Annons
Home 2017

Årlig arkivering 2017

Stor studie avbryts

Sara Heyman
-
0
Stor studie avbryts

Det rapporterar nyhetssajten PharmaTimes. Den stora studien där det antitrombotiska läkemedlet rivaroxaban, med produktnamnet Xarelto, skulle testas, var tänkt att avslutas nästa år. Men en oberoende kommitté som övervakade studiens data noterade de starka resultaten och gav rådet att avbryta studien.

De studerade effektmåtten var förhindrande av kardiovaskulära händelser som till exempel dödlig hjärtinfarkt och stroke. Läkemedlet jämfördes med acetylsalicylsyra.

Bolagen bakom Xarelto, Bayer och Janssen och forskningsinstitutet Population Health Research Institute gick ut med beskedet att de nu kommer att erbjuda rivaroxaban till alla studiedeltagare i en utökad, oblindad studie.

Rivaroxaban fungerar antikoagulerande genom att hindra Faktor Xa, en faktor som behövs i koaguleringsprocessen. Läkemedlet finns redan på marknaden, bland annat för patienter med förmaksflimmer, djupa ventromboser och lungembolier.

Hjärtkärlsjukdom ligger bakom över sju miljoner människors död varje år. Omkring 200 miljoner människor lider av arteriell insufficiens, vilket oftast manifesteras som claudiocatio intermittens, eller fönstertittarsjuka, med smärtor i benen, eller kritisk ischemi vilket kan leda till vävnadsdöd på grund av syrebrist.

 

”Vi måste hitta effektivare läkemedel”

Ingrid Helander
-
0
”Vi måste hitta effektivare läkemedel”

Alzheimers sjukdom är en av vår tids största utmaningar. Många läkemedelsbolag och akademiska forskare arbetar för att utveckla ett effektivt läkemedel som kan angripa själva sjukdomen och inte bara lindra symtomen. Men hur redo är vi för ett sådant?

Mer än hälften av de 25 000 personer som insjuknar i demenssjukdom varje år får diagnosen Alzheimer. Globalt är siffran många gånger högre och enligt Världshälsoorganisationen, WHO, lever mer än 46 miljoner människor med demens. År 2050 beräknas siffran ha ökat till mer än 130 miljoner människor.

De alzheimerläkemedel som finns i dag påverkar acetylkolin- och glutamatsystemen i hjärnan och har en lindrande effekt på symtomen, men påverkar inte sjukdomsförloppet i sig.

– För att nå dit måste vi gå in på underliggande mekanismer och förstå sjukdomen i grunden, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska institutet och alzheimerforskare.

Och det pågår forskning för att ta fram nya, så kallade sjukdomsmodifierande läkemedel. Flera utgörs av antikroppar som på ett eller annat sätt har siktet inställt på att minska de amyloida placken, det vill säga plack av proteinet beta-amyloid, som ansamlas i hjärnan vid Alzheimers sjukdom.

I höstas meddelade dock läkemedelsbolaget Eli Lilly negativa resultat från en stor fas III-studie med antikroppen solanezumab, som inte visade sig ha någon effekt på den kognitiva förmågan i patienter med mild alzheimer.

Eli Lilly är inte de första att misslyckas inom alzheimerområdet, men Bengt Winblad menar att vi trots det kommer allt närmare ett bättre läkemedel. Många bolag, däribland Eli Lilly, har olika läkemedelskandidater i utveckling, men för att lyckas är det dock många faktorer som ska stämma.

– Vi måste hitta rätt molekyl som angriper rätt mål, men också rätt patienter att behandla. Sjukdomen startar långt innan de första symtomen och det är viktigt att identifiera patienterna så tidigt som möjligt.

En annan svårighet med just antikroppar är att få dem över blod hjärn-barriären och till hjärnan, där de gör nytta.

– Det är inte så lätt att få in antikroppar i hjärnan eller i nervceller. Ett sätt är att utveckla molekyler som kan bära dem över blod hjärn-barriären, säger Bengt Winblad.

En annan strategi är att ge sig på processen som föregår plackbildningen. Eftersom peptiden beta-amyloid uppstår efter att ha kluvits från det större proteinet APP är ett mål för läkemedelsutvecklarna själva enzymet som klyver peptiden. Enzymet heter Bace och läkemedelskandidaterna kallas Bace-hämmare.

Till skillnad från antikropparna, som injiceras, är Bace-hämmarna småmolekyler och tas oralt. Storleken på molekylen kan ha betydelse för hur effektivt läkemedlet är när det gäller att påverka sjukdomsförloppet, menar Bengt Winblad.

– Personligen tror jag mest på Bace-hämning. Jag tror att det är svårt att få in tillräcklig koncentration av antikroppar i hjärnan.

Ett nytt läkemedel som kan påverka själva sjukdomsförloppet i Alzheimer skulle innebära en milstolpe. Bror Jonzon, ämnesområdesansvarig inom farmakoterapi på Läkemedelsverket, kallar det ett paradigmskifte, och menar att när ett sådant läkemedel kommer behöver många problem vara lösta för att det ska få så bra effekt som möjligt.

– Alzheimers sjukdom är en av de största utmaningarna vi har och att introducera ett nytt sjukdomsmodifierande läkemedel ställer stora krav på olika delar i samhället. Men om vi börjar i god tid hinner vi fortfarande förbereda oss, säger Bror Jonzon.

Bland utmaningarna nämner han bland annat att patienterna måste identifieras tidigt, helst innan de har några märkbara symtom. Vem som ska göra det, när och hur är i dagsläget oklart, men något man måste titta närmare på, poängterar Bror Jonzon.

Han påpekar också svårigheten att bedöma långsiktig behandlingseffekt och att de kliniska prövningarna måste kompletteras med uppföljning och registerstudier av god kvalitet.

– Frågan är om de register som finns är tillräckligt bra med till exempel relevanta kontrollgrupper, eller om registren behöver kompletteras. Dessutom behöver vi mer kunskap om det normala åldrandet, säger Bror Jonzon.

Även om de nya alzheimerläkemedlen fortfarande är under utveckling tror både Bror Jonzon och Bengt Winblad att ett sådant kan finnas på marknaden om tio år. Och att det är nödvändigt.

– Det blir allt fler dementa i samhället och vi måste hitta läkemedel som är mer effektiva än de vi har i dag. Det hjälper inte med bara prevention i form av diet och motion utan här måste det till nya läkemedel, säger Bengt Winblad.

Den 15 mars arrangerar Läkemedelsvärlden.se mötet Jakten på en bot mot Alzheimer. Under dagen ges exempel på den senaste forskningen inom läkemedelsutveckling och diagnostik. Mötet tar också upp samhällets beredskap för ett eventuellt nytt läkemedel och hur vi kan förbereda oss så väl som möjligt. Mer information om mötet och om hur du anmäler dig hittar du här.

Hur kan det vara så svårt?

Sara Heyman
-
0
Hur kan det vara så svårt?

I veckan har vi kunnat läsa om de sorgliga konsekvenserna av att sjuksköterskor fattas i svensk sjukvård. DN Stockholm har rapporterat om svårt sjuka barn som fått åka utomlands eftersom intensivvårdsplatserna för barn på NKS är för få.

Artiklarna är bara de senaste i raden som skrivits på temat sjuksköterskor. Ekot berättade igår om en fördubbling av antalet anmälningar rörande arbetsmiljön i sjukvården.

Statistiken är ingen blixt från klar himmel. Med ett så välkänt problem, hur kan det vara så att sjukhuschefer och politiker inte lyckas göra landstingsstyrd sjukvård till en arbetsplats där sjuksköterskor vill stanna kvar? Hur kan det vara så svårt?

Läs hela blogginlägget här. 

Förskrivning av antibiotika fortsätter minska

Sara Heyman
-
0
Förskrivning av antibiotika fortsätter minska

Siffrorna presenteras i årsrapporten  från Strama, Samverkan mot antibiotikaresistens, i Stockholm. Statistiken handlar om antibiotikaförskrivningen för öppenvård och sjukhus.

Stockholm är fortfarande det län där störst mängd antibiotikarecept hämtas ut per invånare. Förra året hämtades 345 recept per tusen invånare ut i länet. Skåne står för näst största förbrukningen med 341 recept per tusen invånare under 2016. Landstingen med lägst förbrukning är Västerbotten, Jämtland och Gävleborg.

Alla län utom Västerbotten har en bra bit kvar för att nå det uppsatta nationella patientsäkerhetsmålet, som är 250 uthämtade antibiotikarecept per tusen invånare och år.

Den största andelen recept förskrevs på vårdcentraler, visar rapporten. 45 procent av alla recept utfärdades där. Näst största förskrivare var akutsjukhus med 18 procent. Privatläkare stod för 13 procent och närakuter med 10 procent av förskrivningarna i Stockholms län.

Det som sticker ut från den övriga trenden med minskad antibiotikaförbrukning är antibiotikarecept till barn mellan 0 och 6 år. I den gruppen ökade förbrukningen istället med 7,3 procent jämfört med 2015. Tidigare år har förbrukningen minskat även i den gruppen. Strama ser inga direkta förklaringar till ökningen, och inte heller till de stora skillnaderna som kan ses mellan kommunerna.

Den absolut vanligaste orsaken för antibiotikaförskrivning är sjukdom i luftvägarna, men det är också det område där minskningen har varit som störst sett över flera års tid. Under 2016 minskade dock luftvägsantibiotikan bara med 0,7 procent, jämfört med antibiotika för urinvägarna som minskade med 3,5 procent.

Ett omfattande arbete pågår i Sverige och världen för att minska förskrivningen av antibiotika och bromsa resistensutvecklingen. Sverige tillhör de länder i världen med lägst antibiotikakonsumtion och fortfarande minst problem med resistens.

MPR-vaccin bör ges även till vuxna

Ingrid Helander
-
0
MPR-vaccin bör ges även till vuxna

Vuxna som inte vaccinerats eller haft mässling och röda hund bör erbjudas vaccin mot sjukdomarna. Det rekommenderar den skandinaviska verifieringskommittén för eliminering av mässling och röda hund.

– Det är en rekommendation vi stödjer, säger Ann Lindstrand, chef för enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten.

Sedan slutet av 1980-talet finns inte någon inhemsk spridning av sjukdomarna, tack vare ett framgångsrikt barnvaccinationsprogram. Varje år smittas ändå ett antal personer utan skydd under utlandsresor, vilket ibland orsakar mindre utbrott av sjukdomen inom landet.

– I Frankrike och i vissa områden i Tyskland och Holland är vaccinationstäckningen betydligt sämre än i Sverige vilket gör att sjukdomarna fortfarande sprids där. Dessutom reser många numera betydligt längre bort, där vaccinationstäckningen är dålig, säger Ann Lindstrand.

Förhoppningen med de nya rekommendationerna är att öka medvetandet bland den vuxna befolkningen om vikten att vaccinera sig om man inte redan har vaccinerats eller haft sjukdomarna. Speciellt om man ska ut och resa.

– Vi har också kontinuerliga diskussioner med smittskyddsläkare ute i landet och det är upp till varje landsting att implementera rekommendationerna, och kanske även ta en del eller hela kostnaden äger Ann Lindstrand.

Mässling kan vara en farlig sjukdom både för vuxna och barn. Förutom hög feber och utslag försämrar sjukdomen den generella immuniteten och risken att drabbas av svåra bakteriella följdsjukdomar som lunginflammation, hjärninflammation och blodförgiftning ökar betydligt.

– Genom att vaccinera dig får du både ett individuellt skydd och bidrar till att skydda de som inte kan ta vaccinet av olika anledningar, säger Ann Lindstrand.

Även röda hund kan få allvarliga konsekvenser. Om en kvinna som saknar skydd smittas tidigt i en graviditet riskerar fostret att få allvarliga skador, så kallat medfött rubellasyndrom. Det kan leda till missfall, dödfödsel eller grava handikapp i form av bland annat utvecklingsstörning, syn- och hörselnedsättning

– Vi har inte haft något inhemskt fall av detta sedan 1989 men på senare år har vi haft två fall där ovaccinerade personer smittats utomlands.

Om man som vuxen saknar skydd eller är tveksam till hur gott skydd man har är det inget som hindrar att man på eget initiativ går till en vaccinationsmottagning och bekostar vaccinationen själv.

I de nya rekommendationerna framhålls dock att vaccinationerna bör vara lättillgängliga och kostnadsfria för den enskilde. Erbjudandet om vaccination bör också gälla tills sjukdomarna har eliminerats från Europa.

Forskningspengar till läkemedelsutveckling

Sara Heyman
-
0
Forskningspengar till läkemedelsutveckling

Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, har beslutat att ge 400 miljoner till fyra forskningsprojekt, varav två handlar om läkemedelsutveckling.

Projekten ingår i programmet ”Industrial Research Centres” som bland annat ska bidra till effektivare behandlingsmetoder för sjukdomar.

Det ena läkemedelsprojektet handlar om att hitta prediktiva biomarkörer för diabetes, en sjukdom som en halv miljard av världens befolkning lider av i dag. Detta ska göras med hjälp av stora mängder patientdata. I senare skeden ska biomarkörerna användas i experimentella modeller och i kliniska studier på patienter, där patienterna kan rekryteras efter vad de har för gener.

Partner i projektet är Region Skåne och universitetssjukhuset MAS samt läkemedelsbolagen Novo Nordisk, Johnson & Johnson Innovation, Pfizer, Probi, CardioVax och Follicum.

I det andra projektet ska förutsättningarna för så kallade nukleotidbaserade läkemedel studeras. Nukleotidbaserade läkemedel baseras på våra genetiska koder, DNA/RNA. I projektet ska forskarna undersöka hur dessa läkemedel, paketerade i biologiska nanokapslar, tas upp, transporteras och frisätts i cellerna. Utöver cellstudier ska verktyg tas fram för att kunna utveckla den här typen av nya läkemedel.

Genetiskt baserade läkemedel skulle kunna innebära nya behandlingar för genetiska sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och sjukdomar i luftvägarna, men även inom andra områden.

Projektet koordineras från Chalmers tekniska högskola, men innefattar även Göteborgs universitet, Karolinska institutet och från industrisidan bolagen AstraZeneca, Camurus, Vironova och Gothenburg Sensor Devices.

Båda projekten kommer pågå sex till åtta år och får minst 75 miljoner kronor var.

Stiftelsen för Strategisk Forskning är en oberoende aktör inom offentlig forskningsfinansiering och stödjer forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin. Aktuella högprioriterade områden för SSF är bland annat life science och life science technologies, det vill säga bioteknik och medicinsk teknik.

Cannabisläkemedel gav längre överlevnad

Sara Heyman
-
0
Cannabisläkemedel gav längre överlevnad

Behandlingen gavs som ett komplement till sedvanlig cytostatikabehandling, temozolomid, i en fas II-studie.

Bolaget GW Pharmaceuticals har testat en kombination av sina cannabisbaserade läkemedelsprodukter tetrahydrocannabinol, THC (huvudingrediensen i marijuana), och cannabidiol, CBD, hos 21 patienter med glioblastoma multiforme, den mest maligna formen av hjärntumör. Kombinationen av läkemedlen skrivs THC:CBD.

Den placebokontrollerade fas II-studien visade att patienterna som behandlades med THC:CBD hade en ettårsöverlevnad på 83 procent. Ettårsöverlevnaden för de patienter som fått placebo var 53 procent.

Sett till överlevnaden mätt i dagar, var medianvärdet för patienterna som fått kombinationsläkemedlet 550 dagar, det vill säga ett och ett halvt år, jämfört med kontrollgruppens 369 dagar, drygt ett år.

Den aktuella studien syftade till att utvärdera kombinationsterapins säkerhet och effekt, och inleddes med att två kohorter med tre patienter i varje fick THC:CBD tillsammans med intensivmedicinering med tumörhämmande temozolomid. Efter att säkerheten bedömts som god, övergick studien till en randomiserad placebokontrollerad fas, där tolv patienter fick kombinationsbehandlingen tillsammans med sin cellgiftsbehandling, och nio patienter fick placebo med sin cellgiftsbehandling.

Akuta biverkningar ledde till att två patienter ur varje grupp fick avbryta studien. Överlag var annars biverkningarna av mildare sort, där de vanligaste var kräkning, yrsel och illamående, huvudvärk och förstoppning.

– Resultatet visar tydliga tecken på läkemedlens effekt, kommenterar GW Pharmaceuticals vd Justin Gover i ett pressmeddelande.

– Det stärker potentialen för kannabinoider inom cancerbehandlingar och har gett oss en stark kandidat för just behandling av gliom, fortsätter han.

Tidigare prekliniska studier har visat att kombinationen THC, CBD och temozolomid har gett en synergieffekt med goda tumörhämmande resultat.

Företaget kommer nu ta de kontakter som krävs för att komma vidare till de viktigaste kliniska studierna för THC:CBD, och även snabba upp sin utveckling generellt inom cancerområdet och berättar vd:n.

GW Pharmaceuticals är ett läkemedelsbolag som arbetar med att utveckla och kommersialisera nya terapier utifrån sina produkter baserade på kannabinoider.

Bolaget har redan fått särläkemedelsstatus från både de amerikanska och europeiska läkemedelsmyndigheterna för THC:CBD för behandling av gliom, en större grupp av hjärntumörer.

 

Blockerande gel kan bli preventivmetod för män

Sara Heyman
-
0
Blockerande gel kan bli preventivmetod för män

Det är forskare i Kalifornien som har tagit fram gelen, kallad Vasalgel. Den är resultatet av en två år lång studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Basic and Clinical Andrology.

Gelen injicerades under sövning direkt in i sädesledarna på aporna genom att ett operationssnitt gjordes i huden nedanför ljumsken.

Efter injektionen bildar gelen en hydrogel i sädesledaren, som blockerar spermierna. Gelen förmodas släppa igenom annan vätska långsamt, så att inte trycket bakåt mot testikeln blir för högt.

I den aktuella studien testades gelen på 16 rhesusapor, varav tio redan hade blivit pappor, och alltså visat sig vara fertila. De övervakades sedan efter att de släppts tillbaka till honorna under minst en parningssäsong. Ingen hona blev dräktig under studietiden. Inga större komplikationer tillstötte, förutom i ett fall då en apa behövde opereras, då gelen hade sprutats in inkorrekt.

Analyser av vävnadsprover från aporna visade att gelen inte hade orsakat några inflammatoriska reaktioner utan hade tolererats väl, vilket även var fallet när gelen tidigare testats på kaniner.

Forskarna hoppas ha tillräckligt med evidens för att kunna påbörja test i människa inom några år. Om de skulle nå hela vägen, skulle det bli den första reversibla preventivmetoden för män sedan kondomen.

Det enda alternativ för män idag utöver kondom är vasektomi, det vill säga kapning av sädesledarna. Det innebär en irreversibel sterilisering.

I tidigare studier på kaniner kunde Vasalgel avlägsnas genom en enkel spolning med bikarbonatlösning. Om det går lika lätt hos apor och senare hos människor måste vidare studier visa.

Allan Pacey, professor i andrologi vid universitetet i Sheffield, kommenterar studiens resultat för BBC med att säga att studien visar att gelen är en effektiv preventivmetod hos vuxna apor, men att läkemedelsföretagens intresse är litet på det här området.

Forskningen som har lett fram till Vasalgel drivs av en icke vinstdrivande organisation och har finansierats av bidrag och insamlingar.

Läkaren Anatole Menon-Johansson kommenterar också för BBC om mäns intresse för manliga preventivmetoder:

– Några män vill ta sitt ansvar och vara en del av lösningen, säger han. En reversibel variant av vasektomi skulle vara önskvärd, fortsätter han, eftersom hormonella behandlingar för att kontrollera mäns fortplantning, skulle vara ”en stor sak att be om”.

Köpenhamn kan bli ny plats för EMA

Ingrid Helander
-
0
Köpenhamn kan bli ny plats för EMA

Köpenhamn ska bli ny hemvist för den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, i alla fall om den danska regeringen får bestämma. Enligt danska Dagens Medicins nyhetssajt ger nämligen Danmark sig nu på allvar in i kampen om EMA:s placering efter Brexit.

Nyhetssajten skriver att den danska läkemedelsindustriföreningen tillsammans med andra organisationer har arbetat med att ta fram ett danskt erbjudande och att det ska hållas ett pressmöte i morgon onsdag.

Vi pressmötet väntas utrikesminister Anders Samuelsen, nuvarande hälsominister Ellen Trane Nørby samt Karin Ellemann, som snart tar över som hälsominister att närvara. Även Köpenhamns överborgmästare Frank Jensen ska enligt nyhetssajten delta i mötet.

I början på december förra året klargjorde den svenska regeringen att man tagit det officiella beslutet att försöka få EMA till Sverige. Bland annat har man inrättat ett sekretariat där ambassadör Christer Asp ska leda arbetet med att planera och organisera kandidaturen.

Den svenska regeringen har angett regionen Stockholm-Uppsala som lämplig plats för EMA.

En av fem med psoriasis får otillräcklig behandling

Sara Heyman
-
0
En av fem med psoriasis får otillräcklig behandling

Besvären klassades som medelsvåra till svåra. Samsjuklighet och livsstilsfaktorer hade tydliga samband med förekomsten av de svårare graderna av sjukdomen. Dessa patienter rapporterades även ha en betydligt lägre livskvalitet.

– Resultatet visar att vi måste fortsätta utveckla läkemedlen, säger Marcus Schmitt-Egenolf, huvudförfattare till studien och forskare vid Umeå universitet. Allt för många patienter lider av att deras behandling inte ger tillräckligt bra effekt. Det har stor påverkan på dessa patienters livskvalitet.

I en registerstudie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of dermatological treatment, har forskare vid universitetet i Umeå och Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund undersökt hur väl systemisk behandling fungerar för patienter med psoriasis, och hur patienternas livskvalitet ser ut.

I studien analyserades 2646 patienter med plackpsoriasis från det nationella kvalitetsregistret för systemisk behandling av psoria­sis, PsoReg.

I PsoReg rapporteras bland annat det kliniska måttet Psoriasis area and severity index (PASI), och ett livskvalitetsmått som specifikt handlar om dermatologi,  Dermatology life quality index (DLQI). Dessa mått analyserades och jämfördes i den aktuella studien. Måttlig till svår psoriasis definierades som PASI >10 och/eller DLQI >10.

En subgrupp av patienter med medelsvår till svår psoriasis efter mer än tolv veckors behandling, identifierades och analyserades.

I genomsnitt hade patienterna i studien fått behandling för sin psoriasis i över tre år. 20 procent hade behandlats i över fem år. Drygt hälften, 54 procent, behandlades med metotrexat som monoterapi.

Resultatet visade att 18 procent av alla patienter hade kvarstående medelsvår till svår psoriasis efter tre månaders behandling. Dessa patienter var i högre grad unga personer, rökare och med högre BMI. I denna grupp hade också en högre andel psoriasisartrit, en variant av sjukdomen som sätter sig i lederna.

Sen de biologiska läkemedlen introducerades för ett decennium sen öppnades nya behandlingsmöjligheter för patienter med psoriasis. De biologiska läkemedlen fungerar genom att binda till ett protein i kroppen som orsakar inflammation, och blockera inflammationsaktiviteten. Men de biologiska läkemedlen är mycket dyra.

Psoriasis behandlas fortfarande framför allt med konventionella, syntetiska läkemedel. Lokala behandlingar, som man ofta börjar med, består av mjukgörande krämer och kortisonkrämer. De systemiska behandlingarna som inte är biologiska innefattar bland annat celldödande preparat som metotrexat och immunsuprimerande läkemedel som ciklosporin. De biologiska läkemedlen kan ges till de patienter som inte svarar på förstahandspreparaten.

Fram tills nu är det dock inte undersökt hur effekten ser ut för alla dem som behandlar sin sjukdom med systemiska läkemedel, biologiska som syntetiska.

– Effekten av dagens biologiska läkemedel är inte tillfredsställande för alla patienter, säger Marcus Schmitt-Egenolf. Läkemedlen måste användas på ett mer optimalt sätt. Dessutom behövs en vidareutveckling av läkemedlen.

Tror du ändå, trots studiens resultat, att det är biologiska läkemedel som är framtiden för psoriasisbehandling?

– De senaste femton åren har det hänt mycket inom de biologiska läkemedlen, säger Marcus Schmitt-Egenolf. Ingen kan se in i framtiden, men det vi förväntar oss är nog biologiska läkemedel i första hand.

Förekomsten av psoriasis skiljer sig stort över världen. I norra Europa är den som högst, två till fyra procent. I till exempel Asien är förekomsten cirka 0,1 procent.

Alternativmedicin kan hjälpa mot tidig utlösning

Sara Heyman
-
0
Alternativmedicin kan hjälpa mot tidig utlösning

Forskare från bland annat Universitetet i Sheffield har analyserat tio randomiserade, kontrollerade studier som alla testade olika metoder för att behandla för tidig utlösning. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Sexual Medicine.

– Det finns en rad behandlingar för för tidig utlösning, kommenterade huvudförfattaren Katy Cooper till Reuters Health. Däribland läkemedelsbehandling, rådgivning och olika tekniker. Men eftersom många män ogärna vill besöka sin läkare för detta problem, eller stå på långvarig läkemedelsbehandling, är det viktigt att utvärdera vad det finns för evidens för alternativa behandlingsmetoder.

– Vad vi vet är detta den första systematiska översikten som studerar alternativa behandlingsmetoder för för tidig utlösning, sa Katy Cooper.

I de tio artiklarna som inkluderades i sökningarna fanns olika metoder studerade. Två handlade om akupunktur, fem om kinesisk medicin, en om ayurvedisk örtmedicin och två studerade en typ av hudlotion.

Resultatet visade att akupunktur var mer effektiv än placebo i en studie. Ayurvedisk örtmedicin överträffade placebo något i en studie, och hudlotionen visade bättre effekt än placebo i båda studierna där lotionen testades. I tre studier jämfördes kinesisk örtmedicin med SSRI-preparat. Här blev resultatet bättre för SSRI-preparaten, men en kombination av både SSRI och kinesisk örtmedicin visade sig vara bättre än de två terapierna var och en för sig.

De biverkningar som fanns rapporterade var av mildare karaktär. Bland annat rapporterades yrsel, sänkt libido och mag-tarmproblem.

Sökningar gjordes i nio databaser och de artiklar inkluderades som studerade behandlingar för för tidig utlösning vid vaginalt sex.

Det finns flera svagheter i artiklarna, och därmed i den aktuella analysen, skriver forskarna. Ingen studie var blindad och i bara fem studier hade utlösningstiden mätts med tidtagarur. Rapporteringen av biverkningar var inte fullständig i artiklarna. Resultaten ska därför ses som preliminära. Fler väl genomförda, randomiserade studier skulle vara av värde, skriver forskarna i sin slutsats.

Förekomsten av problem med för tidig utlösning är svårmätt, dels på grund av olika definitioner av problemet och dels på svårigheterna att få män att rapportera om det. Enligt International Society for Sexual Medicine definieras det som utlösning inom en minut efter påbörjat vaginalt sex, vid varje samlagstillfälle.

International Society for Sexual Medicine uppskattar att omkring fyra procent av alla män har livslånga problem med för tidig utlösning, även om en större andel troligen har mindre bekymmer med utlösningstiden.

 

PCSK9-hämmare visar klinisk effekt

Ingrid Helander
-
0
PCSK9-hämmare visar klinisk effekt

I fas III-studien Fourier undersöktes PCSK9-hämmaren evolocumab, med produktnamnet Repatha, och dess förmåga att minska risken för hjärtkärlsjukdom hos patienter med redan konstaterat höga blodfetter och pågående statinbehandling.

Resultaten, som kommer att presenteras i sin helhet vid en vetenskaplig konferens i Washington den 17 mars, visar enligt information från företaget Amgen att evolocumab nådde det primära effektmåttet att minska tiden till hjärtkärl-relaterad död, hjärtinfarkt, stroke och sjukhusvård för ökande symtom på kranskärlssjukdom eller kranskärlsoperation. Resultaten mötte också det sekundära effektmåttet som var hjärtkärlrelaterad död, hjärtinfarkt och stroke.

I studien ingick 27 500 patienter som tidigare haft hjärtinfarkt, stroke eller benartärsjukdom, så kallad fönstertittarsjuka. Patienterna hade ett LDL-kolesterol på minst 70 mg/dL och behandlades med blodfettssänkande statiner.

Deltagarna i den dubbelblinda, randomiserade och placebokontrollerade studien lottades till att få den aktiva substansen evolocumab i en dos om 140 mg varannan vecka, i en dos om 420 mg en gång i månaden eller placebo varannan vecka eller månadsvis. Både läkemedlet och placebo gavs som subkutana injektioner och samtliga patienter fortsatte med sin statinbehandling.

Studien fortgick tills minst 1 630 patienter drabbats av någon av händelserna i det sekundära effektmåttet, det vill säga hjärtkärlrelaterad död, hjärtinfarkt och stroke.

I en delstudie av Fourier-studien utvärderades också säkerheten av behandling med evolocumab i den aktuella patientgruppen med avseende på kognitiv funktion, det vill säga minne och andra hjärnfunktioner. Även där nådde studien det primära effektmåttet och ingen skillnad i påverkan på kognitiv funktion kunde ses jämfört med placebo.

Anders G Olsson är kardiolog och professor i medicin, och har medverkat som övervakare i Fourier-studien. Han anser att studieresultaten är mycket intressanta, både ur behandlings- och säkerhetsperspektiv

– Resultat från tidigare studier har visat att PCSK9-hämmarna kraftigt sänker LDL-kolesterolet utöver vad som nås med statiner men har inte bevisat någon klinisk effekt hos redan statinbehandlade personer. Med den här studien har vi svart på vitt att de har en klinisk effekt på kärlsjukdom som orsakas av åderförfettning, säger Anders G Olsson.

Han påpekar också att läkemedlets säkerhetsprofil gör att man nu på allvar kan överväga att använda PCSK9-hämmarna bredare i behandling av höga blodfetter.

– Det finns inte några tecken på att det är farligt att komma ner på lägre nivåer LDL-kolesterol än man kan nå med statiner och det öppnar för ytterligare sätt att förebygga hjärtkärlsjukdom med hjälp av sänkning av LDL-kolesterolet.

I dag ingår PCSK9-hämmarna evolocumab (Repatha) och alirokumab (Praluent) i högkostnadsskyddet med begränsning till patienter med olika typer av ärftlig blodfettssjukdom. Men Anders G Olsson tror att resultaten från Fourier-studien kan komma att få betydelse för framtida behandling.

– Jag tror att vi går in i en ny  epok av kolesterolsänkning. Ett problem i dag är dock priset på läkemedlet, men förhoppningen är att det kommer att kunna sänkas, säger Anders G Olsson.

Dags att bli världsbäst på miljö och läkemedel

Lars Dagerholt
-
0
Dags att bli världsbäst på miljö och läkemedel
För några veckor sedan kom Barack Obamas jobberbjudande från Spotifys vd Daniel Ek. Den nya tjänsten var ”President of Playlists”. Lämplig bakgrund för att söka den var ett nobelpris liksom att ha lett ett land under åtta år.

Spotify är ett lysande exempel på svensk teknologi och innovationskraft i en sektor där det finns fler framgångsrika företag som vinner mark ute i världen.

Ett annat område som varit framgångsrikt i Sverige är teknologi och kunskap för en bättre miljö. Till exempel var det inte länge sedan USA:s tidigare ambassadör i Sverige, Mark Brzezinski, hade fokus på att bevaka och verka för att skapa kontakter mellan svenska och amerikanska aktörer inom området.

Läs hela Lars Dagerholts blogginlägg här.

Han kan bli ny rektor för Karolinska institutet

Ingrid Helander
-
0
Han kan bli ny rektor för Karolinska institutet

Endast en kandidat kommer sannolikt att föras fram till regeringen som förslag på ny rektor för Karolinska institutet. Det skriver KI på sin hemsida.

Kandidaten är Ole Petter Ottersen, medicinprofessor och i dagsläget rektor för Oslo universitet, vilket han varit sedan 2009.

Av de 225 namn valkommittén har haft att ta ställning till fanns åtta sökanden till tjänsten som rektor och 49 nominerade. Efter intervjuer med ett 30-tal potentiella kandidater återstod sju stycken som bedömdes ha rätt kvalifikationer.

Av dessa var sex stycken engelskspråkiga och Ole Petter Ottersen den enda som talade ett skandinaviskt språk.

– Vår bedömning är att Ole Petter Ottersen har de ledaregenskaper som KI söker och förutsättningarna för att få med sig medarbetare, anställda och studenter i kommande förändringsarbete. Han har därtill såväl erfarenhet av att leda ett stort universitet som en egen forskning av betydande höjd, skriver Karolinska institutets styrelseordförande Mikael Odenberg, i sin blogg på KI:s hemsida.

