För högt blodtryck bortförklaras av läkare och patienter

En förklaring till att få personer med högt blodtryck lyckas sänka trycket till önskvärda nivåer kan vara att både läkare och patienter tenderar att förklara bort ett för högt tryck. Det visar en ny svensk avhandling.

24 mar 2006, kl 11:34
0

Annons

Vid behandling av högt blodtryck har man både problem med dålig följsamhet och att många som behöver behandling inte upptäcks. Dessutom är det enligt den senaste SBU-rapporten bara cirka en fjärdedel av de som faktiskt tar sina läkemedel som når den eftersträvade blodtrycksnivån.
– Det gör att många patienter i onödan drabbas av svåra komplikationer som hjärtinfarkt, kärlkramp och i värsta fall en för tidigt död, säger läkaren Staffan Svensson vid Sahlgrenska akademien i Göteborg.
Han har i sin avhandling studerat hur patienter som får blodtrycksläkemedel och deras läkare tillsammans fattar beslut om fortsatt behandling genom att analysera 51 bandinspelade återbesök. Medelåldern hos patienterna var 58 år och det var lika många män som kvinnor som ingick i studien.
– Genom de inspelade samtalen får man en inblick i vad som verkligen händer och hur de tillsammans resonerar sig fram till val av behandling, säger han.
Vid återbesöken handlar det till stor del om att se hur behandlingen fungerar och om den ger några biverkningar. I vissa fall ligger blodtrycket på en bra nivå och patienten har inga biverkningar. I andra fall ligger blodtrycket på gränsen till högt eller patienten har något symtom som kan vara en biverkan. I sådana lägen är det inte uppenbart vad läkaren ska göra; ska dosen höjas, sänkas, medicinen ändras eller ska medicineringen fortgå oförändrat?
– Vi fann att läkarna och patienterna gärna förklarade bort ett lätt till måttligt förhöjt blodtryck. Påfallande ofta sa patienten att just idag var det högt för att man kände sig stressad och läkaren hakade gärna på och instämde.

– Det kan naturligtvis vara så i en del fall, men det verkar egendomligt att det skulle gälla så många.
Ett annat tänkbart skäl till den dåliga blodtryckskontrollen är att de beslut som fattas i samtalen inte återspeglas i patienternas vardag, menar Staffan Svensson. Patienten vill kanske inte vara riktigt ärlig utan svarar på ett visst sätt för att vara läkaren till lags.

Olika om biverkningar

När det gällde biverkningar var patienter och läkare inte lika överens. Här trodde patienterna oftare att symtom berodde på läkemedlen, medan läkarna gjorde andra tolkningar.
– Läkarna föreslog ofta att biverkningarna berodde på patienternas livsstil. Som läkare vet man naturligtvis att man kan ha ont i huvudet av så många olika anledningar, det behöver inte bero på läkemedlen, säger Staffan Svensson.
I samtalen var läkarna generellt mer aktiva än patienterna både när det gällde att tolka blodtrycksvärden och biverkningar. De talade mer, var mer drivande i förklaringarna och låg bakom de flesta besluten.
– Läkarna fick ofta sista ordet, medan patienternas roll överlag var mer passiv. Men i praktiken är det förstås patienterna som får sista ordet, eftersom de bestämmer om de faktiskt ska ta de läkemedel som ordinerats, säger Staffan Svensson.

Tror på läkaren
I en mindre intervjustudie med 33 av patienterna undersökte han vilka skäl patienterna hade för att ta respektive inte ta sina läkemedel. Han fann att patienterna ofta angav förtroende för läkarna som ett skäl att ta dem. Ett annat skäl var att de ville undvika komplikationer eller helt enkelt ville få ned blodtrycket.
Skäl emot att ta läkemedlen var oro för biverkningar eller en ovilja mot läkemedel i allmänhet. Dessa resultat understryker ytterligare vikten av att läkarna måste förstå både sina egna och patienternas bevekelsegrunder för att fatta beslut om läkemedelsbehandling, menar Staffan Svensson.
– Det går ju inte att hjälpa patienter att övervinna olika hinder mot att ta läkemedel om man inte vet vilka hindren är, säger han.
Andra studier har visat att en stor del av de patienter som inte tar förskrivna läkemedel gör det för att man har en generell antipati mot läkemedel och rädsla för biverkningar.
Det finns ett begrepp som kallas ?Drug resistance? eller läkemedelsmotstånd som uppmärksammats mer och mer på senare år.
– Om man har en generell ovilja mot läkemedel är man naturligtvis också mer benägen att koppla olika symtom som uppträder samtidigt till läkemedlet, säger Staffan Svensson.
Det finns alltså en rad olika faktorer som påverkar de beslut som fattas vid återbesöken.

– Det handlar inte bara om att mäta ett värde, utan i stor utsträckning om att förklara värdet. Det här är av intresse eftersom de behandlingar som finns mot högt blodtryck används på ett högst otillfredsställande sätt, säger Staffan Svensson.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng