Månads arkivering september 2021

Antibiotika ökade risken för cancer

En studie i Umeå visar ett tydligt samband mellan långvarig antibiotikabehandling och att drabbas av tjocktarmscancer inom de närmsta fem till tio åren. Orsaken tros vara att antibiotika påverkar tarmens bakterieflora.

– Resultaten understryker att det finns flera skäl att vara restriktiv med antibiotika. Antibiotikabehandling är i många fall nödvändig och räddar liv, men vid mindre allvarliga åkommor som kan förväntas läka ut ändå bör man vara försiktig. Framförallt för att förhindra att bakterier utvecklar resistens men också, som denna studie visar, för att antibiotika kan öka risken för framtida tjocktarmscancer, säger Sophia Harlid, cancerforskare vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.

Antibiotika ökade risken med 17 procent

Studien, som är publicerad i Journal of the national cancer institute, är en registerstudie där forskarna har tittat på 40 000 patienter med cancer i tjocktarmen eller ändtarmen. Informationen har hämtats från det svenska kolorektalcancerregistret mellan åren 2010 och 2016.

Patienterna har sedan jämförts med en kontrollgrupp på 200 000 personer utan cancerdiagnos. Informationen om personernas antibiotikaanvändning kommer från läkemedelsregistret mellan 2005 och 2016.

Resultatet visade att personer som hade använt antibiotika i sammanlagt mer än sex månader hade en 17 procents ökad risk att få cancer i den högra delen av tjocktarmen, dit maten når först efter tunntarmen, jämfört med personer som inte hade fått antibiotika. För den vänstra delen av tjocktarmen fanns det dock ingen förhöjd risk. Risken för ändtarmcancer hos män påverkades inte av antibiotikaanvändningen. Hos kvinnor kunde forskarna däremot se att det fanns en något minskad förekomst av ändtarmscancer hos dem som hade ätit antibiotika.

Den förhöjda risken för tjocktarmscancer, som kunde ses fem till tio år efter antibiotikaanvändningen, var störst för de som hade använt mest antibiotika. Men forskarna kunde också se att enstaka antibiotikakurer gav en mindre men statistiskt säkerställd riskökning.

Ingen anledning till oro

För att förstå vad det är hos antibiotika som orsakar riskökningen undersökte forskarna också ett bakteriedödande läkemedel mot urinvägsinfektioner som inte påverkar tarmfloran. Hos personer som använt detta läkemedel sågs ingen skillnad i frekvensen av tjocktarmscancer, vilket alltså tyder på att det är antibiotikans påverkan på tarmfloran som är orsaken till riskökningen.

– Det finns absolut ingen anledning till oro bara för att man har ätit antibiotika. Riskökningen är måttlig och den absoluta risken för individen påverkas ganska lite. Sverige är även på väg att införa allmän screening för kolorektalcancer. Precis som vid andra screeningprogram är det viktigt att delta så att eventuell cancer kan upptäckas tidigt eller till och med förebyggas eftersom även förstadier ibland kan tas bort, säger Sophia Harlid.

Den aktuella studien innefattar endast antibiotika som har intagits oralt men även antibiotika som tas intravenöst direkt i blodet kan påverka bakteriefloran i tarmsystemet.

NT-rådet ger snabbare besked om immunterapier

NT-rådet, regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier, räknar nu med att kunna ge snabbare besked om immunterapier mot cancer än tidigare. Tiden kortas mellan läkemedlets godkännande och NT-rådets rekommendation till vården om införande eller ej.

Betydligt snabbare besked om immunterapier

Ett aktuellt exempel är NT-rådets nya rekommendation om att PD-1-hämmaren Keytruda (pembrolizumab) bör användas i första linjen tillsammans med cytostatika hos patienter med vissa svårbehandlade former av cancer i matstrupen eller övergången mellan matstrupe och magsäck. NT-rådets rekommendation kom bara två månader efter EU-godkännandet av denna nya indikation för Keytruda.

Det kan jämföras med att det under 2020 tog i genomsnitt tio månader från marknadsgodkännande av ett läkemedel innan NT-rådets rekommendation kom.

Väntetiderna har de senaste åren ökat. Det som tagit allt längre tid är framför allt den hälsoekonomiska värdering som NT-rådet brukar beställa av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. En fördröjning som enligt TLV beror på att NT-rådet beställt fler värderingar än tidigare av nya läkemedel inför eventuell marknadsintroduktion.

Hoppar över TLV

Inför det aktuella beslutet om Keytruda mot matstrupscancer använde sig NT-rådet av en ny och förenklad process som gäller PD1- och PD-L1-hämmare. Processen togs fram eftersom NT-rådet såg ett stort och växande antal immunterapier av den här typen och en snabb utveckling av antalet godkända indikationer.

– Vi behövde hitta ett sätt att hantera alla nya indikationer på ett effektivt sätt och även utnyttja det faktum att vi nu har flera godkända immunterapier, säger Gerd Lärfars, ordförande i NT-rådet.

Processen innebär att när det gäller nya indikationer så kan NT-rådet hoppa över att begära en hälsoekonomisk värdering från TLV. I stället gör experter från den nationella arbetsgruppen för cancerläkemedel tillsammans med specialister inom det berörda området, den nationella vårdprogramgruppen, en bedömning. De bedömer då de data som finns om effekt och säkerhet och det upphandlade priset för läkemedlet.

Avtal om återbäring

Till bilden hör att regionerna gjort en nationell upphandling av samtliga nu godkända PD1- och PD-L1-hämmare. Behandlingarna har blivit billigare för vården genom avtal som innebär att de får en del av kostnaden återbetald. Hur mycket billigare är dock hemligt.

– De prisnivåer avtalen innebär är sekretessbelagda, men vi är väldigt glada över möjligheten till konkurrens, och de lägre priserna gör att vi kan använda dessa viktiga läkemedel mer, säger Gerd Lärfars, ordförande i NT-rådet.

Hon menar att det senaste beslutet om Keytruda visar att det nya arbetssättet med  PD1- och PD-L1-hämmarna tillsammans med prissänkningar har avsedd effekt.

– Vi kan påskynda arbetet genom att minska antalet ärenden som vi skickar till TLV. En förutsättning är dock att det finns bra studier om vi kan basera bedömningen på. Vi kan inte tumma på kvaliteten.

”Samarbete avgörande för bra läkemedelsutveckling”

0

Apotekarsocieteten fyller i år 50 år som ideell förening. För att fira detta anordnades i går en jubileumsdag som bjöd på både nedslag i föreningens historia, och diskussion om de kommande 50 åren. Ett tiotal personer fanns på plats i Apotekarsocietetens bibliotek på Wallingatan i Stockholm, men de flesta tog del av firandet digitalt. Dagen inleddes med att Märit Johansson, styrelseordförande i föreningen, hälsade välkommen och reflekterade över hur omvärlden, och Apotekarsocieteten med den, har förändrats under de senaste 50 åren.

Viktigt med samarbete

En av programpunkterna under jubileumsdagen var en diskussion med Apotekarsocietetens nya vd Robert Kronqvist, Apotekarsocietetens tidigare styrelseordförande Eva Sjökvist Saers, Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström och specialistläkaren Caroline Ingre. De pratade bland annat om vad som är viktigt för att Sverige ska fortsätta vara en framträdande läkemedelsnation de kommande 50 åren. Alla deltagare var överens om att samarbete mellan länder och aktörer är en avgörande faktor.

‒ Inom läkemedelsbranschen känner alla varandra, och det är en fördel för att föra utvecklingen framåt, sa Richard Bergström.

‒ Tidigare tyckte forskare inte att det var så intressant att samarbeta, men det är något som krävs för att vi till exempel ska kunna ta fram precisionsmedicin. Då måste vi studera ett stort antal patienter. Samarbete måste ses som något positivt och inte tvärtom, sa Caroline Ingre.

Hon framhöll också att det är viktigt att Sverige väcker opinion om att de stora universitetssjukhusen ska vara med och driva läkemedelsprövningar, och att de ska vara en del av utbildningen.

Deltagarna pratade även om hur en organisation som Apotekarsocieteten kan bidra till utvecklingen av Läkemedelssverige.

‒ Vi ska fortsätta att vara en samlingsplats. Vi ska se till att vi erbjuder en plattform där personer inom läkemedelsbranschen kan mötas och samarbeta, sa Robert Kronqvist.

Eva Sjökvist Saers poängterade att det också är viktigt att föreningen är en kunskapskälla med kvalitetssäkrad, vetenskapligt baserade fakta och att den är en aktiv aktör.

‒ Apotekarsocieteten ska inte bara anpassa sig till utvecklingen utan också vara med och driva den framåt, sa hon.

Läkemedelsvärldens utveckling

Caroline Ingre, som även är gruppledare för ALS-forskningen på institutionen för klinisk neurovetenskap, höll också en presentation om den senaste forskningen om sjukdomen. I dag finns inget botemedel mot ALS, men de senaste studierna har visat lovande resultat.

Under dagen berättade också Ingrid Helander, kommunikationsansvarig för Apotekarsocieteten, om Läkemedelsvärldens historia som sträcker sig ända tillbaka till 1897 då det första numret av föregångaren Svensk farmaceutisk tidskrift gavs ut. År 1995 bytte tidningen namn, och fick då också sin första journalistiska chefredaktör. Innan dess hade denna roll endast tillhört apotekare.

Läkemedelsakademins utbildningschef Hanna Rickberg berättade också om utvecklingen av Apotekarsocietetens utbildningsverksamhet de senaste 50 åren. Mycket har hänt under dessa år, men en kurs i klinisk läkemedelsprövning som startade 1979 går fortfarande att läsa. Den har hittills getts vid 125 tillfällen.

Sektionerna från Apotekarsocieteten berättade

Publiken fick också höra några presentationer från Apotekarsocietetens sektioner. Eva Liljenberg från Sektionen för regulatory affairs berättade om hur utvecklingen av godkännandeprocessen för läkemedel har sett ut och vilken betydelse Sveriges inträde i EU hade.

‒ Det var en succé för läkemedelsgodkännande och tillsyn av läkemedel, sa hon.

Matts Balgård från Sektionen för sjukvårdsfarmaci berättade om när apoteken klev in på sjukhusen. Bland annat fick deltagarna höra om Johan Christian Georgii som 1753 blev den allra första lasarettsapotekaren. Matts Balgård pratade också om att sjukvårdsfarmaci intresserar många studenter och att det därför är ett framtidsområde.

Även Görel Skogsmo, vice ordförande för Sektionen för läkemedelsinformation, berättade om deras arbete med att inspirera till bra information för att förbättra användningen av och behandlingen med läkemedel.

Fördel att vara ideell förening

Jubileumsdagen bjöd även på en intervju Apotekarsocietetens tidigare vd Leif H. Eklund. Han var verksam när staten 1971 tog över apoteksverksamheten och Apotekarsocieteten fick sin nya roll ideell förening.

‒ Det var en stor överraskning för medlemmarna. Det var många som inte tyckte om beslutet men det var ett politiskt beslut som inte gick att ändra på. Men det visade sig att det fanns många fördelar med att vara en ideell förening.

År 2009, när omregleringen av apoteken skedde, kom frågan om Apotekarsocieteten skulle ta tillbaka sin tidigare position som förespråkare för apoteken.

‒ De flesta tyckte då att man kunde spela en viktigare roll som obunden organisation, sa Leif H. Eklund.

Det var inte bara Apotekarsocieteten som firades under dagen. Även föreningens senaste hedersledamöter uppmärksammades. Det var Anne Hiselius, klinisk apotekare, Region Jönköping och Björn Lindeke, docent i läkemedelskemi och tidigare vd för Apotekarsocieteten som fick ta emot detta pris.

Jubileumsdagen avslutades med ett digitalt besök hos Apotekarsocietetens Gävleborgs-Dala-krets och en gemensam skål för föreningens 50-årsdag.

Norge erbjuder vaccin till alla barn 12-15 år

0

Sedan tidigare vaccinerar Norge liksom Sverige 12-15-åringar i särskilda riskgrupper. Men nu följer den norska regeringen Folkehelseinstituttets rekommendation och erbjuder alla barn i denna åldersgrupp att vaccinera sig.

Folkehelseinstituttet skriver att barn visserligen sällan blir allvarligt sjuka i covid-19. Men att vissa barn trots allt drabbas allvarligt, och att risken för detta ökar i och med ökande smittspridning.

En dos till barn på 12-15 år

– Smittan ökar bland barn och unga och ungdomar har många sociala kontakter. När många smittas kommer också några att riskera att bli inlagda på sjukhus. Det kan också medföra att någon får den sällsynta och allvarliga komplikationen MIS-C, som är ett immunologiskt tillstånd som kan uppstå hos enstaka patienter två-sex veckor efter covid-19-infektion, säger Camilla Stoltenberg, direktör vid Folkehelseinstituttet, i ett pressmeddelande.

Enligt det norska beslutet ska 12-15-åringarna få vaccinet Comirnaty från Pfizer/Biontech. De ska enbart erbjudas en dos.

– En dos ger gott skydd mot allvarlig sjukdom, och skyddet kommer sannolikt vara bättre hos ungdomar än för äldre åldersgrupper, säger Camilla Stoltenberg.

Folkhelseinstituttet framhåller också att de sällsynta allvarliga biverkningar som dykt upp bland yngre framför allt har uppstått efter den andra dosen.

– Vi bedömer att erbjudande om en dos är det som ger den tydligaste fördelen för den enskilda unga personen när nyttan vägs mot möjliga biverkningar av vaccinet. Möjligheten att ge även en andra dos kommer att bedömas när det kommer mer kunskap från andra länder som kommit längre i vaccineringen av den här åldersgruppen.

Sveriges linje ligger fast

Det är nu många länder som har börjat vaccinera barn i dessa åldrar, däribland Finland, Danmark, Island, Irland och USA. Den svenska Folkhälsomyndigheten håller hittills fast vid att Sverige bör erbjuda vaccin enbart till riskgrupper bland 12-15-åringarna.

– Vår etiska plattform säger att vi vaccinerar för individens och inte för samhällets skull och än så länge har vi inte sett några data som talar för att nyttan är större än riskerna med vaccinet för barnen, sade Karin Tegmark Wisell, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, vid torsdagens myndighetsgemensamma presskonferens.

– Men vi tittar hela tiden intensivt på den här frågan och vi kommer noga att sätta oss in i hur Norge gjort sin bedömning för att se om de har några data som vi bör ta in i vår bedömning.

Fler fick myokardit av covid-19 än av vaccin

Flera av de tillstånd som är misstänkta eller konstaterade biverkningar av covid-19-vacciner är också vanliga följdsjukdomar av covid-19. Nu visar en stor studie i Israel att risken för följdsjukdomar av covid-19 var betydligt högre än biverkningsrisken för personer som tog vaccinet från Pfizer/Biontech.

Studien, som har publicerats i New England journal of medicine, är en av världens största studier som har undersökt säkerheten av Pfizers vaccin. Den är gjord av forskare från Clalit research institute i Israel och Harvard university i USA.

Analyser av miljontals elektroniska journaler

Tidigare studier som har gjorts för att utvärdera säkerheten för covid-19-vacciner har byggt på inrapporterade biverkningar från vaccinerade personer. I den nu aktuella studien har forskare i stället analyserat miljontals anonymiserade elektroniska journaler.

Studien består av två olika delstudier. I den ena undersökte forskarna hur många av ett antal misstänkta biverkningar som i verkligenheten var kopplade till covid-19 vaccinet från Pfizer. För att bäst förstå dessa biverkningar och sätta in dem i ett sammanhang, undersökte forskarna i den andra delstudien förekomsten av samma sjukdomstillstånd bland personer som hade smittats av sars-cov-2-viruset.

I den första delstudien jämfördes 884 828 vaccinerade individer över 16 år med samma antal ovaccinerade personer. Forskarna följde upp 25 olika biverkningar inom tre veckor efter varje vaccindos.

I den andra delstudien studerades samma 25 sjukdomstillstånd även bland 173 106 ovaccinerade personer som hade en sars-cov-2-virusinfektion. Detta jämfördes med lika många ovaccinerade personer som inte var infekterade med viruset.

Vanligare med myokardit bland infekterade

Resultatet visade att myokardit, en inflammation i hjärtmuskeln som har rapporterats som en misstänkt biverkning av flera covid-19-vacciner, hade en koppling till vaccinet. Det var en ovanlig biverkning med 2,7 fler fall per 100 000 personer bland vaccinerade än bland ovaccinerade. Sambandet mellan myokardit och covid-19 var betydligt starkare. Där var motsvarande siffra 11 extra fall per 100 000 individer.

