Annons

Fyra gånger så mycket antidepressiva inom kriminalvården

Mer än varannan häktad och var tredje fängelsedömd får Theralen till natten. Var femte intagen äter även antidepressiva läkemedel. Men skillnaden mellan anstalterna är gigantiska. Det framgår av den senaste sammanställningen av läkemedelsanvändningen inom kriminalvården.

18 feb 2003, kl 11:53
0

Annons

Statistiken som gäller användningen på häkten och anstalter under första halvåret 2002 visar att alimemazin (Theralen), ett neuroleptikum med ospecifik sedativ och antiallergisk effekt, idag är det i särklass mest förskrivna läkemedlet inom kriminalvården. I Sverige skrivs det ut knappt tre dygnsdoser per 1 000 invånare, inom kriminalvården runt 400 dygnsdoser. Dessutom får var fjärde häktad och var tionde intagen på anstalt också andra sömnmedel.
Förskrivningen av antidepressiva är nästan fyra gånger så stor som i samhället utanför,
200 dygnsdoser per 1.000 intagna jämfört med cirka 58 dygnsdoser i riket.
? Ja man kan nog beskriva den som rätt maffig och jag är inte säker på att den är ändamålsenlig, kommenterar kriminalvårdsläkaren Lennart Mossberg förskrivningen av antidepressiva.
Lennart Mossberg har arbetat som konsultläkare åt kriminalvården sedan slutet av 70-talet. Nu är han vid sidan av sin tjänst som distriktsläkare i Södertälje på häktet och anstalten i Nyköping. Han är också ledamot i Kommittén för kriminalvårdsmedicin som ger ut en baslista med rekommenderade läkemedel.
? De patienter vi har inom kriminalvården är ju en negativt selekterad grupp när det gäller psykisk hälsa. Många har också en allvarlig missbruksproblematik.
Som läkare är det svårt att undvika att ge behandling när det finns effektiva läkemedel, menar han.

Samma bransch
? Problemet är att en del missbrukar samtidigt. Det är inte ovanligt att man använder både amfetamin och antidepressiva.
Och det är ingen bra kombination anser Lennart Mossberg.
? Amfetamin höjer dopaminnivån, de nya antidepressiva höjer serotonin-, noradrenalin- eller adrenalinnivåerna. Så de är lite i samma bransch de här medlen. Många amfetaminmissbrukare efterfrågar därför de här preparaten.
För att förskriva SSRI-medel anser Lennart Mossberg därför att läkaren bör ha försäkrat sig om att den intagne är drogfri.
? Men det råder delade meningar om detta.

Ett alternativ
Användningen av alimemazin beskriver Lennart Mossberg som otroligt hög.
Läkemedlet som av vissa beskrivs som ett ?icke-läkemedel? eftersom det egentligen inte finns några evidensbaserade studier på dess effekt, är det som förbrukas mest inom kriminalvården.
? Jag anser det inte vara ändamålsenligt, men det har blivit ett alternativ till bensodiazepiner.
Jämfört med hur läkemedelsanvändningen såg ut för några decennier sedan på landets anstalter och häkten anser Lennart Mossberg att man har en jämförelsevis välordnad medicinsk situation idag.

Stora skillnader
Framförallt är han nöjd med att man fått ned användningen av bensodiazepiner.
Målet är att de inte ska användas alls.
Där är man inte. Det mest slående med användningen av dessa preparat är att skillnaderna mellan olika häkten och anstalter är minst sagt gigantisk. Medan man på vissa inte längre alls förskriver preparaten ligger några häkten på 600 dygnsdoser per 1 000 individer och några anstalter har som mest närmare 90 dygnsdoser.
? Det finns läkare som anser att bensodiazepinerna behövs. Men de är inte så många längre.
Annat var det för trettio år sedan då Krum, en organisation för kriminella, slog larm i rapporten ?Vårdad med knark?, där man jämförde kriminalvården med andra langare.
? Den blev upprinnelsen till att vi började arbeta med de här frågorna inom kriminalvården.
? Så sedan 20 år får läkare som arbetar på häkten och anstalter två gånger om året statistik med kommentarer över användningen. Det är en uppföljning man börjat med först nu inom landstingen, konstaterar Lennart Mossberg.