Månads arkivering december 2021

Proteinvacciner mot covid-19 är på väg och kan underlätta arbetet mot pandemin. Det menar Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet. Hon ingår i Kungliga vetenskapsakademiens expertgrupp om covid-19 som igår presenterade sin slutrapport ”Vad kan vi lära av pandemin?”.

Ser vacciner som vår bästa chans

Rapporten beskriver bland annat den enorma betydelse som den rekordsnabba utvecklingen av covid-19-vacciner har haft för att begränsa pandemin. ”Vaccination är också vår bästa chans för att på sikt ta oss ur pandemin”, skriver expertgruppen.

Samtidigt skildrar rapporten också de hinder som har dykt upp. Det handlar om vaccinskepsis och mycket ojämn vaccintäckning globalt och nationellt, men också om vissa  begränsningar hos den första generationens covid-19-vacciner.

I USA och Europa har marknaden hittills dominerats av två nyare vaccintyper. Dessa är mRNA-vacciner (i Sverige Comirnaty från Pfizer/Biontech och Spikevax från Moderna) och virusvektorbaserade vacciner (i Sverige Vaxzevria från Astrazeneca).

De hittills godkända covid-19-vaccinerna har räddat miljontals liv i världen, men de förhindrar inte virusspridning helt, konstaterar expertgruppen. Och det har också visat sig att skyddseffekten efter de två grunddoserna sjunker ganska snabbt. ”Påfyllnadsdoser kommer att behövas för att bibehålla god skyddseffekt, åtminstone tills vacciner som ger mer varaktigt skydd mot smitta och sjukdom blir godkända”, skriver gruppen.

Förhoppningar om ytterligare vaccintyper

Ett annat problem som vi blivit påminda om de senaste dagarna är risken för att nya varianter av covid-19-viruset har mutationer som hjälper viruset att ta sig förbi den immunitet som vaccinerna ger. Tillverkarna av mRNA-vaccinerna har meddelat att deras vacciner kan uppdateras på tre månader för att skydda mot den nya varianten omikron om det behövs.

Beskeden är hoppingivande, men samtidigt väcks frågan hur ofta sådana uppdateringar och påfyllnadsdoser kan komma att krävas i framtiden för att upprätthålla vaccinskydd mot covid-19.

Om detta spekulerar expertgruppen inte i slutrapporten. Men när Läkemedelsvärlden ställer frågan till Gunilla Karlsson Hedestam är hennes svar försiktigt optimistiskt.

– Jag har förhoppningen att det ganska snart kan komma vaccintyper som ger ett stabilare skydd så att vi inte behöver påfyllnadsdoser lika ofta, säger hon.

Flera proteinvacciner mot covid-19 på väg

Hon syftar främst på de mer konventionellt framställda proteinvacciner mot covid-19 som nu närmar sig marknaden. Dessa innehåller laboratorieframställda proteinpartiklar från viruset tillsammans med adjuvans (hjälpämnen som förstärker effekten). En viktig skillnad mellan konventionella proteinbaserade vacciner och de nyare vaccintyper vi hittills använt är, framhåller Gunilla Karlsson Hedestam, att de proteinbaserade vanligen ger betydligt högre antikroppsnivåer.

– Det kan handla om mer än tio gånger högre nivåer. Detta gör att det tar längre tid innan nivån sjunker så mycket att det försämrar skyddseffekten. Min gissning baserad på data är därför att skyddseffekten håller i sig längre med dessa vacciner, säger hon.

EU:s läkemedelsmyndighet EMA utvärderar för närvarande en ansökan om marknadsgodkännande för det proteinbaserade covid-19-vaccinet Nuvavoxid från företaget Novavax. Och ett annat proteinbaserat vaccin, Vidprevtyn från Sanofi Pasteur, är under så kallad löpande granskning hos EMA. Sverige har genom EU tecknat förköpsavtal om båda dessa vacciner. Vi kan därmed sannolikt få tillgång till proteinvacciner mot covid-19 under 2022.

Proteinvacciner mot covid-19 kan göra skillnad

Gunilla Karlsson Hedestam hoppas att sådana tillskott av nya vaccintyper kommer att förändra och kanske underlätta vaccinationsarbetet.

– Proteinbaserade covid-19-vacciner som ger högre antikroppsnivåer än nuvarande vacciner kommer att kunna förändra bilden, säger hon.

– Om man exempelvis bara behöver vaccinera en gång per år i stället för var sjätte månad så skulle det göra ganska stor skillnad.

Men hur är det med flexibiliteten hos proteinbaserade vacciner? Går det lika snabbt som med mRNA-vaccinerna att uppdatera dem mot nya virusvarianter om det behövs?

– Proteinvacciner kan också uppdateras, även om det tar lite längre tid. Men en annan aspekt är att de högre antikroppsnivåerna som proteinvacciner ger också skulle kunna minska behovet av att anpassa vaccinet till olika varianter. Hög antikroppsnivå kan kompensera för ett lite sämre anpassat skydd mot mutationer hos viruset, säger Gunilla Karlsson Hedestam.

Efterlyser mer data

Hon anser att det är en klok pandemistrategi att fortsätta forskningssatsa brett på utveckling av en rad olika vaccintyper mot covid-19. Hon tror inte heller att mRNA-vaccinernas snabba frammarsch har försvårat utvecklingen av covid-19-vacciner baserade på andra plattformar. Att det tagit längre tid att få fram proteinbaserade vacciner har i stället andra förklaringar, menar hon:

– Dessa vacciner kräver en mer omfattande tillverkningskedja och de tillverkningskedjor som tidigare fanns var inte skalade för pandemier. Nu har företagen dock kunnat skala upp tillverkningskedjorna så att situationen börjar se annorlunda ut.

Vilka roller kommer de nuvarande nyare vaccintyperna respektive proteinbaserade covid-19-vacciner då att ha i vaccinationsarbetet framöver? Den saken tycker Gunilla Karlsson Hedestam att det är för tidigt att sia om.

– Jag tror att vi kommer att börja använda proteinvacciner, åtminstone för vissa grupper som till exempel äldre. Men exakt vilken plats som mRNA-vacciner och andra vacciner mot covid-19 ska ha kommer framtiden att utvisa. Vi behöver mer data.