Annons
Nytt blodprov kan rädda liv vid svår cancerform
Foto: Istock

Nytt blodprov kan rädda liv vid svår cancerform

Forskare är på väg att ta fram ett test som kan avslöja bukspottkörtelcancer så tidigt att den går att operera.

18 sep 2018, kl 09:53
0

Annons

Forskare vid Lunds universitet har tillsammans med kollegor i Danmark och USA tagit fram ett blodbaserat test som med stor säkerhet kan visa om en person har tidig bukspottkörtelcancer.

Ett sådant test skulle kunna vara livräddande eftersom sjukdomen i dag vanligen inte upptäcks förrän det är för sent för botande kirurgi. Detta främst på grund av de ofta otydliga debutsymtomen.

– Vårt test gör att vi med 96 procents säkerhet kan upptäcka bukspottkörtelcancer vid de två första stadierna, då möjligheterna att operera bort är betydligt bättre. Detta kan var flera månader innan symptom. För långt framskridna stadier, då sjukdomen vanligen brukar upptäckas, finns för närvarande få behandlingsalternativ och prognosen är betydligt sämre, säger Carl Borrebaeck, professor i immunteknologi vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.

Han är en av de Lundaforskare som varit med och tagit fram det nya testet. Det designades för att avspegla immunförsvarets reaktion mot den begynnande cancersjukdomen.

I ett stort forskningsprojekt i Skandinavien och USA utvecklades och validerades en proteinsignatur som bygger på 29 markörer och är typisk för tidig cancer i bukspottkörteln. En droppe blod från patienten analyseras med hjälp av så kallade antikroppschip. Analysen kan identifiera den typiska proteinsignaturen. Studien har publicerats i Journal of clinical oncology.

Nästa steg är en prospektiv studie som redan påbörjats i USA och beräknas ta tre år.

Bukspottkörtelcancer upptäcks varje år hos omkring 1 500 personer i Sverige. Prognosen är ofta dålig och femårsöverlevnaden ligger på bara omkring fem procent. Forskarna bakom det nya testet menar att det i framtiden kan användas för att screena människor som har en ökad risk för bukspottkörtelcancer. En sådan riskökning kan bland annat bero på ärftlighet och kronisk inflammation i bukspottkörteln.