Varför får klåpare fylla dosetter?

21 maj 2008, kl 19:59
3

Om bloggen

Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

När jag de senaste dagarna gått igenom en hel hög med HSAN-ärenden till nästa nummer blir jag helt förbryllad över vilka personer som tillåts fylla patienters dosetter.
En sjuksköterska mitt i en personlig kris har blandat och gett i dosetterna på ett äldreboende, kalktabletter blev visst Distalgesic, Waran-tabletter hittade hon inte så det hoppade hon över? och så vidare.

Hon skriver att hon inte kan beskriva i ord hur oerhört psykiskt dåligt hon mådde, men att hon ändå ville försöka fortsätta arbeta som ?den enda räddningen?. Ja, kanske för henne, men knappast för patienterna på äldreboendet.
Två andra anmälningar kommer från kriminalvården, där intagna kvinnor fått fel läkemedel i sina dosetter. En kvinna skulle få Seloken mot högt blodtryck på morgonen och sömntablett Propavan till natten. Istället stoppade sjuksköterskan i sömnmedel för både morgon och kväll, och inget för blodtrycket. Hoppsan, man skriver en avvikelserapport och rycker på axlarna.

Jag har full förståelse för att just de här ärendena inte hamnar högst upp på ansvarsnämndens prioritetslista, bland feldiagnostiserade cancrar och förlossningar som gått så snett att de nyfödda inte kunnat räddas. Faran för patienter är i vart och ett av fallen försumbar.
Men jag kan ändå inte släppa det här, det är så konstiga fel! Det är som om läkemedelsnamnen inte betyder någonting, att det inte finns tillräcklig kunskap om varje preparat för att inse problemet. Det är bara en hög tabletter med konstiga namn som alla de äldre får i lite olika kombinationer.

Då har alltså ett företag under åratal forskat fram ett läkemedel, testat det enligt konstens alla regler, myndigheter har gått igenom och godkänt. Så har en läkare konstaterat att en patient har ett specifikt problem, och förskrivit ett läkemedel. Och patienten är dessutom beredd att följa sin ordination och ta läkemedlen för att kunna få bukt med problemet. Och där, precis innan mållinjen, kliver en klåpare in på banan och strular till alltihopa.

3 Kommentarer

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Det är rent förskräckligt hur det går till. Lika förödande är det med Apo-dos- påsarna. Personalen som fått delegeringsansvaret behöver bara veta dagens datum och hur mycket klockan är. De flesta klarar det, men få vet något om påsens innehåll.

  2. Jag känner igen bilden, jag och mina kollegor som arbetat på akutmottagning med att reda ut aktuella läkemedel, har ett flertal gånger stött på felaktiga dosetter där de just fått hjälp av sjukvården med delningen. Och det konstiga är att i nästa undersökningsrum där man pratar med en patient som berättar att listan de har i handen stämmer, och det är alldeles säkert för distriktsköterskan hjälper honom med det – då tycker jag att det låter hur tryggt och bra som helst! Har en anhörig som jobbar som dosettdelande sköterska, så jag vet också hur stressande det kan vara. Men det hemska är, precis som du säger – att det sker där precis på mållinjen!

  3. Arbetsgivaren har naturligtvis ett ansvar vad det gäller hur personalen mår. Om man är i så dåligt psykiskt skick, varför såg ingen detta på hennes arbete?
    Att kalla sjuksköterskor generellt för klåpare som anges i rubriken är oanständigt och kränkande. I de allra flesta fall sköts ju dosettdelningen av sjuksköterskor såvida inte patienten har egenvård(personlig assistent) eller någon anhörig som delar dosetten.Tusentals sjuksköterskor utför dosettdelning och andra arbetsuppgifter under tidspress, dåligt ljus, arbetshöjd och med ständiga avbrott från personal,anhöriga eller patienter. Detta utan fel. Att ha sin legitimation innebär faktiskt i de allra flesta fall att man är i alla avseende väldigt kompetent.
    Vad det gäller APO-dos så är detta ett sätt för samhället att spara pengar. Om all medicindelning skulle göras av sjuksköterskor eller annan personal med kunskap i farmakologi så skulle detta också kosta enorma summor för alla oss skattebetalare. Arbetsgivarna har även här ansvar för att anställa kompetenta undersköterskor eller att själva vidareutbilda sin personal.Mitt råd är att du vänder dig till din anhöriges sjuksköterska vad det gäller frågor om medicinen.

Kommentera

Please enter your comment!
Please enter your name here

Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng