Annons

Arkivering

I fablernas värld

0

ENTREPRENÖR 2009. 315 dagar kvar. Så var vi tillbaka igen och ytterligare ett 70-tal dagar har gått på vägen fram till avmonopoliseringen. Tänkte börja ?säsongen? med att med hjälp av djurriket filosofera lite kring det befintliga bolaget på marknaden, Apoteket AB. Jag har deklarerat det förut och jag gör det gärna igen, jag har inget emot Apoteket AB eller deras anställda, däremot anser jag att monopolet är skadligt för marknaden, för den svenska farmacin och för patienterna.

Just lindansen mellan att vara kritisk mot monopolet och att vara kritisk mot Apoteket AB verkar vara svår och många inom bolaget tycker inte att den här spalten klarar det alls. Jag är fascinerad av detta, pratade med kollegor som driver bolag inom området läkemedelsnära tjänster och de upplever samma sak, att överhuvudtaget börja prata om att konkurrera med Apoteket AB ses som något mycket farligt av en del personer inom bolaget.

Jag skulle vilja sätta detta i ett perspektiv, mina kollegor och jag jobbar i bolag som omsätter ca 10 miljoner kronor per år. Apoteket AB omsätter cirka  40 miljarder. Bolaget omsätter alltså cirka 4000 gånger mer än vad vi gör.

Jag gillar fabler, fabeln är en bra metod för att få perspektiv på tillvaron. Om vi tänker oss att Apoteket AB är en elefant. En elefant väger ungefär 5 ton. 5 000/4000 = 1,25 kg. I jämförelse med den gröna elefanten så väger våra små bolag alltså lite drygt ett kilo var. Vi är små ljusgröna kaniner och ankor som hoppar runt elefanten. Jag vet inte vad en djurpsykolog skulle säga om en elefant som är rädd för 2-3 kaniner och ankor, men jag tror inte att elefanten ifråga kommer att bedömas som stark nog att gå själv ut i djungeln.

Ok, enough fablande, vad jag vill säga med detta är att monopolåren har skadat även Apoteket AB, man skall inte reta upp sig på smådjur och försöka försvåra deras verksamhet, det är helt meningslöst. Däremot kanske många små faktiskt kan hjälpa även en stor jätte som är van att jobba ensam. När jag läser Bamse för min dotter så är det i alla fall den moralen jag tutar i henne.

Vi som jobbat utanför monopolet i många år har lärt oss en hel del som Apoteket AB faktiskt inte kan. Att då stoppa samarbetet med oss för att vi vinner en liten del i en upphandling som är värd ungefär lika mycket som en kaninfot eller motarbeta en enstaka anka som kvackar lite för mycket i bloggspalterna är idiotiskt, ett samarbete mellan de fristående spelarna och Apoteket AB skulle gagna båda parter väldigt mycket. Inte minst när ett antal enorma djur (jag tror faktiskt inte att vårt djurrike räcker till för att hitta en fabelmotsvarighet till Boots, ett helt stim med blåvalar?) kommer in i vårt lilla skyddade ekosystem inom kort.

Ja till detaljhandel, men…

0

Under sommaren inflöt remissinstansernas syn på
apoteksmarknadsutredningens förslag till detaljhandel med vissa receptfria
läkemedel. 94 remissinstanser svarade. Jag har läst 60.

Nästan alla instanser
bejakar förslaget och ser möjligheter till ökad egenvård. Farmaciförbundet,
liksom Sveriges pensionärers riksförbund (SPRF), motsätter sig förslaget i sin
helhet. Farmaciförbundet anser att förslaget borde ha föregåtts av en
konsekvensanalys ur folkhälsosynpunkt. Det framstår som apart i skenet av att
Folkhälsoinstitutet självt inte svarat på remissen. PRO, RFMH och några
landsting, som motsatt sig avmonopoliseringen, stödjer nu förslagen i det
aktuella delbetänkandet.

Den vanligaste invändningen mot förslaget gäller
vem som ska få sälja. Inte oväntat är SKL med flera kommuner och landsting för
att de senare ska få sälja. Den främsta motiveringen är att konkurrensen mellan
privat och offentlig vård annars snedvrids. Konkurrensverket anser däremot att
den kommersiella verksamhet som dessa ibland bedriver inte ger mersmak. Jag frågar
mig också om det lämpliga i att kommuner ska inspektera sin egen detaljhandel.
Socialstyrelsen anser dessutom att förskrivare inte ska få försälja
receptfritt, eftersom en intressekonflikt mellan vård och kommers lätt uppstår.
Apotekarsocieteten har i sitt svar gått på en liknande linje ? den klassiska ?
och menar att vare sig privata eller landstingskommunala sjukvårdsinrättningar
ska få sälja. Expeditionsapotek och kiosker kan täcka behovet.

Åldersgränsen för försäljning är nästa tvisteämne.
De svarande som har kommersiella intressen i frågan förordar ett borttagande,
under det att professionella organisationer instämmer i en gräns på 18 år. Ett
ibland framfört alternativ är att olika produkter skulle få olika åldersgräns.
Det låter medicinskt rimligt, men är praktiskt omöjligt. Medicinskt rimligt men
praktiskt möjligt är däremot, som Läkemedelsverket föreslår, att den som säljer
ASA också ska sälja paracetamol. De som vill ta bort åldersgränsen hävdar att
det är illegal konkurrens mot apoteken, som ju föreslås inte omfattas av
gränsen. Konkurrensvisan beaktar inte förhållandet att apoteken är en kostsammare
professionell miljö med närhet till kvalificerade bedömningar och råd.

En liknande tudelning av åsikter gäller frågan om
ansökan respektive tillstånd till Läkemedelsverket att starta försäljning.
Anmälan vore OK om det fanns en robust tillsyn, som snabbt kunde besöka
verksamheten. I avsaknad av en sådan bör man initialt ta det säkra för det
osäkra. Det gäller även frågan om exponering i butiken, som följer samma
tudelade syn.

Kontroll- och tillsynsfrågan tilldrar sig också
kommentarer. Fler instanser anser att Läkemedelsverket borde ha allt ansvar, d
v s även det lokala, som utredaren föreslagit ge kommunerna. Det är en utmärkt ordning,
men den faller så länge Läkemedelsverket självt inte anser sig kunna bygga upp
en lokal verksamhet inom rimlig tid. Det är viktigt att de lokala inspektörerna
håller måttet. De bör vara farmacevter och ha samma ställning som hälso- och
miljöinspektörer. Kedjor med stora försäljningsvolymer bör dessutom ha anställda
farmacevter för egenkontroll av verksamheten. Det torde motsvara det önskemål
om ?tillgång till? eller ?överinseende? av farmacevtisk kompetens, som yrkas i några
svar.

Flera remissvar behandlar vad Läkemedelsverket i
framtiden ska gå på när ?listan? över de aktuella receptfria läkemedlen skall
upprättas. En berättigad oro gäller ökad tillgång till utvärtes antibiotika.
Instanser med kommersiella intressen anser att i stort hela apotekets självval
bör ut. Några svar resonerar kring lämpligheten att referera till användningen
inom EU, som ett kriterium för att listas. Jag litar på att Läkemedelsverket
gör rimliga avvägningar i varje enskilt fall och ansluter mig till några svar
från rättsväsendet ? allt behöver inte skrivas i lag. I statistikfrågan anser
jag att det framkom ett bättre förslag än utredarens. Låt partihandeln leverera
in statistiken och låt handlarna slippa. Svajar rapporteringen kan inga
slutsatser dras.

Kring informationen råder stort instämmande i
utredarens förslag. Jag anser dock, i likhet med Apotekarsocieteten och
Apoteket, att personal som inte tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen inte ska
försöka förklara bipacksedeln för kunderna. De förra ska säga ?var så god och
läs? och hänvisa kunder som har svårigheter till apotek. Personal i
sportaffärer, hos optiker och liknande kommer annars att frestas att ge
behandlingsråd.

Många remissinstanser har sina käpphästar. För den
juridiskt mindre bevandrade är det spännande att läsa domstolsväsendets svar.
De ser inkonsekvenser och brister i texten ? detaljhandel ges t ex flera
definitioner. De påpekar dessutom att olika lagar om nikotinläkemedel, vissa
växtbaserade läkemedel m fl bör sammanföras med den aktuella lagen till en.
Javisst, då ser man ju inkonsekvenser, som att åldersgräns krävs på apotek för
rökavvänjningsmedel, och att t.ex. VUM får exponeras fritt i snabbköpet till
skillnad från övriga läkemedel.

Hösten när vi ska få veta allt

0

Semestertiderna är över. Många startar idag igång
sina datorer och undrar ungefär ?var var jag nu någonstans??. En fråga som
lämpar sig rätt väl för hela läkemedelsområdet, ?var var vi nu någonstans??.
Våren slutade i en rad frågetecken och jag kan inte låta bli att undra: kommer
vi verkligen få alla de besked som blivit utlovade till hösten?

När
EU-kommissionen i februari släppte sitt förslag om hur företagen ska få
marknadsföra receptbelagda läkemedel till allmänheten blev kritiken mycket
stark. Kommissionen tog det hela med ro och svarade att det här är bara ett
tankeförslag, det riktiga förslaget kommer till hösten.

När missnöjet med Rejeutredningens olika delar
började växa sig allt starkare under våren blev svaret från regeringen att de
ska ta lyssna på kritiken och se över det hela när de skriver propositionen.
Som kommer till hösten.

Samma svar får den som undrar hur den här
omregleringen egentligen ska gå till. Det ska klarna till hösten.

När Alliansen vann valet 2006 var det med fina
löften om att Sverige skulle bli en forskningsnation. Alla kritiska frågor som
rör regeringens forskningspolitik har bemötts med beskedet att krafttagen
kommer i forskningspropositionen. Som kommer till hösten.

Nu sitter vi här och väntar med spänning. Äntligen
är det höst och beskedens tid är här. Eller? Var det inte ungefär så här det
lät i januari också. Fast då skulle beskeden komma under våren.

Hur som helst. Läkemedelsvärldens
nyhetsrapportering är igång igen, redo att hålla dig uppdaterad på
vilka beslut som fattas, debatteras och skjuts upp. Välkommen till en spännande
höst!  

  

Nu är det tidningens tur!

0

Förra hösten presenterade vi en nyrenoverad webbplats. Nu är det tidningens tur. En viktig förändring är att tidningen ska kunna läsas på olika nivåer, och nu börjar arbetet ta form.

Bakgrunden till vår omgörning är att mycket har hänt sedan 2001, då Läkemedelsvärldens nuvarande design skapades. Internet har befäst sin position som snabb nyhetsförmedlare och ett givet åsikts- och debattforum. Redan förra året bestämde vi oss för att det är webbplatsen som är vårt främsta nyhetsforum. Vi ?sparar? inte längre nyheter till tidningen, utan publicerar här så fort något har hänt. Men vår bransch handlar om mycket mer än det som framkommer i dagsnyheter. Där kommer tidningen in med fördjupat material, problematiserande och initierade artiklar om aktuella händelser som ett komplement till det snabba nyhetsflödet.

En annan känd förändring är ju att mängden information och intryck ständigt ökar. Ögonen sorterar vant, snabbt och effektivt, och tålamodet är mindre. Det gäller för oss som publicister att varudeklarera bättre, annars försvinner vi i mängden. Det är intressant att se hur även tunga internationella medicintidskrifter populariserats ett snäpp, ett exempel är BMJ (British Medical Journal).

Tanken med vår nya form är att tidningen ska kunna läsas på olika nivåer. Den kommer att vara mer lättöverskådlig, så att även en stressad läsare kan få med sig de viktigaste händelserna vid en snabb genombläddring. Men för den som kopplar bort telefonen, hämtar en kopp kaffe och tar sig tid att läsa en längre stund finns mycket fördjupat material. Ett exempel på helt nytt innehåll är våra fortbildningssidor.
?Få koll på fem minuter, bli expert på en timme? har varit vår interna slogan för arbetet.

Det är förstås helt omöjligt att beskriva förändringarna i ord, därför bjuder vi på ett eget gratis smakprov på den nyrenoverade tidningen.
Skicka ett mejl med namn och adress till kampanj@lakemedelsvarlden.se så kommer det med posten den 15 september.

Med detta vill jag önska alla våra läsare en riktigt härlig sommar, välkomna tillbaka till en spännande höst!

Ewa Lundborg
Chefredaktör

Vad menar Ylva egentligen?

2

ENTREPRENÖR 2009. Ny räkning: 281 dagar kvar. När jag intervjuades inför den här bloggen så sade jag att en av anledningarna till att jag vill göra detta är att ?Kejsarens nya kläder? är min favoritsaga. Och det är bara att inse, det är mycket naket i politiken just nu.

Göran Hägglund motiverade uppskjutningen med att entreprenörerna och kedjorna annonserat att de inte skulle hinna bli klara i tid. Jag trodde att det fanns budord som reglerade den typen av handhavande med sanningen. Det är bara att kolla på listan med frågor som vi skickade in för en och en halv månade sedan, i stort sett inga svar har kommit in ännu. Socialministern behöver inte gå så långt som till leverantörerna  för att hitta problemen som orsakat förseningen, han behöver faktiskt  inte ens resa sig upp eftersom de ligger i hans knä.

Ylva Johansson har gått in i debatten och vill att vi apotekare skall lära oss att stava till expropriera igen (se denna artikel). Signalen är att det är farligt att starta apotek för om (s) vinner nästa val så skall monopolet återställas. Johansson utesluter inte att staten kan komma att köpa tillbaka apotek. Jag vet knappt var jag skall börja kommentera detta, men om vi börjar på toppen,  vilka av beslutsfattarna är det egentligen som vill ha ett monopol? Är det någon mer än Ylva och små delar från vänsterfalangen av Sveavägen 68? Stefan Carlsson och Ewa Fernvall gick för några veckor sedan ut i DN Debatt . Några citat från den:

?Bra för våra kunder att monopolet upphör?

? Detta är en nödvändig utveckling, som ligger helt i linje med hur övriga apoteksmarknader i Europa utvecklas, och som vi inom Apoteket AB välkomnar?

?Vi anser av flera skäl att det är en naturlig utveckling att avveckla apoteksmonopolet. De främsta skälen är minskade läkemedelskostnader och ökad tillgänglighet.?

Detta skrivet av en av Socialdemokraternas favoritdirektörer och av en före detta fackförbundsordförande. Tidigare Ylvas förtrogna men vem lyssnar hon på i dag? Och jag kan inte låta bli att citera avslutningen av Ylva-intervjun:

? ? Vertikal integration är en av de saker som kan förbjudas om vi kommer i regeringsställning. Vi vill inte ha ytterligare företag som sitter och skär pengar emellan. Detsamma gäller prismodellen som innebär att företag kan pressa sina inköpspriser och höja sina utpriser och därmed skapa vinster som samhället betalar.?

Det är fullt möjligt att jag är dum i hela huvudet men innebär inte vertikal integration att det blir färre led och färre företag som skär pengar emellan? Och vad är meningen ?prismodellen som innebär att företag kan pressa sina inköpspriser och höja sina utpriser och därmed skapa vinster som samhället betalar? annat än osynad retorik? Rx marknaden är reglerad, bolagen kommer inte att kunna höja sina utpriser. Och om de pressar sina inköpspriser så skall enligt Rejes fantastiska förslag en stor del av mellanskillnaden gå tillbaka till staten. Om Ylva till äventyrs inte pratar Rx utan OTC så är det inte samhället utan individen som betalar. Vilket man gör redan i dag eftersom en stor del av Apoteket AB:s vinst  kommer från marginalen på OTC-läkemedel.  Så vad betyder egentligen Ylvas mening? Förklara gärna det, men som jag ser det så är det rent svammel som borde ha följts upp rejält av reportern ifråga. Vertikal integration förresten, så här skrev Stefan och Eva om det:

?För att uttrycka detta glasklart; läkemedelskronan måste omfördelas på en omreglerad marknad och läkemedelsindustrin kommer, på motsvarande sätt som skett i Norge, att få betala. I Norge har vertikalt integrerade apotekskedjor, där läkemedelsgrossister och apotek har samma ägare, kunnat utöva denna påtryckning och bidragit till kraftigt minskade inköpspriser, som också börjat få genomslag hos konsumenten.?

Ja, jag tycker också att det är glasklart, vad tycker du Ylva?

Något nytt från departementen? Nej. Jag hoppas på nya svar till nästa blogg men som de säger på andra sidan Atlanten, ?don?t hold your breath?. Det kan nog ge allvarliga skador på hälsan.

Det är söndag i dag och snart dags för EM-fotboll igen. Jag håller på det enda laget i turneringen som har ett apoteksmonopol.

Plassebo lika effektivt som Obecalp

3

I USA har entreprenörsandan visat nytt prov på kreativitet. Jennifer
Buettner har startat ett företag som producerar och säljer Obecalp, en
placebomedicin främst till barn. Men idén är inte ny. På 60-talet kunde det stå plassebo på burkarna som patienterna hämtade ut från svenska apotek.

Helt  ofarlig men med effekt, försäkrar försäljerskan Jennifer Buettner i New York Times, som tagit del av de studier som påvisar effekten av placebo.
? Pillren är utformade för att se ut och smaka som riktig medicin, så barnen kommer att tro att de faktiskt tar något med effekt. Sedan tar barnens hjärnor över och de säger ?oj, jag känner mig bättre? försäkrar Jennifer Buettner till tidningen.

Hon får förstås kritik från läkar- och forskarhåll; såhär kan man inte göra. Olämpligt, är den samlade professionella reaktionen. En läkare påpekar att om placebopillren ska få effekt måste också föräldrarna hållas ovetande om att det är sockerpiller man trugar i sin krassliga unge.

Själv påminns jag om en intervju jag gjorde med numer pensionerade chefen för sjukhusapoteket i Skellefteå, Jan-Erik Ögren. Han berättade bland mycket annat om patienten som ringde upp honom och påpekade att man glömt skriva ?plassebo? på hennes senaste läkemedelsburk.

Så var det, försäkrade Jan Erik Ögren för en storögd intervjuare, på 60-talet hände det ibland att läkare skrev ut placebo, vilket apoteket då också skrev på etiketten tillsammans med det påstådda läkemedelsnamnet. Om kunden i just det här fallet hade rätt eller om burken innehöll det som stod på burken hade Jan Erik Ögren vid det här laget glömt.

All förskjutning gynnar Apoteket AB

1

ENTREPRENÖR 2009. När jag började skriva det här inlägget var det 213 dagar kvar. Idag är
det istället 391 dagar kvar. Frågan är nu hur regeringen ska kunna
begränsa Apoteket AB under den nya ?gratistid? som de får ensamma på
marknaden.

Även om Apoteket AB säkert
också vill ha svar på en del frågor så har de ju en hyfsat dominerande
position på marknaden. Vilket innebär att all förskjutning i tid gynnar
dem.

Som det ser ut nu så kommer vi att få ett rejält vässat apoteksbolag som skall verka på en öppnad marknad, med helt nya möjligheter och totalt utan konkurrens.
Många ser detta redan nu, Konkurrensverket och Konsumentverket har annonserat att de vill ta tag i frågan. Men Konkurrensverket har tyvärr ingen vidare track record när det gäller apoteksfrågor. Rapporter, tänk och utspel har alltid varit bra men effekten av dem… Njaaa. Typ ingen alls?

Mina konversationerna med departementen har inte gett några aha-upplevelser på sistone. En tjänsteman reagerade visserligen på mitt förra inlägg  och skickade följande uttömmande mail. Jag svarade att jag förstod och faktiskt höll med om det mesta han skrev, men att den slutsats som då måste dra är att deadlinen måste flyttas fram. Så blev det också.

Jag fick även svar på mailet som avslutade den förra bloggen. Vet att jag tjatar om det men mitt syfte är verkligen inte att hänga ut enskilda individer. Jag märker dock att vissa personer som XXXX nedan (som är den enda som faktiskt anstränger sig för att ge oss svar) kommer i kläm, men tyvärr är det väl naturligt med tanke på hur situationen är. Vi vill ha information, staten vill/kan inte ge svar men ger några personer ansvaret. Kläm var ordet sa Bill till Bull.
 
Hej, för att nå målen för reformen är det nödvändigt att klara av både lagstiftningsprocessen och processen som har att göra med marknadsförutsättningarna. En lyckad omreglering förutsätter att villkoren för de nya aktörerna och för Apoteket AB är lika. Reformens genomförande behöver ta hänsyn till detta så att Apoteket AB:s tidigare monopolställning inte ger bolaget ett konkurrenssnedvridande försprång. I sammanhanget bör påpekas att regeringen ännu inte lämnat sitt förslag till riksdagen, varför det är för tidigt att dra några slutsatser eller göra konsekvensbedömningar.

/XXXX

?så att Apoteket AB:s tidigare monopolställning inte ger bolaget ett konkurrenssnedvridande försprång? är en spännande mening. Kolla denna artikel.
Eller googla på ?lantbruksapotek? och se vad landsortstidningarna skriver.
Apoteket AB gör givetvis helt rätt, ledningens uppgift är att utnyttja systemet så mycket det går för att maximera nyttan för ägaren, så funkar alla företag. Problemet här är bara att det är ägaren som skapar systemet .

Jaha, så vad gör vi nu då? Lite antiklimax är det men vi behöver fortfarande svar på våra frågor, även om det är 1/7 2009 vi skall sikta på nu. Så här bloggas det på. Har lite idéer om möjligheterna med just det formatet, men det tar vi nästa gång. Ut i solen nu och ge f-n i det här med apotek ett tag!

Etiketten är en konsumentfråga

1

Läkarförbundet fortsätter i sitt nyss antagna
policyprogram att motsätta sig att förskrivningsorsaken anges på receptet. Frågan
kan tyckas vara överspelad när recepten snart är borta, men den är fortfarande
aktuell eftersom väsentlig information på receptet bör återfinnas på etiketten.

Även Läkarförbundet inser att det är bra att kunna
jämföra ordinerade läkemedel med ställd diagnos. Men det har länge skjutit registreringsfrågan
framför sig med hänvisning till att det saknats ett system för att ange
förskrivningsorsak. Ett sådant finns dock beskrivet sedan 2006.  Istället förs nu tvivel fram om patientnyttan
med registreringen och oro för merarbetet. Om patientnyttan: Jag vill som
konsument kunna ta med mig alla mediciner till en läkare eller till apoteket
och få en genomgång av sortimentet eller en second opinion om det berättigade i
den fortsatta medicineringen. På samma sätt som jag kan läsa
innehållsförteckningen ? en gång i tiden inte heller obligatorisk på grund av
tillverkarnas motstånd ? vill jag kunna läsa för vilken diagnos jag fått
medicinen. Frågan om förskrivningsorsak är inte en professionsfråga utan en
fråga för patient-, pensionärs- och konsumentorganisationerna.

För ca 40 år sedan behövde läkarna inte ange
ändamålet med behandlingen på receptet. Även detta obligatorium var läkarna
motståndare till och krävde extra ersättning för ökad arbetsbörda. Men de fick
ge med sig. Tyvärr sätts inte ens ändamålet alltid ut idag. För ett par veckor
sedan fick jag Cocillana-Etyfin med endast dosering och uppmaningen Omskakas skrivet
på etiketten.  Anmärkningsvärt nog
reagerade inte apotekspersonalen innan de stoppade flaskan i påsen. Ändmålet
?mot hosta? är emellertid otillräckligt. Som patient vill jag veta vad läkaren
anser att hostan orsakas av: virusinfektion, mykoplasma, KOL, astma eller
lungcancer. Då är en streckkod för orsaken, som Socialstyrelsen föreslagit,
inget patientnyttigt förslag. Jag vill se en kod, som kan deschiffreras på
webben.

Sekretesskyddet hålls ibland upp som en röd flagga
när ovanstående kommer på tal. Men synen på integritet förändras snabbt.
Läkemedelsreklamen ? alltid i skottgluggen ? fick oss att ändra synen på
impotens från något skämmigt till att bli en sjukdom bland andra. Det är väl
dit vi ska även med könssjukdomar, depressioner, schizofreni?.

Anders Cronlund är vice vd på Apotekarsocieteten och gästbloggare på Läkemedelsvärlden.

Regeringen leker Vi i femman

2

ENTREPRENÖR 2009. 223 dagar kvar. Mail från Socialdepartementet. Jubel och gamman och
solklara budskap! Eller? Inledningen är lovande… (men innan ni börjat läsa,
jag vet att blogginlägg skall vara korta och snärtiga. Sorry, inte i dag, idag
blir det lååångt.) Nu till mailen.

Mail från Socialdepartementet:

Tack för dina
frågor rörande den kommande omregleringen av apoteksmarknaden. Här kommer de
svar som vi kan ge i dagsläget. Du är välkommen att höra av dig framöver då vi
kommer att kunna mer preciserade svar i takt med att arbetet fortskrider.



Frågorna A-C och J-K:
Förslag har lämnats av Apoteksmarknadsutredningen till regeringen.
Remissbehandlingen av förslagen avslutades den 11 april. Frågorna bereds f. n.
i Regeringskansliet.

Frågorna D-I:
Av proposition 2007/08:87 Bildande av moderbolag för Apoteket AB samt vissa
omstruktureringsåtgärder framgår att ett särskilt bolag ska bildas för att
förbereda och driva omstruktureringen av Apoteket AB. Bolaget tar över det
direkta ägandet av Apoteket AB. På så sätt möjliggörs en oberoende, transparent
och konkurrensneutral hantering genom hela omstruktureringsprocessen. Under
moderbolagets ledning ska åtgärder vidtas för att Apoteket AB till utomstående
ska avyttra en del av de apotek som Apoteket AB innehar. Vidare ska
moderbolaget övervaka överföringen från Apoteket AB till ett nyinrättat
servicebolag av nödvändig infrastruktur och servicefunktioner som samtliga
apotek verksamma på den omreglerade svenska apoteksmarknaden mot ersättning ska
kunna ta del av på likvärdiga och icke-diskriminerande villkor.

Riksdagen fattade beslut om propositionen den 8 maj. De båda ovan nämnda
bolagen är under bildande. Det förberedande arbetet inför säljprocessen kommer
att startas inom kort. Frågor rörande försäljningen kan därför inte besvaras i
nuläget.

Med vänlig hälsning
XXX XXX

Socialdepartementet

Jaha… då är det väl bara att pantsätta villan, gå till banken och börja
planera köpet av apoteket nere på torget? NOT!!! Och ok, syftet är inte att
raljera men får inte ni lite Vi i femman vibbar? ?På A vet vi inte, på B är vi
osäkra och på C skulle vi vilja ha lite mer betänketid.?

Jag mailade vidare:

Hej XXX!

Tack för svaren! Kan du ge någon
tidslinje kring när vi kan få mer preciserade svar, som du förstår så behöver
vi mer information för att kunna ta ställning till alla frågor som finns kring
en företagsetablering?

Hälsningar,

Joakim

Svaret kom promptly:


beredningen inom Regeringskansliet pågår så kan jag inte lämna något besked om
tidpunkter ännu, men vi kommer att återkomma snarast möjligt med information som
behövs för de aktörer som är berörda av omregleringen. Ambitionen är att skapa
förutsättningar för ett ordnat genomförande där varje del av processen
förbereds noga, både för att ge nya aktörer goda möjligheter att förbereda sig
och för att ta ansvar för säkerheten i läkemedelsförsörjningen under och efter
omregleringsperioden.

/XXX

Ok, vi kanske
behöver lite mer info:

Hej igen och tack för snabbt svar!

Finns det möjlighet att sätta upp sig på
en ?sändlista?, eller skall jag höra av mig till er med jämna mellanrum och se
vad ni kommit fram till?

Svar:

Vi har ingen
sändlista utan kommunicerar just nu huvudsakligen bilateralt. Därför
är det bäst om du hör av dig.

Bilateralt??? Vet inte riktigt vad det är men när jag googlade så verkar
det mest handla om hur stater pratar med varandra. Skit samma, jag förstår
budskapet.

Återigen, den här bloggen handlar inte om att hänga ut enskilda tjänstemän,
jag tror verkligen att de gör vad de kan, but someting is rotten in the state
of Svärje. Vi kan nog redan nu konstatera att det blir inga nya apoteksägare
1/1 -09, det tåget har gått. Och vad händer då? Dagens Medicin hade frågan uppe
i senaste numret  och statens svar där verkar komma från samma
guldgruva som de mail jag fått. Min favorit är ?XXXX, politiskt sakkunnig hos
socialminister Göran Hägglund, vill inte kommentera tidplanen men säger att en
omreglering alltid leder till en omställningsperiod då allt inte är på plats?.
Jaha.

Översatt till entrepenörens värld:

?Att starta ett nytt företag leder alltid till en period då man inte kan
betala in sina skatter i tid?.

Eller varför inte ett budskap till sin kund:

?i sådana här situationer så blir det alltid försenade leveranser?. Vad
blir resultatet av detta?

Exempel 1: Straffavgift innan du hinner säga ?borg?, exempel 2, bye bye
customer och ingen lön i slutet av månaden.

Det finns faktiskt inget som gör mig mer förbannad än när statens
företrädare på det här viset så tydligt demonstrerar att de inte förstår en företagares
verklighet. Jag vet fortfarande inte riktigt vad bilateral betyder, men de
skillnader i maktposition som finns mellan stat och liten apotekssugen
entrepenör här är inte så bi, makten är uni, den ligger hos oförstående
myndigheter.

För att förenkla för dem skulle jag vilja införa ett test, vi kan kalla det
?pantsätt villan testet?.

Dagens Medicin skriver: ?Enligt uppskattningar är ett apotek värt mellan 5
och 25 miljoner kronor.?. Detta kan säkert vara sant, det är mycket pengar men
det går säkert att få en lönsamhet som gör att det är värt det. Men banken
kommer inte att ge er wanna be apotekare 5 ? 25 miljoner utan att ni riskar
något.

Vilket leder till testet, för att kunna våga vara entrepenör behöver man
nog med information för att kunna riska villan. Har vi den i dag? Icke. Men om
social med flera kunde förstå vad vi behöver kanske vi kan närma oss det.

Angående förra bloggens fråga, mailen visar att ni i allmänhet tror på
lönsamhet i den traditionella över-disk verksamheten. Det vill säga, era pengar
skall komma från skillnaden mellan vad ni köper av grossisten för och vad ni
säljer till kunden för, marginalen. Kommer det att vara så? Vi skulle behöva fråga
Saida om det men som bekant är hon utom räckhåll, faktiskt bakom en mer
ogenomtränglig barriär än vad myndigheterna har. Utan Saida så får vi gissa.
Återkommer. Var nu bilaterala små farmacevter och kommentera detta. Hörs!

Eller förresten, vi har ett mail som hänger, skickade detta i går:

Hej igen XXX!
En sak slog mig när jag efter vår mailkonversation såg artiklarna i Dagens Medicin. I artikeln (kan vara journalistens fel) finns en attityd från myndigheten att ?de här processerna tar alltid lång tid? och ?det legala kommer i alla fall vara klart även om det kommersiella inte är det?, man förringar de kommersiella aspekterna i uppdraget att avmonopolisera.
 Just det sista ger två mycket allvarliga problem:
1)    Apoteket AB får en längre period på marknaden utan konkurrens vilket gör att de kan bygga fast sig ytterligare i det svenska systemet och försvåra framtida konkurrens.
2)    Vad som är ännu värre är att Apoteket AB efter den 1/1 09 kommer att verka på en marknad där allt är öppnat men där konkurrens i praktiken är omöjlig. Man får alltså gratis tid på en öppen marknad där man inte längre behöver bry sig om de krav monopolställningen i dag skapar, ett till 100% konkurrensanpassat boolag på en marknad som saknar konkurrens.
3)    
Hur tänker ni kring dessa frågor?
Hälsningar,
Joakim

 

Varför får klåpare fylla dosetter?

3

När jag de senaste dagarna gått igenom en hel hög med HSAN-ärenden till nästa nummer blir jag helt förbryllad över vilka personer som tillåts fylla patienters dosetter.
En sjuksköterska mitt i en personlig kris har blandat och gett i dosetterna på ett äldreboende, kalktabletter blev visst Distalgesic, Waran-tabletter hittade hon inte så det hoppade hon över? och så vidare.

Hon skriver att hon inte kan beskriva i ord hur oerhört psykiskt dåligt hon mådde, men att hon ändå ville försöka fortsätta arbeta som ?den enda räddningen?. Ja, kanske för henne, men knappast för patienterna på äldreboendet.
Två andra anmälningar kommer från kriminalvården, där intagna kvinnor fått fel läkemedel i sina dosetter. En kvinna skulle få Seloken mot högt blodtryck på morgonen och sömntablett Propavan till natten. Istället stoppade sjuksköterskan i sömnmedel för både morgon och kväll, och inget för blodtrycket. Hoppsan, man skriver en avvikelserapport och rycker på axlarna.

Jag har full förståelse för att just de här ärendena inte hamnar högst upp på ansvarsnämndens prioritetslista, bland feldiagnostiserade cancrar och förlossningar som gått så snett att de nyfödda inte kunnat räddas. Faran för patienter är i vart och ett av fallen försumbar.
Men jag kan ändå inte släppa det här, det är så konstiga fel! Det är som om läkemedelsnamnen inte betyder någonting, att det inte finns tillräcklig kunskap om varje preparat för att inse problemet. Det är bara en hög tabletter med konstiga namn som alla de äldre får i lite olika kombinationer.

