Enligt Västerbottenskuriren kommer troligen båda universiteten att få eximinationsrätt för receptarieutbildning.
Luleå börjar redan till hösten medan Umeå får vänta till hösten 2003.
Tidigare hade universitetet i Umeå skrinlagt planerna på utbildningen eftersom man inte fick de forskningsanslag man önskade.
Nu har man ändrat sig. Enligt planerna ska ska Umeå dela upp den treåriga utbildningen i olika studiegrupper. På plats kommer 20 studenter att finnas samt lika många på distans. Dessutom kommer man att ha lokala studiegrupper på tre orter. Sollefteå, Falun och troligen Skellefteå.
Tanken med de lokala studiegrupperna är att studenterna kommer i kontakt med de lokala apoteken och den lokala arbetsmarknaden. Därmed hoppas Apoteket Ab att studenterna också ska bli kvar och fylla de tomma tjänsterna när de är färdigutbildade.
Ingert Nilsson
Årlig arkivering 2002
Både Luleå och Umeå startar utbildning för receptarier
Pensionerade läkare får arbetsplatskoder av landsting
Landstinget i Östergötland skapar särskilda gemensamma koder för pensionerade läkare och läkare utan vårdavtal med landstinget. På så sätt kan dessa fortsätta skriva ut subventionerade läkemedel.
Tanken är att även den förskrivning som sker på läkares fritid ska täckas in av dessa arbetsplatskoder. På så vis undviker man att förskrivningen på fritiden belastar klinikernas budget, berättar Mikael Hoffmann, chef för läkemedelsenheten vid Landstinget i Östergötland för Dagens Medicin.
Region Skåne är inne på samma linje som Landstinget i Östergötland, men där har man inte bestämt sig för hur man ska göra just med förskrivningen på fritiden.
Riksdagen klubbade igenom regeringens läkemedelsproposition i fredags. Det innebär att från och med den 1 oktober måste patienten själv betala hela kostnaden för recept som saknar arbetsplatskod.
Startskott för apotekshandel via telefon och internet
Klockan 13 idag inleds pilotprojektet som är riktat mot kunder i Malmö och Hässleholm.
De beställda varorna hämtas från det så kallade distansapoteket i Hässleholm och levereras inom 48 timmar till kundens bostad, arbete eller annan plats inom de två kommunerna. Kostnaden för kunden blir 75 kronor.
Nästa månad hoppas man utöka servicen till sex andra skånska kommuner och i juni till hela Skåne. Under nästa år kommer tjänsten, om allt går enligt planerna, att omfatta hela landet.
Ny kolesterolsänkare snart på marknaden
I slutet av förra året lämande företagen in sin registreringsansökan till det amerikanska läkemedelsverket FDA. Därmed kan det vara ute på marknaden redan under 2002.
Substansen verkar genom att hämma kolesterolabsorptionen ur tarmen. I studier har substansen getts både ensam och i kombination med statiner. Enligt de båda företagen har studierna visat att när ezetimib ges med den lägsta statindosen ger det en kolesterolsäkning som motsvarar den vid administrering av den högsta statindosen i monoterapi.
Fördelen med att kombinera två läkemedel är att mibnska risken för biverkningar genom att använda två låga doser istället för en hög.
Ansökan till FDA är på både monoterapi och tilläggsterapi med statiner.
Löneavtal klart för apoteksfarmacevter
Avtalet omfattar landets apoteksfarmacevter och innebär en löneökning på lägst 3,2 procent.
Förutom det centrala avtalet kommer en lönebildningsprocess ske på företagsnivå. Sveriges Farmacevtförbund och Apoteket AB kommer denna vecka att gå igenom avtalet och upprätta en tidsplan för lönerevisionen.
Avtalet är uppsägningsbart inför andra avtalsåret.
En ambition som uttrycks i det centrala avtalet är att knyta samman medarbetarnas uppnådda resultat, kompetens och skicklighet med den individuella löneutvecklingen.
Farmacevtförbundet distribuerade igår ett fax till apoteken med mer detaljerad information om avtalet, som också kan läsas på förbundets hemsida (se länk i högermarginalen).
Socialstyrelsen vill ha svenskt vaccinlager
Idag förser SBL Vaccin svenska sjukvården med vissa ormserum och vacciner mot gula febern och rabies. SBL Vaccin var tidigare statligt men är nu utlandsägt. Socialstyrelsen menar att staten måste ta ansvaret för att garantera snabb tillgång till preparaten.
Socialstyrelsen räknar med att det skulle kosta mellan 700 000 och 750 000 kronor om året att hålla ett nationellt lager med serum och vaccin. Kostnaden föreslås delas mellan stat och landsting.
De flesta vacciner, som de vanliga barnvaccinerna, behövs inte akut.
– Om det mot förmodan skulle uppstå några veckors brist på till exempel kikhostevaccin, så är det ingen katastrof, säger Johan Carlson, sakkunnig i infektionssjukdomar och smittskydd på Socialstyrelsens smittskyddsenhet till Dagens Medicin.
Vaccin mot gula febern krävs för att resa mellan vissa länder, och socialstyrelsen anser därför att det bör vara en statlig service för medborgarna. Vaccin mot rabies och ormserum används som behandling och måste därför alltid finnas tillgängligt.
Vissa år har influensavaccin tagit slut i Sverige, men eftersom det är nya typer av vaccin som krävs varje år är det inte lönt att lägga upp några lager.
Bra resultat för trippelterapi mot hiv
Metastudien publicerades i senaste numret av British Medical Journal och baserar sig på 54 studier. Det var studier som jämförde enkelterapi (med zidovudin) med placebo, dubbelterapi med enkelterapi och trippelterapi med dubbelterapi. Trippelterapi är det vanligaste i dagens sjukvård, och innebär oftast en kombination av två nukleosider och en proteashämmare.
Risken att dö var ungefär 30 procent mindre med enkelterapi än med placebo, 40 procent mindre med dubbelterapi än med enkel och 40 procent mindre med trippelterapi än med dubbel. Flera studier var dock tämligen korta.
Bland jämförelserna mellan trippel- och dubbelterapier varade bara en större studie mer än ett år. De längre studier som fanns för jämförelse mellan enkelterapi och placebo visade att läkemedlets effekter avtog efterhand, för att i princip vara helt försvunnen efter tre år.
I metastudien jämfördes också data för utvecklingen hos de överlevande. Det som jämfördes var halten av de blodkroppar som angrips av hivviruset. Även dessa data visade att trippelterapi var klart bättre än dubbelterapi.
P-piller ökar cancerrisk för papillomasmittade kvinnor
Tidigare epidemiologiska studier har visat ett oklart samband mellan p-pilleranvändning och livmoderhalscancer. I den nya studien utgår forskarna ifrån att humant papillomavirus, som även orsakar kondylom, i princip är en förutsättning för att utveckla denna cancertyp. Därför undersökte man sambandet mellan p-pilleranvändning och cancer hos kvinnor smittade med viruset.
För de kvinnor som använt p-piller i mindre än fem år fanns ingen ökad risk. Däremot hade de som använt p-piller i fem till nio år nära tre gånger större risk och de som använt p-piller i mer än tio år fyra gånger större risk att utveckla cancer. I studien ingick undersökningar både på livmoderhalscancer som spritt sig och som var begränsad till vävnaden. Resultaten skilde sig inte mellan dessa grupper.
När kvinnorna börjat eller slutat med p-piller verkade inte ha något samband med cancerrisken, det samband som hittades berodde enbart på den totala tiden pillren använts.
Forskarna tycker att ansträngningar bör göras för att kvinnor som använder p-piller längre tid ska få tillgång till undersökningar av livmoderhalsen.
Läkemedelsverket och Apoteket säger nej till återanvändning
I sitt yttrande över läkemedelskommitténs förslag om återanvändning skriver Läkemedelsverket att problemet att läkemedel inte används på rätt sätt inte löses genom återanvändning, rapporterar TT. I stället bör det lösas där det uppstår, när läkaren skriver ut medicinen och när den hämtas ut på apoteket.
Eftersom läkemedel ofta är temperaturkänsliga skulle det vara svårt att garantera kvaliteten vid återanvändning. Både Apoteket och Läkemedelsverket påpekar de risker detta innebär. Världshälsoorganisationen, WHO, avråder också från återanvändning.
Läkemedelsverket tycker i stället att lösningen på problemet med stora mängder kasserad medicin är noggrannare förskrivning, användning av provförpackningar och en förändring av förmånssystemet, enligt TT.
Alla sökande antogs till apotekarprogrammet
Intresset för apotekar- och receptarieutbildningarna i Uppsala har sjunkit kraftigt. Inför vårterminen i år hade antalet förstahandssökanden per plats sjunkit till 1,6. Alla som ville börja något av programmen kunde i slutändan göra det.
Utvecklingen oroar företrädare för den farmaceutiska fakulteten.
? Att inte fler söker dessa utbildningar kan på sikt bli ett hot mot den svenska läkemedelsindustrins fortsatta utveckling, men också mot läkemedelsförsörjningen till allmänheten via apoteken, säger professor Margareta Hammarlund-Udenaes, dekanus och grundutbildningsordförande vid Uppsala universitets farmaceutiska fakultet till UNT.
? På sikt riskerar det minskade intresset leda till att färre studenter tar sin examen och färre påbörjar en doktorandutbildning.
En förklaring till utvecklingen kan vara att apotekar- och receptarieutbildningar nu påbörjats även på andra orter. Utvecklingen kan också ses mot bakgrund av det minskade intresset för naturvetenskap överhuvudtaget.
Från Craig Venter till Agda Svensson
I år har Nordiska Farmacikongressen och Sjukhusfarmacikongressen slagits ihop till Nordisk Läkemedelskongress, som hålls 26-29 maj på Stockholmsmässan i Älvsjö. Bo Holmberg på Apoteket AB är ordförande i organisationskommittén. Han vill att kongressen ska ge en helhetssyn på läkemedelskedjan från forskning till användning.
? Förändringen går väldigt snabbt i kedjans olika länkar, men kommunikationen mellan länkarna är dålig.
Med läkemedelskedjans länkar menar Bo Holmberg forskning, utveckling, registrering, produktion, marknadsföring, klinisk verksamhet och användning. Alla delarna förändras av utvecklingen inom bioteknik och IT. Som han ser det är det de två sista leden som är de svagaste.
? Alltmer avancerade läkemedel produceras utan att de gör så mycket nytta, för de används inte på rätt sätt.
Kända namn på symposierna
Bo Holmberg leder själv det inledande huvudsymposiet. Han är märkbart stolt över de namnkunniga talarna: Astrazenecas vd Tom McKillop representerar läkemedelsindustrin, Thomas Lönngren, vd för den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA står för kontrollmyndighetens perspektiv, Anders Milton, tidigare ordförande i World Medical Association, kommer som representant för den medicinska professionen och Peter Kielgast, ordförande i International Phar-
maceutical Federation (FIP), är farmaceuternas företrädare. Symposiets namn är ?Utvecklingen av läkemedlets roll i sjukvård och samhälle ? nytt paradigm??
Bo Holmberg håller som bäst på att planera för vad som ska avhandlas och ser fram emot
en spännande diskussion med
Tom McKillop från Astrazeneca. Holmberg är oroad över utvecklingen inom läkemedelsindustrin. Idag finns det runt 40 multinationella läkemedelsbolag, om bara några år kan de vara så få som 25-30. Parallellt med den utvecklingen läggs allt mer av den egentliga verksamheten ut på olika dotterbolag.
Bo Holmberg anser, liksom många andra, att det finns en risk att etiken kommer på undantag när ledningen kommer för långt bort från verksamheten och huvudmålet blir att generera avkastning på kapitalet. Han tror att det fanns mer idealism i branschen när företagen var mindre.
? Det här är viktigt att diskutera. Läkemedelsjättarna är makthavare, de är bland de största företagen i världen.
Ett späckat program
Tillfrågad om kongressens höjdpunkter vid sidan om huvudsymposiet har Bo Holmberg svårt att svara. Allt är spännande.
? Möjligtvis har det blivit lite för mycket, det är mycket som händer samtidigt.
Efter huvudsymposiet fortsätter måndagen med symposier om apotekssystemen i Norden, läkemedelsindustrin och kliniska prövningar. Hela den första dagen är alltså vigd åt de stora aktörerna.
Tisdagen är ?teknikdagen?. Det handlar om elektronisk förskrivning, e-handel med läkemedel, kommunikation via nätet och annat som följer av IT-utvecklingen. Representanter från de olika nordiska länderna berättar om sina erfarenheter. Samtidigt berättar forskare om utvecklingen på forskningsfronten inom genteknik, immunologi och bioteknologi. Arrangörernas tanke är att det ska hålla sig på en nivå där det är begripligt för alla deltagare.
På onsdagen ska slutligen diskussionerna ta sig ner på den nivå som Bo Holmberg menar är läkemedelskedjans svagaste länkar. Det kommer bland annat att handla om läkemedeldistribution och läkemedelsanvändning.
På onsdagseftermiddagen hålls även en så kallad etikrond under ledning av bioetikern Mats G Hansson från Uppsala universitet. Han driver etikronder vid Akademiska sjukhuset sedan tre år tillbaka. Etikronden är en sorts workshop där deltagarna diskuterar ett antal etiska konflikter inom läkemedelsområdet eller heta områden som stamcellsforskning och gentester.
Ingen svensk kongress
Nordisk läkemedelskongress organiseras av representanter från bland annat Apoteket AB, Läkemedelsverket och Apotekarsocieteten i samarbete med företrädare från motsvarande organisa-
tioner i Norge, Danmark, Finland och Island. Läkemedelsindustriföreningen, Apotekarsocieteten och Apoteket AB står som ekonomiska garanter, men tanken är att kongressen ska bära sig själv.
? Vi är på god väg mot break-even, säger Bo Holmberg. Vi är uppe i 600 anmälda, målsättningen är minst 1 000.
Att kongressen ordnas i Sverige i år innebär också att den sedvanliga svenska Läkemedelskongressen inte kommer att hållas till hösten. Så för den som är sugen på att frottera sig med kollegorna i branschen är det maj månad som gäller.
Läkemedelskommittéer välkomnar Socialstyrelsens underlag för prioriteringar
Läkemedelskommittéerna förefaller att välkomna Socialstyrelsens arbete med att ta fram underlag för beslut om prioriteringar av när och hur vissa läkemedel ska användas. När de flesta remissvaren på det första prioriteringsunderlaget, om klopidogrel, kommit in är kommittéerna över lag positiva, medan Läkemedelsindustriföreningen och berörda företag kritiserar underlaget.
”Rapporten och eventuella senare riktlinjer ger ett utmärkt underlag för lokala riktlinjer och utbildningar riktade till förskrivarna i till exempel den lokala läkemedelskommitténs regi”, skriver läkemedelskommittén i mellersta Bohuslän medan Lif gör en annan bedömning av underlagets värde:
”Ekonomiska besparingsambitioner i stället för patientperspektivet kan inte långsiktigt utgöra en god grund som stöd för beslut om prioriteringar i fråga om medicinska faktorer” är den bitska slutsatsen.
I underlaget förordar Socialstyrelsens arbetsgrupp en restriktiv användning: Behandling med klopidogrel under högst tre månader efter konstaterad instabil krankärlssjukdom och som alternativ till acetylsalisylsyra enbart till patienter med allvarlig överkänslighetsreaktion.
Om arbetsgruppens rekommendationer tillämpades skulle kostnaden för klopidogrel halveras utan negativa hälsoeffekter menar gruppen.
Underlaget är det första av fem rapporter om prioriteringar som gäller läkemedel. Coxiber, kombinationsbehandling med interferon-alfa och ribavirin, interferon-beta och synpunkter på selektiv hämmare av tumör nekros faktor-alfa kommer också under året.
– Socialstyrelsen har ett uppdrag från regeringen att ta fram kunskapsunderlag för öppna prioriteringar inom sjukvården, säger Christina Kärvinge på Socialstyrelsen.
Ett av projekten gäller medicinska metoder.
– Tillsammans med SBU och Läkemedelsverket valde vi dessa fem nya och dyra läkemedelsbehandlingar för att se om det är möjligt att ta fram ett underlag för prioriteringar på det området.
Hon tycker att den här rapporten visat att det är möjligt.
– Däremot är det inget som säger att Socialstyrelsen är den instans som ska göra dessa framöver.
Efterlängtat medel mot Alzheimer på apotekshyllorna kring årsskiftet
I slutet av februari rekommenderade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA:s expertkommitté CPMP godkännande av memantin (Ebixa), det första läkemedlet som visat sig ha effekt vid måttlig till svår Alzheimers sjukdom. I åtta omfattande kliniska studier under 1990-talet har medlet visat sig ge alzheimerpatienter signifikant förbättrad kognitiv funktion samt en ökad förmåga att klara av dagliga aktiviteter. De största effekterna har, i motsats till vad som gäller för de etablerade kolinesterashämmarna, setts hos patienter med avancerade former av Alzheimers sjukdom. I den så kallade M-Best-studien – ledd av professor Bengt Winblad vid Huddinge universitetssjukhus med flera och publicerad 1999 – nåddes goda behandlingsresultat med memantin hos drygt 60 procent av de deltagande patienterna.
Transient antagonist
Den exitatoriska signalsubstansen glutamat spelar en viktig roll i utvecklingen av neurodegenerativa sjukdomar. Kronisk frisättning av ämnet i glutamaterga neuron leder till en permanent hög signalöverföring, vilket är en del i sjukdomsförloppet vid Alzheimer.
I normala fall skyddar magnesiumjoner mot överdriven signalöverföring i dessa neuron genom att blockera den så kallade NMDA-receptorn. Under inlärnings- och minnesprocesser ökar dock frisättningen av glutamat tillfälligt, magnesiumjonerna lämnar receptorn, och en signal produceras.
Vid neurodegenerativ demens frisätts hela tiden låga nivåer av glutamat, vilket gör att magnesiumjonerna är konstant frikopplade från NMDA-receptorn. Det postsynaptiska inflödet av kalcium ökar och en konstant hög signal erhålls. På grund av detta brus kan normala signaler vid exempelvis minnesprocesser inte kännas igen.
Memantin är en så kallad transient NMDA-receptorantagonist. I motsats till magnesium blockerar läkemedlet NMDA-receptorn i närvaro av glutamat, vilket gör att det postsynaptiska inflödet av kalcium stoppas. Detta leder till en lägre bakgrundssignal. Vid minnes- eller inlärningsprocesser, då glutamatfrisättningen tillfälligt ökar enligt ovan, lämnar memantinmolekylen receptorn en kort stund. En signal överförs, som tack vare det låga bakgrundsbruset kan urskiljas som vanligt.
Memantin har tagits fram av det tyska forskningsbolaget Merz och kommer att marknadsföras av Lundbeck i Europa.
– Vi förväntar oss ett slutligt EU-klartecken innan andra kvartalets utgång i år. Sedan kan prisförhandlingen börja. Preparatet kommer att finnas på apotekshyllorna tidigast i slutet av året, säger Leif Jokinen, vd för Lundbecks svenska marknadsbolag.
Memantin är sedan 15 år godkänt i Tyskland samt i Ryssland, Argentina och Luxemburg.
Anastrozol mer effektivt än tamoxifen
Resultat från Atacstudien presenterades på torsdagen på Europeiska bröstcancerkonferensen, en studie på postmenopausala kvinnor som haft bröstcancer i ena bröstet. De kvinnor som fick anastrozol hade 58 procent lägre risk än de som fick tamoxifen att utveckla cancer i det friska bröstet.
Kvinnor som haft bröstcancer i ett bröst har ungefär tre gånger högre risk att få bröstcancer igen än andra kvinnor. I anastrozolgruppen fick 0,4 procent cancer i det friska bröstet, jämfört med 1,1 procent i tamoxifengruppen. Det fanns även en grupp som fick kombinerad behandling, men det gav inga ytterligare fördelar. Av etiska skäl fanns ingen placebogrupp, men det är känt sedan tidigare att tamoxifen ungefär halverar risken för tumörer i det tidigare friska bröstet.
Idag används anastrozol mot mer avancerade former av bröstcancer, men Astrazeneca hoppas få utökad indikation på preparatet, som säljs under namnet Arimidex.
Tvåmiljardersgränsen sprängdes
Totalförsäljningen (förmån plus egenavgift) översteg för första gången två miljarder kronor och uppgick till 2,03 miljarder ? den högsta månadsnivån hittills på 2000-talet. Huruvida trenden håller i sig är dock osäkert, januarisiffran har sällan tidigare varit en bra indikator på den kommande försäljningen under året.
I år inkluderas fler läkemedelsgrupper i de kostnader som delas solidariskt mellan landstingen. Tidigare inkluderades enbart blödarpreparat, men nu gäller den gemensamma finansieringen även läkemedlet Cerezyme mot Gauchers sjukdom samt
hivläkemedel.
Orsaken är att det rör sig om extremt dyra läkemedel för
sjukdomar som är koncentrerade till vissa områden i landet.
Nya EU-regler ger incitament att utveckla orphan drugs
Det bästa som hänt på området hittills. Så beskriver Lars-Uno Larsson, grundare av det svenska pionjärföretaget Swedish Orphan International, det nya EU-regelverk som fastslogs 1999 och trädde i kraft året därpå.
De nya reglerna har lett till att såväl större läkemedelsföretag som mindre aktörer nu står på kö för att få läkemedel klassade som orphan drugs.
Många incitament
Enligt EU:s definition ska läkemedlet vara avsett för ?diagnos, prevention eller behandling av en livshotande eller kroniskt funktionsnedsättande sjukdom, med en prevalens på maximalt 0,05 procent av befolkningen inom EU-länderna?. Undantag från detta krav kan dock medges om medlet av andra skäl är olönsamt att marknadsföra. Ett ytterligare krav är att tillfredställande terapier inte redan får existera för indikationen ifråga. Kriteriernas utformning gör att läkemedel mot sjukdomar som är ovanliga i Europa men vanliga på andra håll i världen, exempelvis tbc, kan inkluderas.
Läkemedel som uppfyller villkoren får en rad fördelar. Forskningsbidrag och reducerade ansökningsavgifter kan beviljas, och rådgivning erbjuds från läkemedelsmyndigheten EMEA kring protokoll för kliniska prövningar, ansökan om godkännande med mera. Ett annat incitament är att godkännanden av orphan drugs alltid sker via en central procedur och omfattar samtliga 15 medlemsländer samt Island och Norge.
Den största belöningen utgörs dock av en tioårig oinskränkt marknadsexklusivitet på den aktuella indikationen.
Brokig samling
Förhandsbeslut om orphan drug-klassificering fattas av EMEA:s nyinrättade Committe for Orphan Medicinal Products, COMP. Här ingår representanter från samtliga medlemsländer, tre representanter från patientorganisationer samt tre från EMEA:s expertkommitté CPMP.
COMP:s rekommendationer vidarebefordras till EU-kommissionen som fattar det slutliga beslutet om klassningen.
Hittills har 160 ansökningar om orphan drug-status inkommit till kommittén. 98 av dessa hade i skrivande stund fått positiva utlåtanden, medan 33 ansökningar dragits tillbaka. Ansökningarna gäller en brokig samling molekyler; allt från experimentella preparat i tidig pipeline till färdiga och dokumenterat välfungerande läkemedel. Företagen bakom ansökningarna är av varierande storlek; mindre företag som Swedish Orphan vid sidan av läkemedelsjättar som Pharmacia och Aventis.
Bara två preparat har dock hittills fått ett slutligt klartecken från EU-kommissionen och nått marknaden som särläkemedel. Bland dessa finns Novartis uppmärksammade cancerpreparat imatinib (Glivec).
Lars-Uno Larsson grundade Swedish Orphan för 14 år sedan. Företaget har huvudkontor i Stockholm, dotterbolag i flera länder och tillhandahåller cirka 35 orphan drugs i olika delar av världen.
? I början av vår verksamhet kunde man likna oss vid en miniversion av ett traditionellt läkemedelsföretag. Idag är vi snarare ett fullt integrerat läkemedelsbolag med projektledning, medicinsk avdelning, registreringsavdelning och enheter för marknadsföring, ekonomi och logistik. Engagemanget är dock på många plan större än vad som är vanligt i större företag, säger Lars-Uno Larsson, numera styrelseordförande i företaget.
Swedish Orphan samarbetar dels med andra bolag som har särläkemedel under utveckling, men som inte själva anser sig ha resurser för att satsa vidare på dessa. Drygt 20 samarbetsprojekt har etablerats med stora läkemedelsföretag och mindre bioteknikbolag.
Man driver dock även eget utvecklingsarbete i nära samarbete med externa experter. Detta arbete har bland annat lett fram till Orfadin, världens hittills enda läkemedel mot den ovanliga men dödliga leversjukdomen ärftlig tyrosinemi typ 1. Totalt finns i världen cirka 350 barn med sjukdomen, som beror på skadlig nedbrytning av aminosyran tyrosin.
Medlet har tagits fram i nära samarbete med forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, och hela världsproduktionen av medlet tillverkas nu av Apoteket AB i Sverige. Orfadin godkändes nyligen i USA, och i Europa har EMEA beviljat orphan drug-klassificering för indikationen tyrosinemi typ 1. För några veckor sedan gav COMP ett positivt utlåtande för ytterligare en indikation.
Swedish Orphans utvecklingsportfölj rymmer även ett läkemedel mot tbc ? en ovanlig sjukdom inom EU men knappast globalt ? i tidig klinisk utveckling.