– De som har tvekat tills nu att vaccinera sig på grund av oro över mycket sällsynta biverkningar – såsom myokardit – bör vara medvetna om att riskerna för samma biverkning faktiskt är högre bland ovaccinerade infekterade individer, säger Ben Reis på Harvard medical school, i ett pressmeddelande.

Den första delstudien visade också tre andra biverkningar som var måttligt förknippade med vaccinet. Dessa var svullnad av lymfkörtlar (78 extra fall per 100 000 individer), blindtarmsinflammation (5 extra fall per 100 000 individer) och bältros (16 extra fall per 100 000 individer).

Den andra delstudien visade att flera allvarliga följdsjukdomar drabbade ovaccinerade personer som hade en sars-cov-2-virusinfektion. Dessa var bland annat hjärtarytmier njurskada och lungemboli.

Sjukvården testar fler spädbarn för RS-virus

0

Som Läkemedelsvärlden berättade om förra veckan så har smittspridning av RS-virus börjat ses på flera håll i landet, trots att dessa utbrott vanligtvis förekommer på vintern.

– Vi har sett ett antal fall under sommaren. Det är ingen explosion, men det som är ovanligt är att vi inte brukar ha några fall alls vid denna tid på året, säger Per Brolin, barnläkare vid barn- och ungdomskliniken i Karlstad och styrelseledamot i Svenska barnläkarföreningen.

Sjukvården kommer i år därför att göra fler provtagningar än vad man brukar.

– Vanligtvis testar vi inte barn för RS-virus den här tiden på året, men nu kommer vi att vara mer frikostiga med provtagningar på de allra minsta barnen som kommer in med förkylningssymtom, säger Per Brolin.

Ovanligt lite fall av RS-virus förra året

Förra årets RS-säsong, som hade förutspåtts att bli kraftig, uteblev på grund av de restriktioner som fanns för covid-19. Nu när restriktionerna börjar att hävas väntas denna mer intensiva epidemi att bryta ut denna vinter i stället.

– Vi har nu två säsonger med ovanligt lite fall av RS-virus vilket innebär att det finns en stor population som inte har immunitet, säger Per Brolin.

Är ni i vården oroliga för hur det kommer att bli?

– Det är förstås problematiskt om det blir många fler fall än vanligt, men personligen känner jag ingen dramatisk oro eftersom vi i vården vet hur vi ska hantera det. Det har blivit en medial uppmärksamhet som inte riktigt är proportionerligt. De allra flest barn blir smittade av RS-virus, och det är oftast bara som en förkylning.

Så småbarnsföräldrar behöver inte känna oro?

– Nej inte i allmänhet. De som riskerar att bli allvarligt sjuka är de allra minsta bebisarna så om man har en sådan kan man kanske vara lite extra försiktig. Man behöver inte bli orolig om barnet blir lite snuvigt, det som är avgörande är barnets allmäntillstånd.

Kan behövas mer läkemedel

Att säsongen för RS-virus verkar komma tidigare än vanligt kan leda till ett större behov läkemedlet palivizumab. Det är en monoklonal antikropp som ges som förebyggande behandling till barn i riskgrupp. Enligt Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation ska det ges till barn födda före graviditetsvecka 26 som är yngre än sex månader vid starten på säsongen samt barn med allvarlig hjärtsjukdom eller svår lungsjukdom.

Per Brolin tror inte att det kommer att vara fler barn än vanligt som kommer att få läkemedlet. Däremot kan de barn som väl får det att behöva fler doser.

– Läkemedlet ges till för tidigt födda barn i en dos var femte vecka under RS-säsong. Om det blir en lång säsong kommer dessa barn alltså att behöva fler doser.

Han framhåller att det därför kan vara svårt att veta när man ska börja att ge läkemedlet i år.

– Det kan vara ett bekymmer då man inte vill börja ge det för tidigt eftersom det då kommer att krävas mer. Men man vill heller inte vänta för länge med att sätta in behandlingen om det skulle bli en stor smittspridning.

Under RS-säsong kommer Folkhälsomyndigheten med veckovisa rapporter över smittläget. Myndigheten har i år påbörjat denna övervakning av viruset tidigare än vanligt. Meningen är bland annat att informera vården och medierna om smittläget, och därigenom även familjer med småbarn.