Då har alltså ett företag under åratal forskat fram ett läkemedel, testat det enligt konstens alla regler, myndigheter har gått igenom och godkänt. Så har en läkare konstaterat att en patient har ett specifikt problem, och förskrivit ett läkemedel. Och patienten är dessutom beredd att följa sin ordination och ta läkemedlen för att kunna få bukt med problemet. Och där, precis innan mållinjen, kliver en klåpare in på banan och strular till alltihopa.

Tror ni på “butiken” apoteket?

4

ENTREPRENÖR 2009. 230 dagar kvar.
Tack alla för uppmuntrande kommentarer, mail och ryggdunkningar, misstänker
dock att det finns ett inte helt obetydligt antal kritiker där ute också, fram
med era kommentarer också, vi behöver många vinklar för att få ordning på det
här.

Inget nytt från
myndigheterna, som synes av det tidigare inlägget  så pekar det mesta mot
socialdepartementet men därifrån är det tyst än så länge, förhoppningsvis för
att de jobbar med frågorna. Fast nu ska jag vara lite fredagstrött, vadå jobbar
med frågorna. Vi har inte särskilt mycket tid på oss, och staten har satt en
tydlig deadline, borde egentligen inte svaren finnas på hyllan? Det vi skickat
in är en bråkdel av det man behöver veta för att starta en verksamhet och ta
den risk det innebär att vara entrepenör (dessutom entrepenör på en helt ny
marknad). Om inte ens den ?toppen på isberget? finns färdig, kan man då begära
att någon skall ge sig in på den här marknaden? Ok, det var fredagstjurigheten,
nu mer positiv ton. Eller kanske inte förresten..

Jag har några
frågor till er läsare, vad tror ni om ?butiken? apoteket? Kommer det om fem år
att finnas sådana, och vad kommer de i så fall att tjäna sina pengar på?
Observera, inte vad de kommer att sälja, utan var marginalen ligger eftersom
det tyvärr är enbart den som betalar din lön när du är företagare. Nu helg, för
mig är det Sköna Södermanland som gäller, dock innan dess tåg igen, den här
gången med hund och barn, life is exciting! Hörs snart, kommentera på!

Blir du också entreprenör 2009?

4

234 dagar kvar och härmed startar jag min nya bloggföljetong “Entreprenör2009”. Här kommer jag att dela med mig av det mesta som händer när jag nu försöker etablera mig på den kommande omreglerade apoteksmarknaden. Redan nu har jag fått lite intressanta svar från myndigheterna. Men jag hoppas att den här bloggen blir mycket mer än bara mina brev och svar från myndigheter.

234 dagar kvar tills monopolet tas bort/bryts
upp/omregleras/avregleras, stryk de tre formuleringar ni inte gillar.
Oavsett vad som blev kvar så finns det just nu helt unika möjligheter
för oss i den här världen. Att få klart för sig vilka de möjligheterna
är är dock inte helt enkelt  i dagsläget. Vilket är anledningen till
att den här bloggen finns.

Det och några saker till, mer om bakgrunden till bloggen finns i denna artikel.

Vad händer då lite mer praktiskt? I förra veckan drog jag iväg brev till Socialstyrelsen, Socialdepartementet, Läkemedelsverket och Näringsdepartementet med frågor som jag hoppas ska ge klarhet i de mest akuta frågorna. Märkte när jag skrev det brevet att det finns en hel del att fundera på. Inte minst kring de kommersiella aspekterna,   en företagare in spe behöver ha ganska bra koll på ekonomi och möjliga utfall innan hon/han vågar hoppa och satsa på sitt företag. I dag är detta helt omöjligt när det gäller apotek, det finns alldeles för många okända faktorer, men det hoppas jag att vi tillsammans kan få bukt med här. Jag tror att vi är i en fas där vi alla, och då inkluderar jag Apoteket AB, tjänar på att dela med oss av vad vi får reda på. Tävla kan vi göra senare, när spelplanen är byggd och alla vet vilka reglerna är. Och alla tjänar på att spelplanen byggs på rätt sätt.

Alltså hoppas jag att den här bloggen skall bli mycket mer än mina inlägg och brev till diverse myndigheter. Kommentera och diskutera här på bloggen, maila mig privat om ni hellre vill diskutera på det viset men helst skulle jag vilja se att all kommunikation kommer hit på något vis. Vill du vara anonym så garanterar vi det till 100%.

Läkemedelsvärlden har också satt upp en FAQ som till en början kommer att utgå från de frågor som finns i brevet till myndigheterna, men på sikt lägger vi upp alla relevanta frågor, och svar, som gäller den här processen.

Sedan breven gick iväg har följande ramlat in i inboxen:

Socialstyrelsen vann priset för första svar, men innehållet var väl sådär ?
7/5:
Bifogade frågor kan inte handläggas av Socialstyrelsen.
Med vänlig hälsning,
XXX XXXXXX/Huvudregistraturen

Jag svarade då:
Hej, tack för snabbt svar.
Borde inte punkterna J och K kunna besvaras av er? Vem eller vilka kan annars göra det?
Hälsningar
Joakim

Och fick svar 8/5
Hej!

För det första har Socialdepartementet meddelat att de mottagit och diariefört era frågor för handläggning. Förmodligen kommer de att svara på alla frågor. Om inte kan fråga J ställas till Läkemedelsverket http://www.lakemedelsverket.se/Tpl/StartPage____3.aspx.
Fråga K är heller ingen fråga för Socialstyrelsen och där har jag ingen hänvisning till någon myndighet.
Hälsningar
XXX XXXXXX/Huvudregistraturen

Ok, detta var roligt, myndigheterna talar tydligen med varandra (!). Däremot har inte departementet talat med mig ännu, men tydligen är ärendet diariefört. Det är bra! Lite ledsamt att jag inte får ?Vänliga? hälsningar längre dock 😉

9/5 hörde även läkemedelsverket av sig:
Hej Joakim!
Med anledning en din fråga (vårt d.nr 24:2008/37265) kan följande meddelas:
Riksdagen röstade igår igenom regeringens proposition 2007/08:87 om bildande av moderbolag för Apoteket AB. Detta innebär att regeringen fått riksdagens bemyndigande att bilda ett moderbolag och det är detta moderbolag som ska hantera försäljningen av Apoteket AB:s apotek.  Du bör därför vända dig till Socialdepartementet (registrator@social.ministry.se) med dina frågor om försäljningen.
Vänliga hälsningar!
XXX XXXXXX
Inspektionsenheten
Läkemedelsverket
tel. 018-174816

Jaha, mycket pekar mot Socialdepartement, stay tuned så får ni reda på mer. Nu ska jag luta mig tillbaka och kolla på det sörmländska vårlandskapet från mitt X2000-fönster, lev väl!

Förresten, om du vill komma direkt till den här bloggen i fortsättningen, skriv adressen www.lakemedelsvarlden.se/entreprenor2009.

Tonen hårdnar i heparinhistorien

1

Det började rätt sansat. Alla var måna om att hitta orsaken
till att människor gick och dog efter att de behandlats med heparin. Men i takt
med att sanningen kommer allt närmare har tonen hårdnat. USA skyller det
mesta på Kina. Men kinesiska representanter har surnat till och säger att det
ju faktiskt bara är i USA som personer dött, kanske är det ni som har problem och
inte vi?

I USA har historien om det förorenade heparinet (sök på
heparin i vårt arkiv för att få hela historien) lett till enorma diskussioner
om hur FDA egentligen sköter sitt jobb. Den fråga som överskuggar alla andra är
så klart: Hur kan det hända att ett läkemedel som är så giftigt tar sig igenom
alla kontrollstationer och sprutas rakt in i blodet på patienter?

Tidigt i diskussionen kom den något pinsamma detaljen fram
att FDA trodde att de hade inspekterat den fabrik som troligtvis är källan till
det förorenade heparinet, men i själva verket hade de inte det. Den fabrik de
hade inspekterat hade ett snarlikt namn som den aktuella fabriken. En så banal
sak som språkförbistring ligger alltså som en skugga över hela historien.

Men ändå har tongångarna varit relativt sansade. Fram tills
för någon vecka sedan. Alla, inklusive företagen, har hela tiden sagt att de
jobbar på att hitta orsaken bakom katastrofen. Men nu, när pusselbit efter
pusselbit läggs på plats så är tongångarna annorlunda. FDA verkar nu tämligen
säkra på att det handlar om förfalskningar tidigt i produktionskedjan i Kina. Och
därmed har spänningen länderna emellan ökat. USA, som under de senaste åren bland
annat fått giftig tandkräm, giftig hundmat och giftig fisk från Kina, börjar
skärpa tonen.

Och Kina går till motattack. Enligt amerikansk media har
representanter från Kina sagt att de inte är övertygade om att problemet har
sitt ursprung i Kina. Heparinet finns över hela världen, men det är bara i USA
som folk har dött. Vad säger det om USA:s roll i det hela?

Den generella sanningen i detta är väl att det är lätt att vara
tillmötesgående så länge man tror att släggan kommer att landa på någon annan.
När ansvarsfrågan slutligen närmar sig är det inte lika lätt att
vara vänlig, oavsett om du sitter i USA eller Kina.

Mycket jobb återstår antagligen innan historien får sin
fulla förklaring. Men det räcker med den information som redan finns för att
inse att det finns ett jätteproblem att ta tag i när det gäller kontrollen av underleverantörer.

Europa är på intet sätt skonat från den här skandalen. Tyska
patienter hann drabbas innan även europeiska myndigheter började kräva analys av
allt heparin. Svenska läkemedelsverket var först helt övertygade om att ingen
kontamination nått Sverige. I förra veckan visade det sig att de hade fel.

När EMEA:s råd för humanläkemedel, CHMP, hade möte i mars
var frågan uppe, men inga åtgärder togs. I förra veckan hade de möte igen, och
den här gången beslutades om en arbetsgrupp.

81 dödsfall eldade på debatten i USA. Förr eller senare måste
den nå Europa.   

 

 

Patienters följsamhet viktigare än rek-listor

3

Intresset för följsamhet i läkemedelsbehandling går i vågor. En stor
bölja kom runt sekelskiftet med ABLA:s rapporter. Dessa fokuserade på
samsyn mellan berörd sjukvårdspersonal (dit även apoteksanställda
hör).  ABLA:s påverkan på sjukvårdssystemet blev svag. Projektet litade
på professionellt engagemang och möjliga ekonomiska vinster för
landstinget fick för litet genomslag.

I slutet av 2007 kom en ny våg i form av två svenska avhandlingar om följsamhet. Bertil Hagström, läkare vid Sahlgrenska akademin, har följt området under 20 år och bl a studerat uthämtningen av receptbelagd medicin från apoteket. Hans utgångspunkt är att den ökande förskrivningen av läkemedel, riskmedicinering (sänkta interventionsgränser för blodtryck, diabetes, blodfetter) och multimedicinering, minskat följsamheten.  Hagström har en kärnfull illustration på omslaget till avhandlingen, i vilken apotekspersonalen frågar ?Vill ni ta hem medicinerna en stund – eller ska vi slänga dem direkt??  Hagström fann att vid vart fjärde apoteksbesök hämtades medicinen ut av någon annan än patienten och att en ökad uthämtning kunde åstadkommas med en telefonpåringning från apoteket.

Ann-Charlott Åkerblad vid Uppsala universitet har gjort en randomiserad interventionsstudie av antidepressiv behandling av patienter som lider av depression (DSM IV) och under en 2-årsuppföljning. Utbildningsinsatser för att öka följsamheten misslyckades, men patienter visades ha en snabbare återhämtning, färre återfall och därmed lägre sjukvårdskostnader. Sämre följsamhet noterades i lägre och högre åldrar. Liksom Hagström fann hon att multimedicinering sänkte följsamheten, liksom vissa personlighetsdrag. Den samlade slutsatsen var att patienter kräver individanpassade insatser för att följsamheten ska öka.

Trots att vi vet att i genomsnitt 50 % av patienterna är oföljsamma, gör Apoteket och landstingen, läs läkemedelskommittéerna, mycket lite åt problemet. I kortversionen av Stockholms läns landstings strategiplan för läkemedel 2008-2012 är följsamhet till ordination inte ens nämnt. Patienterna i Åkerblads studie kostade sjukvården 363.000 kronor under 2-årsperioden. Uppskattningen av antalet personer som lider av depression varierar med diagnoskriterierna, men under livet uppskattas 15 % av befolkningen att drabbas.

Problemet är att det saknas raka rör mellan insatser som främjar följsamhet och sjukvårdskostnader. Läkemedelskommittéerna väjer för problemet. De mäter istället följsamheten till rek-listor och premierar de duktiga. Ökad följsamhet till läkemedelsordinationer skulle ge mycket större besparingar i återbesök och nya förskrivningar än följsamhet till listorna ger. Dessutom skulle mängden kasserade läkemedel minska och därmed även miljön må bättre.

Anders Cronlund är vice vd på Apotekarsocieteten och gästbloggare på Läkemedelsvärlden.

Alvedon till Socialdepartementet

1

Idag är sista dagen för remissinstanser att lämna in sina
svar på huvudbetänkandet i Apoteksmarknadsutredningen. Det är inte direkt en
högoddsare att tro att socialdepartementet nu kommer att behöva äta en och
annan Alvedon för att bota huvudvärken.

Det finns åtminstone tre nya prissättningsmodeller i omlopp
i remissvaren. Och att döma av de senaste veckornas debatter står regeringen nu
inför en rejäl utmaning.

Aktörerna i Läkemedels- och apotekssverige är i princip för
en avreglering av apoteksmarknaden. Eller som Läkemedelshandlarna
(parallellimportörernas branschorganisation) uttrycker det: de är inte motståndare till att
apoteksmonopolet avskaffas. Men, precis som de flesta andras inlägg i debatten,
följs deras tankar av ett stort och utdraget MEN! Inte på det här sättet!

Mycket av kritiken nu handlar om två saker: 1) det går för
fort och 2) prismodellen i Lars Rejes förslag kommer inte att fungera. Båda de
här sakerna tog flera av remissinstanserna upp på en utfrågning i
Socialutskottet i förra veckan. Branschorganisationerna, SKL, Läkemedelsverket
och facken bad samtliga att regeringen skulle ta det lite lugnare. Flera sa
också att den föreslagna prismodellen kommer att leda till högre, och inte
lägre, läkemedelskostnader. Ändå säger statssekreterare Dan Ericsson i slutet
av utfrågningen att det är prispress som är skälet till avregleringen. Och när
han får frågan av Ylva Johansson (s) om varför regeringen har så bråttom, så
svarar han: vi har inte bråttom.

Goddag yxskaft. Det finns säkert flera skäl till varför
regeringen driver på den här avregleringen i ett högt tempo. Och de skulle nog
göra både sig själva och oss andra en tjänst om de öppet förklarade sin agenda,
istället för att förneka att de har en. Vem vet, det kanske finns vettiga
argument.

Hur de än väljer att göra nu på Socialdepartementet så
kommer de att få problem. Antingen struntar de helt i alla de invändningar mot
förslaget som nu gömmer sig i remissvaren, trots att kritiken i stort sett är
samstämmig. Eller så lyssnar de, backar, och säger att de måste tänka lite
till.

Väljer de att köra på tappar de mycket i trovärdighet
eftersom de helt ignorerar det som remissrundan är till för, nämligen att
lyssna på de som faktiskt vet något.

Väljer de att backa så är prestigeförlusten enorm. Och
kanske är det så att prestigeförlust (och anklagelser om beslutssvaghet) är det
mest smärtsamma som politiker kan drabbas av.

Nej, det här kommer göra ont för regeringen hur de än gör. Kanske
slutar det med att de först driver igenom det tredje delbetänkandet så att de
kan köpa Alvedon på 7-eleven under sena arbetsnätter.

Guldläge för HPV-lobbyister

1

LEDAREN LÄKEMEDELSVÄRLDEN NR 2/2208

Socialstyrelsen bestämde sig till slut för att HPV-vaccin
ska ingå i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. När beslutet nu är fattat
är det på sin plats med någon slags ?eftervalsanalys?. För nog finns det skäl för eftertanke när Nalin Pekgul,
ordförande i Socialdemokratiska kvinnoförbundet, kan sitta i Sveriges radios
P1-morgon och reducera en komplex fråga som egentligen handlar om epidemiologi,
säkerhet och avancerade hälsoekonomiska analyser till att enbart vara en
kvinnofråga.

Det är nämligen könet som ligger bakom att Socialstyrelsen dröjt
med sitt beslut, om du frågar Nalin Pekgul. Hon menar också att den aggressiva
marknadsföringen från företagen inte alls påverkat debatten: ?Det här har
ingenting med industrin att göra, det här är en kvinnofråga?, säger hon.

Nu är det troligtvis ingen slump att Nalin Pekgul
argumenterar som hon gör. Det är nog heller ingen slump att fjorton kvinnliga
riksdagsledamöter, från båda blocken, i höstas skrev motioner som förespråkade
allmän vaccinering mot HPV. Företagens lobbyister vet vad de gör. 

I ett och ett halvt år fick först Sanofi-Pasteur MSD och
sedan GSK arbeta så gott som ostört i sin bearbetning av allmänhet, läkare och
politiker. Medierapporteringen var med rätta positiv, det här är ett stort
vetenskapligt genombrott. Men när det sedan kommer till beslutet om notan ska
betalas med skattepengar höjs komplexiteten i frågan rejält. Men konstigt nog
inte debatten. Ord och fraser som ?kvinnofråga?, ?det här handlar inte om
ekonomi?, ?rättigheter? och ?klassfråga? härjar fritt. Begrepp som ?säkerhet?,
?långtidsuppföljning?, ?prioriteringar? och ?kostnad per räddat liv? har enbart
hörts som tysta viskningar. De experter som på allvar satt sig in i frågan har
en sak gemensamt: de anser att frågan är komplex, till och med svår. Kvinnan på
gatan och många av våra politiker enas istället i en annan slutsats: svaret är
ett självklart ja, och det skyndsamt!

I ett samhälle där vården står inför svåra prioriteringar
måste detta oreflekterade ja till gratis hpv-vaccin ses som problematiskt. Det
handlar trots allt om ett vaccin vars cancerpreventiva effekt inte bevisats
ännu och som kommer att kosta samhället cirka 200 miljoner kronor om året.

Hur kunde debatten bli så onyanserad? Svaret finns i de
strukturer som utgör grunden för svensk läkemedelsdebatt. Socialstyrelsens
prognos visar att läkemedelskostnaderna kommer att öka de kommande åren. Detta
leder till prioriteringar inom vården som i slutändan hamnar på politikernas
bord. Politikers levebröd är röster från väljare. Detta vet läkemedelsföretagen
som nu flyttar fram sina positioner. Marknadsföring gör att medborgare vet
vilka läkemedel de ska kräva att få subventionerade. Samtidigt är Sverige ett
litet land vilket gör att de flesta oberoende läkemedelsexperter, inte minst
hälsoekonomer och epidemiologer, är knutna till våra myndigheter. I Sverige är
det i dag ungefär samma sak som att vara försedd med munkavle.

Tänk lite på det. Förutsättningarna för en sund debatt är
usla. Och lösningen? Det finns ingenting som tyder på att industrin tänker bli
tystare, att läkemedelskostnaderna blir lägre eller att sjukvården kommer
styras av ickepolitiker. Den variabel som återstår är experterna. När
särintressena skriker högre är det ni som måste gå till talpedagogen och lära
er att prata klarspråk! En välfungerande demokrati kräver att en nyanserad
debatt förs publikt, inte enbart i myndigheternas mötesrum.

I HPV-vaccindebatten tog tillslut SBU tillorda och gjorde en
tapper insats som motvikt. Detta efter att industrin i ett och ett halvt år
haft mer eller mindre fritt spelrum.

Beslutet att säga ja må vara rätt och riktigt, debatten som
föregick var det inte.

(Detta blogginlägg är tidigare publicerat som ledaren i Läkemedelsvärlden nummer 2.)