Årlig arkivering 2018

Utvecklingen inom malariaområdet har gått framåt och den globala malariabördan mattats av, enligt Världshälsoorganisationen WHO:s malariarapport från förra året.

Men malaria är fortfarande ett stort problem, framförallt i de afrikanska länderna, med 216 miljoner insjuknade och 445 000 dödsfall år 2016.

Malaria orsakas av encelliga organismer, så kallade urdjur (protozoer), som tillhör släktet Plasmodium. Malaria sprids via Anophelesmyggan, som även finns i Sverige.

Sjukdomen kan visserligen behandlas framgångsrikt med läkemedel som slår ut den replikerande, asexuella, formen av parasiten, men malariaparasiten har en komplex livscykel och finns dessutom i en vilande sexuell form. Det är i den formen spridningen sker.

Nu har forskare vid Imperial college i London hittat en metod som skulle kunna komma åt själva spridningen av malariaparasiten. I en studie publicerad i Nature communications visar forskarna hur de genom att scanna fler än 70 000 substanser hittade sex substanser med potential att kunna utvecklas till läkemedel för att stoppa spridningen av malaria. Hittills har substanserna undersökts i laboratorieprover. En av substanserna har även visat sig kunna stoppa spridning av malariaparasiter i möss.

– Nuvarande malariamediciner kan bota en person från sjukdomen, men denne kan fortfarande infektera andra myggor som därmed kan smitta andra personer, säger Jake Baum, professor vid avdelningen för life science vid Imperial college och huvudförfattare till studien, i ett uttalande.

En människa som blivit smittad och framgångsrikt botad från malaria med läkemedel är alltså fortfarande bärare av den vilande formen av parasiten. När så en mygga suger blod från människan får den i sig den vilande formen som sedan förökar sig i snabb takt i myggan. När så myggan biter en annan person är parasiterna redo att infektera på nytt.

Forskarnas strategi har alltså varit att identifiera en eller flera substanser som skyddar myggan och blockerar spridningen av infektiösa malariaparasiter.

– Genom att kombinera ett sådant läkemedel med konventionella malarialäkemedel skulle man inte bara kunna bota den enskilda individen utan också skydda det omgivande samhället.

De substanser som forskarna identifierade hade alla olika sätt att hindra de vilande malariaparasiterna från att mogna i myggan. Den mest lovande substansen, en sulfonamid benämnd N-4HCS, kunde snabbt hämma processen där den manliga formen av parasiten bildades. Substansen har också egenskaper som lämpar sig väl för läkemedelsutveckling, enligt forskarna, som nu fokuserar på att ta reda på exakt hur verkningsmekanismen ser ut.

Tanken är att substansen ska ges till människor, möjligen i form av ett vaccin, och att den på så vis ska överföras till myggan.

Ytterligare en fördel med att försöka ”behandla” myggan för att stoppa malariaparasitens spridning är enligt forskarna problemet med resistensutveckling mot dagens malarialäkemedel. Eftersom bara en mycket liten andel, upp till en procent, av de asexuella parasiterna mognar till sexuella (som står för spridningen) tar det betydligt längre tid för de mogna, vilande parasiterna att utveckla resistens. Det selektiva trycket är alltså betydligt större på de asexuella parasiterna.

Sammanfattningsvis konstaterar forskarna att deras angreppssätt att stoppa spridningen av malaria genom att behandla myggor är nytt och oprövat, men något som bör fortsätta utforskas för att minska förekomsten av malaria globalt.