Efterlängtat medel mot Alzheimer på apotekshyllorna kring årsskiftet

Ett nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom, memantin (Ebixa), väntas finnas på svenska apotekshyllor innan nästa årsskifte eller strax därefter.

24 mar 2002, kl 00:00
0

I slutet av februari rekommenderade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA:s expertkommitté CPMP godkännande av memantin (Ebixa), det första läkemedlet som visat sig ha effekt vid måttlig till svår Alzheimers sjukdom. I åtta omfattande kliniska studier under 1990-talet har medlet visat sig ge alzheimerpatienter signifikant förbättrad kognitiv funktion samt en ökad förmåga att klara av dagliga aktiviteter. De största effekterna har, i motsats till vad som gäller för de etablerade kolinesterashämmarna, setts hos patienter med avancerade former av Alzheimers sjukdom. I den så kallade M-Best-studien – ledd av professor Bengt Winblad vid Huddinge universitetssjukhus med flera och publicerad 1999 – nåddes goda behandlingsresultat med memantin hos drygt 60 procent av de deltagande patienterna.

Transient antagonist

Den exitatoriska signalsubstansen glutamat spelar en viktig roll i utvecklingen av neurodegenerativa sjukdomar. Kronisk frisättning av ämnet i glutamaterga neuron leder till en permanent hög signalöverföring, vilket är en del i sjukdomsförloppet vid Alzheimer.
I normala fall skyddar magnesiumjoner mot överdriven signalöverföring i dessa neuron genom att blockera den så kallade NMDA-receptorn. Under inlärnings- och minnesprocesser ökar dock frisättningen av glutamat tillfälligt, magnesiumjonerna lämnar receptorn, och en signal produceras.
Vid neurodegenerativ demens frisätts hela tiden låga nivåer av glutamat, vilket gör att magnesiumjonerna är konstant frikopplade från NMDA-receptorn. Det postsynaptiska inflödet av kalcium ökar och en konstant hög signal erhålls. På grund av detta brus kan normala signaler vid exempelvis minnesprocesser inte kännas igen.
Memantin är en så kallad transient NMDA-receptorantagonist. I motsats till magnesium blockerar läkemedlet NMDA-receptorn i närvaro av glutamat, vilket gör att det postsynaptiska inflödet av kalcium stoppas. Detta leder till en lägre bakgrundssignal. Vid minnes- eller inlärningsprocesser, då glutamatfrisättningen tillfälligt ökar enligt ovan, lämnar memantinmolekylen receptorn en kort stund. En signal överförs, som tack vare det låga bakgrundsbruset kan urskiljas som vanligt.

Memantin har tagits fram av det tyska forskningsbolaget Merz och kommer att marknadsföras av Lundbeck i Europa.
– Vi förväntar oss ett slutligt EU-klartecken innan andra kvartalets utgång i år. Sedan kan prisförhandlingen börja. Preparatet kommer att finnas på apotekshyllorna tidigast i slutet av året, säger Leif Jokinen, vd för Lundbecks svenska marknadsbolag.
Memantin är sedan 15 år godkänt i Tyskland samt i Ryssland, Argentina och Luxemburg.