Annons
Home 2016

Årlig arkivering 2016

Hon blir farmaceuternas nya förbundsdirektör

Ingrid Helander
-
0

Jenny Harlin blir ny förbundsdirektör på Sveriges Farmaceuter. Hon kommer närmast från tjänsten som kanslichef och ombudsman på förbundet Reservofficerarna där hon arbetat sedan 2014. Dessförinnan har hon arbetat som journalist och chef inom media på bland annat Svenska Dagbladet, Värnpliktsnytt och TV4.

– Jag ser fram emot att leda ett kansli med hög sakkunskap i såväl professionsfrågor som arbetsrättsliga frågor. Farmaceuterna är bokstavligen livsviktiga. Det är de som är experter på läkemedel och vet hur den enskilde får nytta av sitt läkemedel, säger Jenny Harlin i ett pressmeddelande.

Tjänsten som förbundsdirektör innehades tidigare av Kristina Niemi som i början på november förra året lämnade sitt uppdrag med kort varsel. Sedan dess har förbundets ordförande Kristina Fritjofsson varit tillförordnad förbundsdirektör.

Jenny Harlin tillträder tjänsten den 1 september.

Maxtak för narkolepsisjuka

Ingrid Helander
-
0

Samtliga riksdagspartier, förutom SD, röstade i går torsdag igenom regeringens förslag om statlig ersättning på 10 miljoner kronor till de som insjuknat i narkolepsi efter pandemivaccineringen.

Ersättningen ska i första hand komma från Läkemedelsersättningen. När maxbeloppet i den har uppnåtts ska staten fylla upp till en maximal ersättning om totalt 10 miljoner kronor per person.

I samband med svininfluensa-pandemin 2009 inledde Sverige och många andra länder ett omfattande vaccinationsprogram. I Sverige vaccinerade sig 60 procent av befolkningen och runt 300 personer har fått diagnosen narkolepsi som en följd av vaccineringen. Kort därefter började biverkansrapporter om den neurologiska sjukdomen narkolepsi komma in till Läkemedelsverket. Sjukdomen är kronisk och rubbar hjärnans reglering av vakenhet och sömn vilket för den drabbade leder till plötsliga sömnattacker.

Från och med den 1 juli i år kan de drabbade ansöka om den statliga ersättningen.

Frukostmöte med Åsa Kullgren

Ingrid Helander
-
0
Frukostmöte med Åsa Kullgren

Kullgren: Rådgivning ingår redan i apotekens uppdrag

Micaela Toresson
-
0
Kullgren: Rådgivning ingår redan i apotekens uppdrag

– Apoteken har redan ett stort ansvar att redan i expeditionsögonblicket ha en rådgivande roll. Men det gäller att ytterligare definiera i grunduppdraget, vilken roll farmaceuter och apotek ska ha, sade Åsa Kullgren som leder apotekutredningen, på ett frukostmöte som arrangerats av Läkemedelsvärlden tillsammans med Sveriges Farmaceuter och Apotekarsocieteten.

Farmaceuter är en outnyttjad resurs som träffar patienten oftare än vad sjukvården gör, enligt Åsa Kullgren. Strukturerade läkemedelssamtal är på tapeten men hon ser ett bekymmer i hur återkopplingen till sjukvården ska ske.

– Det är en svår nöt att knäcka och det finns i dag ingen evidens om läkemedelssamtal att falla tillbaka på, sade hon.

Förutom Åsa Kullgren deltog också en panel bestående av Kristina Fritjofsson, ordförande för Sveriges Farmaceuter, Rikard Lövström, distriktsläkare och ledamot i Läkarförbundets råd för läkemedel, it och medicinteknik och Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten.

Hur apoteken kan bidra till en bättre läkemedelsanvändning var en av frågorna som diskuterades. Vad gäller strukturerade läkemedelssamtal var alla överens om att apotekens roll måste bli tydligare och kommunikationen mellan apotek och sjukvård bättre.

– Individuellt kan dialog och informationsutbyte mellan farmaceut och förskrivare bli bättre. Problemet med läkemedelssamtal är att värdera läkemedelslistan. Man behöver hela den medicinska bilden och se vilka överväganden förskrivaren har gjort och farmaceuten är inte tillräckligt riggad för den djupare biten, sade Rikard Lövström.

Åsa Kullgren pekade på exempel där farmaceuter i högre grad anställs på sjukhus av landstingen och att det har gett goda resultat. Samtidigt framhöll hon vikten av att professionerna möts och att man inser vad man har för olika roller.

Att samverka och se till det större perspektivet var också något panelmedlemmarna var överens om.

– Jag vill lyfta hur viktigt det är att professionerna samverkar och att man måste lyfta blicken och inte se apoteksutredningen som enbart apotek, utan i stället brett om läkemedelsanvändning, sade Karin Meyer.

Under samtalet framkom det att ett problem i kommunikationen kan vara hur man väljer att benämna olika aktiviteter, exempelvis om apotek ska vara en del i vårdkedjan, eller rådkedjan. Där har Åsa Kullgren varit tydlig med att apoteken är en del av rådkedjan.

– Apoteken utför inte sjukvård, utan arbetar med rådgivning. Det är viktigt att poängtera. Apoteken är sista utposten att påverka patienten att på rätt sätt använda läkemedlet och förstärka det utskrivaren säger. Här finns en jättepotential, men för att sjukvården ska känna sig trygg måste man tydliggöra att det handlar om en rådgivande roll och inte sjukvård, sade Åsa Kullgren.

Kristina Fritjofsson menar att apoteken, eftersom man hanterar läkemedel, är en del av vårdkedjan. Dock är hon villig att rucka på begreppen om det underlättar för dialogen.

– Det handlar mycket om retorik. Jag tror att vi menar ungefär samma saker egentligen. Det handlar om att använda farmaceuten, se till att patienten använder läkemedel på rätt sätt och att apotek och sjukvård kommunicerar med varandra, sade hon.

Under seminariets gång öppnade Åsa Kullgren upp för att få hjälp med frågan hur professionen i apoteken kan flyttas fram, hur man får fram kärnan. Hon är nu snart halvvägs in i arbetet med apoteksutredningen som ska redovisas senast den 31 december 2016.

Missade du mötet med Åsa Kullgren kan du titta på det i efterhand här: Frukostseminarium med Åsa Kullgren.

Vem ska ha rätt till dyra läkemedel?

Micaela Toresson
-
0

I Sverige subventionerar staten vissa läkemedel för att alla ska ha tillgång till bra och effektiva behandlingar.
Vid en generell subvention blir läkemedlet subventionerat för hela sitt godkända användningsområde. Men det finns också begränsningar och vissa läkemedel kan exempelvis subventioneras endast för ett visst användningsområde eller för en viss patientgrupp.

Jag skulle inte vilja ha Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets jobb, att avgöra vilka som ska få rätt till dyra läkemedel till ett subventionerat pris och vilka som inte ska få det.

Att rent krasst utgå från en modell och räkna ut kostnadseffektiviteten för att avgöra om ett läkemedel ska subventioneras eller inte är relativt lätt. Men att sedan se till den specifika individen och olika etiska aspekter är svårt. I alla fall för mig.

Vissa personer med sällsynta diagnoser behöver vård hela livet för att överleva och ha en dräglig vardag. Uppgången av diagnostik av sällsynta diagnoser är explosionsartad och att undanhållas vård som finns att få är verklighet för en del.

Vissa anser att processen för introduktion av nya läkemedel är otydlig och att läkemedel för sällsynta sjukdomar inte passar in i modellen. Detta eftersom att läkemedlet i fråga kan vara riktad till enbart ett tiotal patienter i Sverige. En del från läkemedelsföretagssidan menar att det är svårt att förutse hur läkemedel kommer att bedömas, om det är TLV, Sveriges landsting och kommuners NT-råd eller trepartssamtal mellan SKL, TLV och läkemedelsföretaget, som kommer att behandla läkemedlet.

Eftersom att kostnaderna i en hälsoekonomisk analys måste slås ut på en extremt mycket mindre patientgrupp än generellt kan det vara svårt att använda sig av samma modell som för andra läkemedel.

Sofia Wallström, generaldirektör på TLV, menar att de flesta särläkemedlen ingår i förmånen för att de har ett rimligt pris, men att det finns exempel på läkemedel som inte gör det och att läkemedelsföretagen inte tar sitt ansvar fullt ut.

Jag tycker att man inte ska dra alla läkemedelsföretag över en kam. Det finns stora läkemedelsbolag som kanske sätter för höga priser på läkemedlen jämfört med vad det kostat att ta fram dem, men samtidigt finns det säkerligen flera mindre bolag där man knappt går med vinst på nyproducerade läkemedel.

Kanske kan hälso- och sjukvårdsminister, Gabriel Wikströms, initiativ att utveckla den värdebaserade prissättningen, för att modellen ska få en större förutsägbarhet och transparens, vara en lösning på problemen.

Men är personer med sällsynta diagnoser mindre värda än andra? Nej skulle jag impulsivt svara. Men när det kommer till kostnadseffektiviteten och allas gemensamma budget för subventionerade läkemedel och vad prislappen hamnar på lirar det inte riktigt. Där gör vi skillnad och det kanske vi ska också. Men frågan är hur det beslutet ska tas och av vem.

Miljarddonation till alternativa metoder

Ingrid Helander
-
0

Med en donation på två miljarder kronor till cancerforskning vill affärsmannen Bengt Sjöberg bidra till en ”delvis ny syn på cancer där man är lika öppen för att utvärdera både konventionella och okonventionella behandlingsmetoder …”.

Pengarna ska förvaltas av den nyinstiftade Sjöbergsstiftelsen som även årligen ska dela ut Sjöbergpriset värt cirka en miljon dollar, motsvarande drygt åtta miljoner svenska kronor. Summan är i paritet med Nobelpriset och priset ska delas ut i samarbete med Kungliga Vetenskapsakademien, KVA.

Vad som avses med ”ny syn på cancer” och ”okonventionella metoder” utvecklar Bengt Sjöberg i en intervju i Göteborgs-Posten, där han förtydligar innebörden med specifikt hänseende till lungcancer, som han själv diagnosticerats med.

– I dag finns ingen kur för långt framskriden lungcancer, man bara förlänger folks liv. I Sverige erbjuds bara konventionella behandlingsformer medan man utomlands har större möjligheter till okonventionella behandlingar, säger Bengt Sjöberg till Göteborgs-Posten.

Tidningen berättar vidare att Bengt Sjöberg själv har bekostat en alternativ behandling med immunförstärkande naturläkemedel i USA, parallellt med cellgiftsbehandling och en förändrad diet.

I intervjun säger Bengt Sjöberg att läkemedelsföretagen inte är intresserade av att hitta botemedel utan vill utveckla läkemedel som förlänger livet till en hög kostnad för samhället och individen.

– Det är så klart deras inriktning och deras skyldighet att göra så mycket pengar som möjligt. Men det är inte säkert att det är det bästa för patienten, säger Bengt Sjöberg till GP.

Han vill därför att hans nystartade stiftelse ska fokusera på att utforska alternativa läkemedel och hur de kan användas i kombination med de traditionella. Kungliga Vetenskapsakademin, som ska dela ut det av stiftelsen finansierade Sjöbergpriset tycker dock inte att den alternativmedicinska kopplingen är problematisk.

– KVA har sagt att vi kommer att kunna dela ut ett cancerforskarpris för upptäckter kring sjukdomsmekanismer, cancerdiagnostik, terapier och behandlingar och vi kommer i sådana fall att dela ut priset på samma sätt som andra priser vi delar ut, som Nobelpriset och Crafoordpriset, säger Göran K Hansson, Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare.

Vad säger du till dem som känner sig skeptiska till inriktningen på den här forskningen och forskningspriset?
– Det är för tidigt att ha en bestämd uppfattning om hur pristagarna kommer att se ut. Min personliga uppfattning är att det finns alldeles för många terapier som inte har utvärderats tillräckligt och att det är avgörande att få fram evidens om eventuell effekt för dem.

Vilken typ av terapier tänker du på?
– Det finns en rad okonventionella behandlingsterapier men även en del terapier som används i den ordinarie sjukvården som inte utvärderats tillräckligt. Enligt de planer donatorn har berättat om för mig handlar det om att han vill att svensk akademisk forskning ska finansiera den typen av studier. Personligen tycker jag att det är bra att olika behandlingsmetoder utvärderas och som jag har uppfattat det handlar det om klinisk cancerforskning.

Rent hypotetiskt, kan någon som forskar på alternativmedicin få priset?
– Jag vill inte föregripa priskommitténs arbete och avstår från att kommentera.

Ska akademin ägna sig åt alternativ läkekonst?
– Nej det ska vi inte. Vetenskapsakademien har tillfrågats om att dela ut ett pris. Premisserna är att det ska vara ett cancerforskarpris. Jag utgår från att det universitet som åtar sig att vara värd för den planerade cancerforskningen inte kommer att bedriva alternativ läkekonst utan att forska om cancer och cancerbehandling.

Förutom Sjöbergpriset siktar Sjöbergstiftelsen på att dela ut 60 till 70 miljoner kronor per år och diskussioner förs med Karolinska institutet om att inrätta ett nytt cancercenter. Förhoppningen är att pengar från stiftelsen kan komma i användning redan under 2016. Vad gäller Sjöbergpriset är målet att dela ut det för första gången under våren nästa år.

Hiv-strategin ska uppdateras

Micaela Toresson
-
0

För tio år sedan trädde den nuvarande nationella strategin mot hiv och aids i kraft. Nu är det dags för en uppdatering och Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att ta fram förslag till nya delmål för strategin.

– Det är angeläget att strategin uppdateras, mycket har hänt inom området, säger Robert Jonzon, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Arbetet med att ta fram förslag till nya delmål för den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar har påbörjats.

– I dialog med departementet ska vi identifiera vad som behöver förändras och vad som kan vara aktuellt att ha kvar från den gamla strategin, säger Robert Jonzon.

Ett läkemedel som skyddar mot hiv väntas bli tillgängligt i Sverige i höst. Läkemedlet, Prep, har funnits runt om i världen i flera år men väntas först nu komma till Sverige. Det består av en bromsmedicin och ges i dag enbart till personer som redan är hiv-smittade. I och med EUs väntade godkännande i höst kan medicinen komma att tas även i förebyggande syfte.

Om läkemedlet är något som kommer att finnas med i uppdateringen av den nationella strategin mot hiv/aids är för tidigt att säga, menar Robert Jonzon.

– Det råkar sammanfalla i tid, men hur vida det kommer att finnas med kan jag inte kommentera just nu, säger han.

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att bland annat se till att strategin underlättar för att regeringens insatser når samtliga preventionsgrupper med hög förekomst av hivinfektion. Just hur man ska nå preventionsgrupperna är ett område som myndigheten kommer att fokusera på.

– Vi kanske kommer använda oss av sätt som vi inte gjort tidigare. Till exempel kanske sociala forum kan vara relevant i dag för att informera och nå ut, säger Robert Jonzon.

Hon är det nya tillskottet på Apoteksföreningen

Micaela Toresson
-
0

I mars slutade Henrik Ehrenberg på Apoteksföreningen och gick över till fackförbundet Unionen. Lisa Stern Ödmark är hans efterträdare.

Närmast kommer hon från kommunikationsrådgivaren Diplomat communications, men hon har också en gedigen bakgrund från politiken. Hon har bland annat arbetat flera år på Näringsdepartementet och Socialdemokraternas partikansli som politisk rådgivare, pressekreterare och omvärldsanalytiker.

– Det ska bli spännande att komma in i apoteksbranschen, säger Lisa Stern Ödmark, i ett pressmeddelande. 

Lisa Stern Ödmark tillträder tjänsten den 13 juni.

Mångmiljonböter för läkemedelsbolag

Micaela Toresson
-
0

Läkemedelsbolaget Johnson & Johnson ska betala 55 miljoner dollar, vilket motsvarar drygt 450 miljoner svenska kronor, i skadestånd till en kvinna, enligt beslut från en amerikansk jury.

Kvinnan säger sig ha använt företagets talkprodukter under en längre tid samt att det ska vara orsaken till att hon utvecklat äggstockscancer, uppger nyhetsbyrån Reuters.

Domen, som läkemedelsbolaget planerar att överklaga, är den andra i raden där företaget blivit beordrad att betala skadestånd på grund av talkprodukterna.  Johnson & Johnson står inför runt 1 200 stämningar för att inte ha varnat konsumenterna om de talkbaserade produkternas påstådda cancerrisker.

Tidigare i år dömdes läkemedelsbolaget till att betala 72 miljoner dollar i skadestånd till en avliden kvinnas familj. Kvinnan dog i äggstockscancer och enligt familjens advokat var cancern kopplad till kvinnans användning av talkbaserade produkter.

Dock menar forskare att det inte finns någon direkt bevisad koppling mellan talkanvändning och äggstockscancer. Enligt American cancer society kan långvarig användning av talkbaserade produkter i underlivet öka risken för äggstockscancer. Forskare menar att det i teorin skulle kunna stämma, att talk når äggstockarna genom att vandra upp i slidan, genom livmodern och äggledarna och in i äggstockarna där det orsakar inflammation, men att det inte finns tillräckligt med vetenskapliga bevis.

En talesperson för Johnson & Johson menar att domen motsätter sig 30 års forskning som stödjer säkerheten av talk för kosmetisk användning och att företaget därför kommer att överklaga den.

”Vi måste övergå till en ny modell”

Ingrid Helander
-
0
”Vi måste övergå till en ny modell”

I slutet av förra året återvände Guido Rasi som vd för den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA efter en ofrivillig paus i ungefär ett år. Uppehållet berodde på ett formellt fel som begicks när han i ett tidigare skede utsågs till EMAs chef.

Tidigare i vår besökte den nygamle EMA-chefen Läkemedelsverket, och Läkemedelsvärlden.se passade på att träffa honom. Guido Rasi konstaterar att EMA, liksom resten av världens regulatoriska myndigheter, står inför stora utmaningar i takt med att läkemedelsutvecklingen blir allt mer nischad och tekniskt komplicerad.

– Det är en förväntad utveckling och något vi varit inställda på de senaste 15, 20 åren. Men mer nischade behandlingar innebär också högre kostnader för hälso- och sjukvården och därför kräver dessa nya läkemedel en extra utvärdering för att vi ska veta exakt hur bra de är.

Guido Rasi lyfter fram vikten av att redan tidigt i prövningsprocessen involvera sjukvårdshuvudmännen och de som i slutänden ska betala för läkemedlen.

– På så sätt kan sjukvårdshuvudmännen förutse vad de kommer att innebära kostnadsmässigt och avsätta resurser för det. Vi som regulatoriska myndigheter måste ha en proaktiv strategi snarare än att försöka fixa något som inte fungerar i efterhand.

Hur nischad och individanpassad kan läkemedelsutvecklingen kan bli?
– Det finns troligen ingen gräns och därför behöver vi komma fram till en prismodell för dessa läkemedel. Där tror jag att de nya hepatit C-läkemedlen kan fungera som mall – alla känner till modellen, de har på allvar fått upp prisfrågan på bordet liksom frågan om hälsoekonomi. För första gången talar också världens mest liberala marknad, USA, om pris och när frågan numera är ett globalt problem kan inte lösningen vara att fortsätta höja priserna. Men jag är optimistisk och tror att vi kommer att hitta en lösning.

Vad betyder det säkerhetsmässigt när läkemedel i allt större utsträckning utvärderas i små nischade patientgrupper och inte längre i stora randomiserade studier?
– I takt med att sättet att utveckla läkemedel har förändrats har även tekniken och den medicinska kunskapen utvecklats. I dag har vi större kunskap om medicin på en molekylär nivå vilket ger oss möjlighet att använda fler redskap för att samla in data, till exempel biomarkörer, real world data och surrogatmått som är tillräckligt robusta för att kompensera för färre antal patienter.

Guido Rasi menar att även stora randomiserade studier har sina nackdelar. Till exempel tar det lång tid innan uppföljningsdata efter att medicinen släppts fri på marknaden ger information om till exempel biverkningar.

– För gamla läkemedel kan det ta upp till 20 år, som till exempel hjärt-kärl-effekter med vissa antiinflammatoriska läkemedel. Studieupplägg med mindre grupper, individanpassade läkemedel och andra vetenskapliga framsteg gör att vi kan hitta sådana händelser efter bara ett par månader. Det betyder inte att vi på något sätt sänker standarden prövningsmässigt.
– Ett enkelt exempel: Om vi använder ett läkemedel för att behandla högt blodtryck i en stor population vet vi redan från början att vi bara kommer att behandla 40 procent av patienterna. Men i dag talar vi inte om ”högt blodtryck” utan om högt blodtryck kopplat till exempelvis problem med njurarna. Med det upplägget blir populationen betydligt mer avgränsad och det är troligare att du faktiskt behandlar de personer som är mottagliga för behandlingen. Nytta-risk-balansen späds med andra ord inte ut som i en större, mindre specifik population utan blir mer relevant.

Och hur kommer läkemedelsutvecklingen att fortsätta förändras?
– Förutom mer individanpassade läkemedel tror jag att sjukdomarnas taxonomi kommer att bli mer specifik. Vi kommer inte längre att prata om ”lungsjukdom” utan om sjukdom relaterat till en specifik signalväg lokaliserad i lungan. När namnen ändras kommer allt annat relaterat till sjukdomarna också att ändras.

Kommer regulatoriska- och prissättande myndigheter att hinna med i den utvecklingen?
– Jag hoppas verkligen att vi klarar av att övergå till en ny mer proaktiv bedömningsmodell ganska snabbt, om inte kommer vi att få en stor diskrepans mellan å ena sidan potentialen i innovation och å andra sidan oförmåga att betala för den. Kort sagt, jag har ingen önskan att godkänna mediciner ingen har råd med.

Läkemedelsstudier kan också gå fel. Tidigare i år avled en person och fyra skadades allvarligt vid en misslyckad prövning i franska Rennes.

Vilka regulatoriska konsekvenser kommer det att få?
– Först och främst måste vi ta reda på orsaken till varför det gick som det gick. Utan en noggrann analys kan tolkningarna bli felaktiga. Det kan visa sig att detta var en oundviklig isolerad händelse, att det var ett personligt misstag eller att det finns en svaghet i det regulatoriska systemet som behöver åtgärdas. Vi är redo för alla tre scenarier. EMA har en arbetsgrupp som arbetar hårt för att gå till botten med detta och vi har en observatör på plats på prövningscentret och alla kommittéer är involverade för att försöka förstå vad som skedde.

När blir granskningen klar?
– Innan sommaren skulle jag tro och då kommer vi att veta vilka åtgärder vi behöver vidta och på vilken nivå. Det var en fruktansvärd tragedi och den gemensamma viljan att ta reda på vad som skedde är väldigt stor.

Medan EU-kommissionens huvudkontor ligger i Bryssel har EMA sitt säte i London. I samband med Storbritanniens diskussion om att eventuellt lämna EU har tankar här i Sverige förts fram om att EMA i sådana fall skulle placeras här.

Vad säger du om det?
– Jag är hedrad ni vill ha EMA, men kan naturligtvis inte kommentera detta på en politisk nivå eftersom det är Storbritanniens val. Personligen skulle jag föredra att Storbritannien stannar kvar i EU, det skulle vara det bästa för EU och för alla oss som bor i EU.

Hur ser du på förutsättningarna för EMA att verka i Sverige?
– De är goda skulle jag säga. Läkemedelsverket är en väldigt effektiv nationell regulatorisk myndighet vilket innebär ett gynnsamt klimat. Ni har också en stark akademi och en tillräckligt stor aktivitet inom läkemedelsområdet. Då tänker jag inte bara på industrin utan på hela kedjan – både innan godkännande och efter. Men beslut om EMAs lokalisering ligger högt över mig.

Vilka är EMAs största utmaningar framöver?
– Förutom de vi redan har?! En stor utmaning är att försäkra oss om att vi har den expertis vi behöver för att kunna granska och utvärdera vetenskapen som den nya typen av läkemedelsutveckling bygger på. Den nya generationen läkemedel har väldigt tekniskt komplicerade drug delivery-system. Vi behöver helt nya processer för att bedöma dessa och förutom farmakologer krävs det bland annat genetiker, molekylärbiologer och bioingenjörer.
– Att samla denna expertis, träna dem i det regulatoriska regelverket och anpassa regelverket till den nya typen av läkemedelsutveckling är en stor utmaning. Med 28 regulatoriska myndigheter förankrade i 28 starka akademiska miljöer är vi bra rustade för detta i Europa. Men det är en utmaning som vi måste göra oss redo för.

Bäst effekt med vaccin på morgonen

Ingrid Helander
-
0

I en klusterrandomiserad studie undersökte brittiska forskare effekten av tre säsongsinfluensavaccin under åren 2011 till 2013, administrerade olika tider på dygnet. Resultaten visade att vaccinet hade bäst effekt om det gavs på förmiddagen jämfört med på eftermiddagen, mätt med avseende på antikropssvar.

I studien ingick 276 personer 65 år och äldre som vaccinerades mot säsongsinfluensa med aktuellt influensavaccin vid 24 mottagningar i West Midlands i Storbritannien. De tre virusstammarna som användes var H1N1, H2N2 och B.

Patienterna delades in i två grupper där ena gruppen med 141 patienter fick vaccin mellan klockan 9 och 11 på förmiddagen och den andra gruppen med 135 patienter vaccinerades mellan 15 och 17 på eftermiddagen.

