Det kan inte vara rimligt att vi i början av 2000-talet inte kan ta fram bättre, tydligare och mer funktionella förpackningar som dessutom både skyddar läkemedlet och är lätta att öppna. För alla människor!
Jag vet att det finns vissa krav som ställs på förpackningarna, som att de måste vara ändamålsenliga och barnsäkra. Men utöver dem kan mycket ändå förbättras.
Under Apotekets reumaår under 2002 kartlades problem med förpackningar. Inte konstigt var det just reumatiker som hade mest problem med förpackningar, framför allt blisterkartor och burkar med olika skruv- och snäpplock. I Apotekets undersökning kom problem med läkemedelsförpackningar på åttonde plats på reumatikernas problemlista.
Vad gjordes med de insamlade problemen sedan? Apoteket har bland annat skickat problemen vidare till berörda företag som förhoppningsvis sätter sig ner och tar tag i det.
Men vad händer i dag? Apoteket driver inget projekt för att förbättra förpackningarna. Läkemedelsverket driver inte heller något sådant projekt. Inom Läkemedelsindustriföreningen Lif pågår inte heller något förbättringsarbete. Inte heller inom EU, på den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA. Det drivs inget samlat arbete för att förbättra förpackningarna.
Det finns hur mycket som helst att göra på förpackningsfronten, både utformningsmässigt och hur informationen presenteras. Ett stort steg att börja med vore att underlätta öppnandet för gamla och reumatiker.
Ett annat är att använda olika färger på hela eller delar av förpackningarna beroende på vilken ATC-kod läkemedlet har. Det skulle underlätta identifikation både för apoteken och för patienterna. Varje ATC-kod kan ha en egen färg, rött för blod och blodbildande organ, lila för hjärta och kretslopp, blått för ögon och öron, grönt för rörelseapparaten et cetera. Färgerna kan sedan användas i olika nyanser för att indikera olika styrkor.
Piktogram skulle kunna underlätta informationsgivningen, antingen för att indikera tidpunkt för när läkemedlet ska tas; till exempel en soluppgång, kniv och gaffel eller en säng; eller för att visa för patienten att läkemedlet är för hjärtat eller lungorna.
Blindskrift finns redan i dag på vissa förpackningar men borde användas i större utsträckning. Dagmarkeringar på blisterförpackningar underlättar att komma ihåg om man tagit sin tablett.
Visst, läkemedelsföretagen håller på i det tysta och utvecklar sina förpackningar. Ett bra exempel är de olika start- och titreringsförpackningar som på senare år blivit allt vanligare. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra.