset ska bli det lägsta möjliga. En extra prissättningsomgång, eller 25 extra om alla landsting ska göra förfrågningar, skulle dra extra kostnader. Industrin skulle troligen ? i bästa fall ? ge marginella rabatter, eftersom landstingen hela tiden jämför sig med varandra. Den största kraften bör läggas ner på en bättre användning av läkemedlen. Rätt diagnos, rätt läkemedel till rätt individ, i rätt dos, i rätt tid och under rätt tid. Det skulle ge de största ?besparingarna?. Och att alltid följa upp insatt behandling.



Carola Lemne, vd Danderyds sjukhus AB

Det känns onödigt begränsande att lägga locket på för alla förhandlingar utom en ? den nya nämndens. Att industrin skulle försöka ?ta höjd? är inte omöjligt, men också en del i vilken förhandlingsprocess som helst. Vår nya nämnd skall väl kunna utveckla sådan förhandlingsskicklighet att den höjden minimeras så mycket som möjligt. Om sedan ett enskilt landsting genom förhandlingsskicklighet eller villighet att prova nya modeller kan få ytterligare prisreduktion kan detta knappast vara annat än gynnsamt. Det av en skicklig nämnd framförhandlade rikspriset garanterar tillgång för alla landets innevånare till rimligt pris. Eventuella ytterligare rabatter gör att skattepengarna räcker lite längre ? något som inte borde vara särskilt upprörande.



Margit Gennser, riksdagsledamot (m) 1982-2002

Det behövs en lag som stoppar landstingens prisförhandlingar om apotekspriserna. Landstingen får inte ?köra över? den statliga prisregleringen. Konkurrensen kommer att snedvridas, eftersom landstingen på en gång kan förhandla om köp till sluten vård och om extra rabatter på apotekspriserna. Svensk läkemedelsmarknad blir ointressant under sådana konkurrensförhållanden och vår viktiga läkemedelsindustri skadas. Till sist: Rabatterna stannar hos landstingen ? en form av smygbeskattning!



Mikael Hoffmann, chef läkemedelsenheten Östergötland

Ja, om det är fråga om regelrätt upphandling med objektivitet, kontrollerbarhet och insyn. En prisförhandling på riksnivå kan inte ge patienten bästa möjliga pris då den 1. inte garanterar en viss marknad, och 2. ett lågt pris innebär risk för parallellimport från Sverige. Vid motprestation från ett landsting, bland annat i form av en garanterad volym, kan ett upphandlat lågt pris inte ligga till grund för parallellimport från Sverige. Dessutom kan upphandling ge ett landsting andra fördelar som leveranssäkerhet.