Innan förslaget läggs fram för regeringen ska det förankras i den så kallade hörandeförsamlingen vid KI. Hörandeförsamlingen består av representanter för lärare, studenter och övrig personal vid KI.

Ett möte med valkommittén och församlingen kommer att hållas den 14 februari och efter det väntar man sig ha kommit fram till det gemensamma förslaget, enligt KI.

 

 

Nytt godkännande gör Keytruda till förstahandsval

Ingrid Helander
-
0
Nytt godkännande gör Keytruda till förstahandsval

Läkemedlet Keytruda med den aktiva substansen pembrolizumab har godkänts som förstahandsbehandling av metastaserad icke-småcellig lungcancer. Godkännandet gäller behandling av vuxna patienter med ett PD-1L-uttryck över 50 procent och som saknar mutationer i generna EFGR och ALK. Detta efter ett beslut i EU-kommissionen.

Den aktiva substansen pembrolizumab är en monoklonal antikropp som binder till och blockerar interaktionen mellan receptorn PD-1 och dess ligander PD-L1 och PD-L2. Eftersom PD-1 stänger av aktiviteten i immunförsvarets T-celler innebär en blockering av receptorn ett mer aktivt immunförsvar, som kan söka upp och förstöra cancercellerna.

Beslutet grundar sig på en studie med cirka 1 000 patienter med lungcancer som alla genomgått minst en kemoterapibehandling och vars tumörer producerade PD-L1. I patientgruppen med högt PD-L1-uttryck och som behandlades med pembrolizumab var överlevnaden cirka 40 procent högre än i gruppen som behandlades med cytostatikan docetaxel, 15 månader jämfört med 8 månader.

Det nya godkännandet innebär också att pembrolizumab kan användas som monoterapi i avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer hos patienter med lägre PD-L1-uttryck och som fått minst en behandlingsomgång med cytostatika.

I EU är pembrolizumab sedan tidigare godkänt för behandling av vuxna patienter med avancerat malignt melanom.

Malaria kom tillbaka vid vanlig behandling

Sara Heyman
-
0
Malaria kom tillbaka vid vanlig behandling

Sedan millennieskiftet behandlas malariainfekterade patienter med artemisininbaserad kombinationsbehandling, ACT, som har inneburit stora framsteg i kampen mot sjukdomen. Två av de vanligaste läkemedlen i denna behandling, som även används i Sverige, är artemeter och lumefantrin.

Men läkare vid London School of Hygiene and Tropical Medicine rapporterar nu i den vetenskapliga tidskriften Antimicrobial Agents and Chemotherapy om fyra fall som alla tyder på att parasiten utvecklat resistens mot dessa läkemedel. Fallen uppmärksammas också av BBC.

Behandlingarna som misslyckades för de fyra patienterna ägde rum mellan oktober 2015 och februari 2016. Alla tycktes till en början bli friska, men fick återinläggas på sjukhus efter en period på mellan 17 och 43 dagar, när infektionen kom tillbaka.

Patienterna hade varit i spridda länder, två i Uganda, en i Angola och en i Liberia.

Under årtionden har malariaparasitens resistensutveckling mot läkemedel varit ett stort problem.

Prover från de fyra patienterna har analyserats vid Malaria Reference Laboratory i London. Parasiterna i de fyra fallen tycks alla ha utvecklat olika mekanismer i sin resistensutveckling. Det verkar alltså inte finnas någon ny typ av resistent parasit som skulle finnas spridd över den afrikanska kontinenten.

Resistens mot artemisinin, den i dag viktigaste behandlingen mot malaria, uppmärksammades stort när den började dyka upp i Sydostasien för några år sedan, och farhågorna är stora att en liknande resistensutveckling ska ske i Afrika. Men i laboratorieanalyserna i London konstaterades att typen av resistens i de fyra patientfallen i Storbritannien inte liknade de sydostasiatiska.

De fyra patienterna gick till slut att behandla framgångsrikt med andra terapier.

Även om läkarna på London School of Hygiene and Tropical Medicine menar att det inte finns anledning till panik, betonar de allvaret i fynden, och säger att utvecklingen snabbt kan förvärras.

”Högre beredskap för att upptäcka resistensutvecklande malariaparasiter är nödvändig i länderna varifrån de aktuella parasiterna kom”, skriver läkaren Colin Sutherland i artikeln. Men även i Storbritannien krävs åtgärder. ”Stor vaksamhet för när behandlingarna mot malaria inte verkar fungera tillfredsställande rekommenderas”.

Malaria orsakas av en myggburen parasit vid namn Plasmodium falciparum. Sjukdomen är ett av de största hoten mot den globala folkhälsan, men drabbar i synnerhet barn i länderna söder om Sahara.

I Storbritannien behandlas mellan 1500 och 2000 patienter varje år efter att ha blivit infekterade vid utlandsresor. De allra flesta patienter med malaria i Storbritannien har infekterats i Afrika.

1...27282930Sida 28 av 30