– Vi kommer att vara extra noggranna nu och håll koll på Folkhälsomyndighetens rapportering om antalet fall. Det är viktigt bland annat för att vi ska veta hur vi ska behandla riskgrupper med läkemedel, säger Per Brolin.

Nya rön om hur ketamin hjälper mot depression

En forskargrupp vid Karolinska institutet har lagt en ny bit i pusslet om mekanismerna bakom narkosmedlet ketamins effekt mot depression. Deras resultat utmanar den gängse uppfattningen om vad ketamins antidepressiva effekt beror på. I fokus för diskussionen står effekterna på signalsubstansen glutamat i hjärnan.

Flera tidigare forskare har sagt att ketamin ökar halten av glutamat.

– Detta har kommit att bli vedertaget utan något i mitt tycke riktigt övertygande vetenskapligt stöd, säger Per Svenningsson, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet.

Han är huvudansvarig för en aktuell studie som nyligen publicerades i Nature molecular psychiatry. I denna studie kom forskarna fram till att ketamin inte ökar, utan i stället minskar, frisättningen av glutamat.

– Det är spännande och stämmer också bättre med den stora forskningslitteratur som visar att man får mer glutamat i flera hjärnregioner vid stress och depression, säger Per Svenningsson.

Många forskar om ketamin

Studien bygger på försök på möss och celler. Forskarna undersökte de molekylära mekanismerna bakom ketamins effekter. De kunde se att läkemedlet stimulerar Ampa-receptorer som sitter postsynaptiskt (i synapsens ”mottagardel”). Detta leder till ökad frisättning av neuromodulatorn adenosin som i sin tur hämmar presynaptisk glutamatfrisättning.

Många forskare runt om i världen lägger stor möda på att kartlägga mekanismerna bakom ketaminets antidepressiva effekt. Bland annat för att hitta lämpliga måltavlor för nya antidepressiva läkemedel.

Det finns ett stort behov av nya behandlingar eftersom dagens antidepressiva läkemedel, bland annat SSRI-preparaten, inte har effekt hos alla patienter. Omkring en tredjedel av alla som prövar dem upplever ingen lindring alls. Det tar också lång tid innan behandlingseffekten sätter in, vilket är ett problem särskilt i akuta lägen när en person har självmordstankar.

Biverkningar och beroenderisk

Narkosmedlet ketamin har däremot en snabbt insättande och samtidigt långvarig effekt mot depression för många svårt deprimerade patienter. Varianten esketamin i form av nässpray har också blivit godkänd som läkemedel för personer med svår depression som inte blir hjälpta av äldre antidepressiva läkemedel.

Baksidan är dock att ketamin kan ge biverkningar som hallucinationer och vanföreställningar och att det kan finnas risk för missbruk. Genom att kartlägga dess verkningsmekanismer hoppas forskarna därför kunna hitta andra substanser med samma effekt, men bättre säkerhetsprofil.

Glutamatsänkare intressant spår

I fjol publicerades en annan studie från Karolinska institutet om ketamins antidepressiva effekt. I den studien såg forskarna en annan mekanism som påverkade det serotonerga systemet och ökade halten av dopamin i hjärnan.

– Ketamin är en substans som slår på väldigt många olika system. Det är sannolikt flera olika receptorer och signalsubstanser som är viktiga för den antidepressiva effekten, säger Per Svenningsson.

Han menar dock att glutamatsystemet verkar spela en central roll. Och att det finns anledning att ifrågasätta tidigare ansträngningar inom läkemedelsforskningen att ta fram glutamathöjande läkemedel mot depression. Ett sådant exempel var läkemedelskandidaten rapastinel där fas III-studien misslyckades och projektet lades ned.

– Våra fynd talar för att man kanske snarare borde söka efter glutamatsänkande läkemedel, säger Per Svenningsson.

– Dock med reservation för att våra resultat hittills endast beskriver ett kort tidsförlopp på några sekunder just när ketamin når synapsen mellan nervceller.

Nu planerar han och hans forskargrupp att gå vidare och studera de mer långsiktiga effekterna samt vad som händer vid upprepad behandling med ketamin.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng