Annons
Home 2003

Årlig arkivering 2003

Lägre ökningstakt för läkemedel till äldre

Enligt nya beräkningar från Landstingsförbundet var den dagliga dygnsdosen (DDD) av läkemedel 1,3 per invånare under 2002. Under samma tid var den genomsnittliga kostnaden för receptbelagd medicin 2 500 kronor per invånare. I åldersgruppen 85 år och äldre var antalet dygnsdoser i genomsnitt 5,4 per individ och kostnaden 6 700 kronor. Det är mer än dubbelt som högt som för åldersgruppen 45 ? 64 år.

Uppdelat på dygnsdoser per 1 000 invånare hamnar riksgenomsnittet på 1 280 DDD per 1 000 invånare och dag. Sett till län och regioner hamnar Uppsala, Region Skåne, Västra Götaland och Norrbotten över riksgenomsnittet, i intervallet 1 340 ? 1 310. Jämtland, Dalarna, Blekinge och Kalmar hamnar under rikssnittet, i intervallet 1 150 ? 1 190. Uppsalas värde 1 340 ligger nio procent högre än Jämtlands 1 148.

De högsta kostnaderna per invånare, beräknat på apotekens utförsäljningspris (AUP), hade Stockholm, Region Skåne, Uppsala och Västra Götaland medan Blekinge, Örebro, Jämtland, Gävleborg och Halland låg lägst. I Uppsala var kostnaden 2 670 kr per invånare medan Blekinges var drygt 500 kr eller 19 procent lägre. Riksgenomsnittet var 2 500 kr per invånare.

Förbrukningsartiklar ingår i läkemedelsförmånerna

När den nya lagen om läkemedelsförmåner trädde i kraft den 1 oktober 2002 missades förbrukningsartiklar att tas med. Därför har fri prissättning rått på sådana varor. Men efter riksdagsbeslutet igår, för regeringens proposition 2002/03:42, är det från den 1 april Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) som beslutar om subventioner och pris för förbrukningsartiklar.

Förbrukningsartiklar är varor som till exempel kanyler, sprutor och blodsockermätare, sånt som behövs för att tillföra kroppen ett läkemedel eller som behövs för egenkontroll av medicinering.

De som marknadsför förbrukningsartiklar som lämnats ut från med den 1 oktober 2002 och som inte varit föremål för någon priskontroll blir i fortsättningen tvungna att ansöka om subvention och pris hos LFN, precis som för läkemedel.

Prispress på Losec

Astrazenecas förlängda ensamrätt på omeprazol gick ut den 5 februari. Biochemie och Ratiopharm kom snart med generiska preparat. Astrazeneca har stämt företagen för intrång på formuleringspatentet. I Läkemedelsvärlden 3/03 ville Astrazenecas Staffan Ternby inte uttala sig om företagets prisstrategi, men påpekade att man inte sänkt priset i andra länder där det har lanserats generika.

Läkemedelsverket har ännu inte avgjort om Losec mups ska anses utbytbart mot de generiska preparaten. De nya preparaten är enterokapslar och Astrazeneca framhåller i ett pressmeddelande fördelarna med sin enterotablett. Den innehåller inte laktos och kan slammas upp i vatten om man har svårt att svälja.

Glukosamin stoppas i Danmark

I Danmark får glukosamin bara säljas som kosttillskott för djur, men många reumatiker köper det som smärtlindrande medel. I reklamen används argument som får det att låta som det är ett läkemedel, vilket strider mot lagen, påpekar Lægemiddelstyrelsen. Om glukosamin ska avvändas på det sättet så är det ett läkemedel och då ska det vara godkänt, vilket det inte är, påpekar myndigheten.
Att försäljningen nu eventuellt stoppas bekymrar den danska reumatikerföreningen som hänvisar till att medlet är godkänt som läkemedel i Sverige

Första e-receptbrevlådan öppnar i Stockholm

I dag öppnade Sveriges första e-receptbrevlåda i Stockholm. Läkare och andra som har rätt att skriva ut recept kan skicka sina e-recept till brevlådan. Recepten kan sedan expedieras på alla apotek i Stockholmsområdet. Det meddelar Apoteket i ett pressmeddelande.

– Tidigare var den som skrev ut e-receptet tvungen att i samråd med patienten bestämma vilket apotek som skulle få det elektroniska receptet. Nu kan kunden gå till vilket apotek den vill och hämta ut sitt läkemedel. Det blir en betydligt bättre service för våra kunder, säger Gunnel Bridell, projektledare för e-recept.

När läkaren skickat e-receptet till e-receptbrevlådan kan kunden gå till valfritt apotek och hämta ut sina läkemedel. Farmacevten hittar receptet med hjälp av kundens personnummer när kunden legitimerat sig.

E-recept är tidsbesparande, ger ökad säkerhet, höjd kvalitet och är kostnadseffektiva. De vinner tid för patienterna, förskrivarna och apoteket. Risken för felexpeditioner minskar. Läkaren skriver ordinationen direkt i sitt journalsystem och receptet överförs automatiskt till apotekets system. E-recept är under införande i alla landsting och på sikt är målet att e-receptbrevlådan ska kunna användas i hela landet.

De landsting som kommit längst med e-recept är Norrbotten där de allra flesta recepten är elektroniska samt Blekinge och Västerbotten där mer än hälften av recepten är e-recept.

Värktablett tros minska risken för tjocktarmscancer

Acetylsalicylsyra kan hindra uppkomsten av nya polyper hos canceropererade patienter. Det visar två omfattande amerikanska studier som publiceras i veckans nummer av New England Journal of Medicine, skriver Göteborgsposten och Svenska Dagbladet.

I den ena studien ingick 635 kvinnor och män opererade för kolorektalcancer och betraktade som botade. Men man vet att de löper ökad risk att få nya polyper och cancer.
I den grupp som fick 325 mg acetylsalicylsyra om dagen hade 17 procent fått någon ny polyp inom ett år jämfört med 27 procent i placebogruppen. Den skyddande effekten var så påtaglig att man avbröt studien i förtid.

I den andra studien deltog drygt 1100 personer som fått polyper bortopererade, men utan cancerdiagnos. De delades in i tre grupper; en grupp fick 81 mg acetylsalicylsyra, en 325 mg och en placebo. I den studien hade den lägre, men inte den högre dosen effekt. I placebogruppen hade 47 procent utvecklat nya polyper, 38 procent bland de som fick den låga dosen acetylsalicylsyra och 45 procent av de som fick den högre dosen.

Resultatet av de två studierna bekräftar vad experimentella studier och epidemiologiska data tidigare antytt, att acetylsalicylsyra kan förebygga kolorektalcancer. Bland annat har man sett att reumatiker och hjärtpatienter som tar Magnecyl har mindre risk att drabbas av den här cancerformen.

Vinst för Apoteket med högre marginaler

Apoteket fick en marginalhöjning i november 2001 för att få verksamheten att gå ihop. Det innebär att företaget fick rätt att ta ut en större mellanskillnad mellan inköpspris och försäljningspris. Därmed har resultatet åter kommit i nivå med hur det var år 2000.

För ett år sedan kritiserades Apoteket för att man försökt rädda situationen genom ett stort uttag från pensionsstiftelsen, som fungerar som en buffert för rörelsen. Under 2002 var uttaget betydligt mindre.

Intäkterna ökade med åtta procent, 2,4 miljarder kronor, på grund av både pris- och volymökningar. Samtidigt har man haft kostnader i samband med reformen för generisk substitution. Löneökningar och utökning av personalstyrkan har också kostat. Resultatet efter finansiella poster blev 31 miljoner kronor.

Sammanslagningen Pharmacia-Pfizer godkänd av EU

0

De läkemedel som måste säljas ut är Ketensin mot högt blodtryck och djurantibiotikan Parkemoxin. Dessutom måste företagen göra sig av med tre läkemedel som är under utveckling: darifenacin mot överaktiv blåsa och två preparat mot impotens, apomorfin-nässpray och PNU-142774E. Darifenacin är i princip redo för ansökan om godkännande.

Företagen väntar fortfarande på godkännande från amerikanska myndigheter och Pfizer hoppas att affären ska kunna bli klar i mars.

Nya säkerhets-rekommendationer för klozapin

0

Den nya indikationen som har tillkommit är ”psykos som uppkommit under behandling av Parkinsons sjukdom i de fall där standardbehandling har misslyckats”, meddelar Läkemedelsverket.

I doseringsavsnittet rekommenderas en lägre initialdos än tidigare (12,5 mg i stället för 25-50 mg) medan maximaldosen har höjts (900 mg i stället för 600 mg). En särskild varningsbox avseende risk för agranulocytos och myokardit/perikardit/kardiomyopati har tillförts. I kontraindikationsavsnittet har bland annat paralytisk ileus och allvarlig hjärtsjukdom lagts till.

Andra viktiga ändringar inkluderar tillägg till varningar. Bland annat rekommenderas nu att utföra EKG på alla patienter före insatt behandling med hänsyn till risken för myokardit. Vidare rekommenderas att sätta ut klozapin hos patienter som utvecklar eosinofili samt att utföra regelbundna leverfunktionstest hos patienter med stabil leversjukdom.

Under försiktighetsavsnittet belyses nu även risken för ortostatisk hypotension under de första behandlingsveckorna, risk för malignt neuroleptikasyndrom, risk för försämrad glukostolerans samt ökad risk för krampanfall vid högre dosering.

Enligt Läkemedelsverkets värdering är klozapin det enda antipsykosmedel som förmår reducera eller eliminera psykossymtom uppkomna under behandling av Parkinsons sjukdom, utan att samtidigt förvärra Parkinsonsymtomen. Det nya användningsområdet för klozapin bedöms därför som ett värdefullt tillskott trots risken för bland annat blodbiverkningar.

Läkemedelsförsäljning i världen ökade med åtta procent

0

Den totala försäljningen av läkemedel stannade på runt 430 miljarder dollar för 2002. Uppskattningen baseras på en undersökning som omfattar 90 procent av all förskrivning av receptbelagda läkemedel och vissa OTC-preparat i drygt 80 länder. Undersökning är utförd av IMS Health.

Nordamerika, Europa (i form av EU) och Japan svarar för 85 procent av världsmarknaden. Försäljningen i Nordamerika ökade med tolv procent och svarar i dag för 51 procent av alla försäljning. EU steg med åtta procent, övriga Europa nio procent och Japan stannade ökningen på en procent. I Latin- och Sydamerika minskade försäljningen med tio procent medan övriga Asien, Afrika och Australien steg elva procent.

Magsårsläkemedel toppar klasslistan och steg med nio procent förra året, på andra plats kom kolesterolsänkare (+12 %) och på tredje de antidepressiva läkemedlen (+5 %).

Bland de ledande preparaten toppar atorvastatin (Lipitor) med en försäljning om 8,6 miljarder dollar (+20 %), simvastatin (Zocord) ligger på andra plats med 6,2 miljarder dollar (+13 %) och omeprazol (Losec) är på tredje plats med 5,2 miljarder dollar. Däremot tappar omeprazol 19 procent i sin försäljning. Det enskilda preparat som ökar mest är Eli Lillys schizofrenipreparatet olanzapin (Zyprexa). Förra året steg försäljningen med 21 procent till 4 miljarder dollar.

EMEA tror på fortsatt nedgång av antalet registreringsansökningar

0

Förra året sjönk antalet nya registreringsansökningar till EMEA till 31 vilket ska jämföras med 58 året innan. I sin budgetansökan för år 2004 säger EMEA i ett uttalande att de tror att antalet ansökningar kommer att ligga på cirka 38 för både detta och nästa år.
EMEA har redan beslutat att höja registreringsavgifterna för industrin på mellan 16 och 26 procent för att kompensera för nedgången.
Förra veckan beslutade EMEA att ansöka om en budget på 84 224 000 Euro för år 2004, vilket är åtta procent högre än för år 2003.

Läkemedel mot

förkylning fortfarande avlägset

0

På hösten och vintern är tusentals svenskar hemma från jobbet för att ta hand om sin egen eller barnens förkylning. Utebliven produktion kostar miljarder för samhället varje år. Ändå är förkylning inget prioriterat forskningsområde. Det finns inget nationellt förkylningscentrum som kämpar för att lösa förkylningens gåta. Läkemedelsindustrin gör inga storsatsningar

för att få fram läkemedel mot

en sjukdom som ändå går över innan man hinner få en tid

på vårdcentralen för att få ett recept.
Annika Linde är chef på virologiska avdelningen på Smittskyddsinstitutet. Hennes specialområde är egentligen influensa. Sjukdomarna liknar varandra, även om influensa är klart allvarligare. Förkylning, även känd som övre luftvägsinfektion, infektiös rinit eller rinofaryngit, är ett samlingsnamn för olika virusinfektioner. Annika Linde räknar upp rhinovirus, coronavirus, influensa C, enterovirus, RS-virus, parainfluensavirus och adenovirus. Rhinovirus är det vanligaste, och det finns i mer än hundra olika varianter.
? Det är svårt att få ett läkemedel som kan ta alla virus. Man skulle kunna tänka sig något immunstärkande, säger Annika Linde.
Det finns flera publicerade vetenskapliga arbeten som beskriver försök med interferon för att snabba på tillfrisknandet. Interferon aktiverar immunförsvaret. Tyvärr fick en del försökspersoner näsblod av behandlingen. Det enda Annika Linde kan rekommendera är ett sunt leverne och ordentligt med sömn. Dessutom är C-vitamin bra för slemhinnorna, men det behövs inte mer än vad som ingår i varierad kost.

Snuvad på godkännande
Förra året var det ändå nära att ett läkemedel mot förkylning kom ut på marknaden. Picovir (pleconaril) från läkemedelsföretaget Viropharma i USA gick igenom fas III med positiva resultat, men blev inte godkänt av det amerikanska läkemedelsverket FDA.
? Vi startade en sexveckors profylaktisk studie under förkylningssäsongen. Då fick vi telefonsamtal från kvinnor som använde p-piller och hade fått blödningar mitt under menscykeln, berättar Mark McKinlay, vice vd på Viropharma och ansvarig för forskningen på pleconaril.
FDA motiverade sitt avslag med att preparatet kan ge menstruationsstörningar, minska effekten av p-piller och leda till resistenta virusstammar. Risken för oönskade graviditeter är en för allvarlig biverkning för ett preparat mot en lindrig sjukdom som förkylning. Annars har resultaten varit positiva. Pleconaril förkortade sjukdoms-

tidenmed i snitt en dag. Men det fungerar bara på rhinovirus, som står för 50-80 procent av förkylningarna.
Föregångaren till pleconaril togs fram i Mark McKinlays laboratorium på 1980-talet. Utifrån kristalliserade rhinovirus designade man en liten molekyl som band till kapsiden, virusets skal. Molekylen hindrar viruset att binda till kroppens celler. Om det ändå lyckas ta sig in i en cell kan inte kapsiden öppnas och släppa ut sitt innehåll.
Omkring 1 500 varianter av molekylen har testats, och den bästa har valts ut. Patentet ägs av Santa Fe-Synthelabo, och är giltigt till 2012. Innan dess måste en produkt vara ute på marknaden om det ska vara lönsamt.

I näsan i stället
Problemet med ett läkemedel som pleconaril är att det har en måttlig effekt och det måste börja tas omedelbart när infektionen börjat. För att kunna säljas måste biverkningarna vara i det närmaste obefintliga och kostnaden låg.
Läkemedelsjätten Aventis arbetade tillsammans med Viropharma för att få pleconaril godkänt. Efter avslaget avbröts samarbetet. Mark McKinlay vill nu i stället ge preparatet som nässpray. På det sättet kan doserna i nässlemhinnan bli höga utan att några skadliga mängder kommer ut i kroppen och stör menscykeln. Han hoppas på nya kliniska prövningar snart, men det förutsätter att Viropharma får en ny partner som är beredd att satsa de pengar som krävs.
Den andra sidoeffekten FDA oroade sig för var uppkomst av resistenta virus. Mark McKinlay tror att den risken är mycket låg.
? Förkylningen går snabbt över. De virusmängder som sprids när resistenta virus hunnit uppstå är mycket små.

Fler nosar på området
Om pleconaril inte skulle lyckas finns det ett par konkurrenter. Pfizer har en proteashämmare, AG7088, i fas II. Det är samma klass av läkemedel som används i bromsmediciner för hivsmittade. Virus tillverkar stora proteinmolekyler som måste delas av proteaser för att fungera. Den processen blockeras av Pfizers preparat.
Ett litet företag som heter Perlan arbetar med en antikroppsinspirerad molekyl som inte har kommit ut i klinisk prövning än. Den blockerar ICAM-1, en receptor på nässlemhinnans celler som viruset binder till. Antikroppar tillverkas normalt i odlingar av genmodifierade däggdjursceller. Processen är dyr och därför knappast lämplig för förkylningsmedicin. Men Perlan har i stället lyckats få bakterier att tillverka en liknande molekyl till mycket lägre kostnad.
Den dag ett läkemedel mot förkylning godkänns är det dags att avgöra om det är värt att subventionera. Att lufsa runt i hemmet ett par dagar med mysbyxor och pappersnäsdukar är inget förskräckligt lidande för den enskilde. Och för samhället som helhet är förlusten kanske mycket mindre än vad som syns på frånvarosiffrorna. Några enstaka dagars frånvaro är en välbehövlig paus för många. Om vi inte hade förkylning att skylla på fick vi nog hitta på någon annan diagnos ? kanske tillfällig utbrändhet?
Andreas Bergström

Buprenorfin höll tre fjärdedelar av patienterna kvar i behandling

0

Buprenorfinbehandlingen jämfördes med placebo men i placebogruppen lyckades inte någon individ att fullfölja behandlingen. 75 procent av urinproverna från patienterna som var kvar i studien saknade spår av otillåtna droger.

40 personer med konstaterat opiatberoende som inte kvalificerade för metadonbehandling deltog i studien. Både placebogruppen och buprenorfingruppen fick också intensiv psykosocial behandling.

Efter ett år visade det sig att mortaliteten i placebogruppen var 20 procent medan motsvarande siffra för buprenorfingruppen var 0. Författarna menar att studiens storlek och design inte var upplagda för en mortalitetsjämförelse men trycker ändå på att dessa siffror stämmer väl med den kliniska verkligheten i Sverige.

Buprenorfin finns redan som registrerat läkemedel i Sverige men det har tidigare funnits få långtidsstudier på effekten. Författarna pekar också på att behandlingen inte ännu är helt tillgänglig för patienter på grund av formella omständigheter.

Tobakshandlare säljer stulna värktabletter

0

– Vi har fått tydliga signaler om att mindre tobakshandlare köper in värktabletter och säljer dem vidare till kunderna, säger Peter Lillius, säkerhetschef på Apoteket till Metro.

Bland annat har en tobaksaffär i Malmö pekats ut. Det finns också tips om att handlare i Stockholm gör likadant, men här saknas uppgifter om vilka affärer det gäller.

Vid inbrott på apotek kommer tjuvarna oftast över receptfria läkemedel, men även kaffekassor och bildskärmar. De receptbelagda läkemedlen förvaras bakom dubbla galler och är svårare att stjäla.

Nya kontraindikationer för ergotamin

0

Efter diskussioner med det kanadensiska hälsodepartementet, Health Canada, har Novartis valt att gå ut till läkare och patienter i Kanada och varna dem från att använda läkemedel innehållande ergotamin tillsammans med andra läkemedel som kan orsaka att ergotaminnivåerna ökar.

Ergotamin får enligt den nya kontraindikationen inte tas samtidigt som andra läkemedel som bryts ned via leverenzymet CYP 3A4, vilket leder till minskad nedbrytning och ökade halter av ergotamin. Det kan orsaka minskat blodflöde till hjärnan eller ben och armar. Fall av stroke och gangrän (lokal nekros) har rapporterats och har i vissa fall lett till amputation.

Novartis varnar för samtidig användning med bland annat proteashämmare (ritonavir, nelfinavir, indinavir och saquinavir), makrolidantibiotika (erytromycin och klaritromycin) och svampmedel som ketoconazol, itraconazol, fluconazol och clotrimazol). Även antidepressiva läkemedel, såsom nefazodon, fluoxetin och fluvoxamin, liksom grapefruktjuice, kan enligt Novartis vara en potentiell risk för ischemi.

För Novartis gäller varningen produkterna Migranal och Cafergot, som båda innehåller ergotamin eller dihydroergotamin, och används för migränbehandling.

Industrin vill ha färre hemligheter

0

LFN har kritiserats för att vara restriktiva med att lämna ut handlingar, av rädsla för att lämna ut företagshemligheter. Richard Bergström, vd för Lif, tycker att det varit för mycket hemlighetsmakeri. Med den nya öppenhetspolicyn ska LFN kunna arbeta mer offentligt.

En konkret åtgärd är att Lifs medlemsföretag uppmanas att redan i samband med ansökan ange vilka uppgifter som man vill ha sekretessbelagda efter beslutet. Efter beslutet bör i princip alla handlingar i ärendet bli offentliga, som ansökan, utredningsprotokoll och beslutsunderlag.

Om ett företag får besked att de kommer få avslag kan de dra tillbaks sitt ärende innan beslutet är formellt fattat. I de fallen vill Lif att LFN ska kunna publicera de principer som låg bakom beslutet.