Innan vaccinationen fick samtliga deltagare lämna ett blodprov. En månad efter vaccinationen fick deltagarna lämna ett nytt blodprov som analyserades med avseende på antikroppar mot influensaviruset, koncentration av de inflammationsreglerande cytokinerna IL-6 och IL-10 och sju steroidhorminer, däribland kortisol, kortison och testosteron.

Resultatet visade att för två av de tre virusstammarna, H1N1 och B, var antikropssvaret, som var det primära effektmåttet, statistiskt signifikant högre om vaccinet gavs på förmiddagen jämfört med på eftermiddagen. Däremot sågs ingen statistiskt säkerställd skillnad för H3N2-viruset.

– I dag läggs stora resurser på att förebygga influensainfektioner, särskilt hos äldre, samtidigt som man vet att endast hälften utvecklar antikroppar för ett tillräckligt skydd. Våra resultat visar att genom att ge vaccinationer på morgonen kan effektiviteten förbättras utan några extra kostnader, sade Janet Lord, professor vid institutionen för inflammation och åldrande vid universitetet i Birmingham och en av författarna bakom studien.

Om skillnaderna i antikropssvar vid olika vaccinationstider innebar någon klinisk skillnad i insjuknande i influensa undersöktes inte. Forskarna konstaterar också att studien har begränsningar i och med att den var relativt liten.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Vaccine och finns att läsa här.

Svår acidos efter strul med läkemedelslista

Micaela Toresson
-
0

En multisjuk man ordinerades metformin trots att han hade kronisk njursvikt.

Patienten hade diabetes mellitus, hjärtsvikt, bristfällig cirkulation i artärer, kraftigt infekterade ben- och fotsår samt kronisk njursvikt. Han behandlades även för dialys tre gånger i veckan. Mannen lades in på sjukhus på grund av allmän försämring och infekterade bensår.

Vid inläggning noterades, enligt en lex Maria-anmälan, att patienten inte hade med sig sin aktuella läkemedelslista samt att han inte heller var säker på vilka mediciner han tar och att det därför skulle undersökas från avdelningen.

Dagen efter inläggningen ordinerades läkemedel via journalsystemet Melior och underlaget till ordinationen var en läkemedelslista av okänd aktualitet från vårdcentral. Trots att patienten hade kronisk njursvikt sattes diabetesmedicin med metformin in. Några dagar senare försämrades patienten och det konstaterades att han utvecklat acidos, syraförgiftning. Mannen läggs in på intensivvårdsavdelning för vård men trots det försämras patienten ytterligare och avlider.

Enligt anmälan gör verksamhetschefen bedömningen att mannen drabbats av laktacidos på grund av behandling med metformin samt att acidosen kan ha bidragit till att patienten avled.

Händelsen har anmälts enligt en lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.

Skydd mot influensa om mamman vaccinerat sig

Ingrid Helander
-
0
Skydd mot influensa om mamman vaccinerat sig

Mödrar som vaccinerats mot säsongsinfluensan under graviditeten förde vidare virusskyddet till barnet, visar en studie publicerad i tidskriften Pediatrics.

De spädbarn upp till sex månaders ålder vars mammor tagit influensavaccinet under graviditeten hade 70 procent lägre risk att få influensa och 80 procent lägre risk för influensarelaterad sjukhusinläggning. Riskminskningen var statistiskt signifikant.

I kohortstudien ingick alla kvinnor som fött barn vid en Intermountain-enhet i Utah i USA mellan december år 2005 och mars år 2014. Totalt ingick 245 386 kvinnor och 249 387 spädbarn i studien. Drygt tio procent av kvinnorna, 23 383 stycken, uppgav att de vaccinerat sig under graviditeten medan 222 003 uppgav att de inte gjort det.

Bland de 658 spädbarn som senare diagnosticerades med influensa, bekräftade med laboratorieanalys, hade 97 procent, 638 stycken, en ovaccinerad mamma. 151 barn krävde sjukhusvård och i 148 av fallen vad modern ovaccinerad.

Forskarna undersökte också förekomsten av rs-virus, som ofta drabbar små barn och kan ha allvarliga konsekvenser. Resultaten visade ingen skillnad i insjuknande i rs-virus i barngruppen med vaccinerade mödrar jämfört med gruppen där mödrarna var ovaccinerade. Det stärker enligt forskarna resultatet att skyddseffekten mot influensa beror på att mödrarna vaccinerat sig under graviditeten.

– Spädbarn kan inte skapa ett eget immunförsvar de första sex månaderna i livet så de måste förlita sig på andra för att få skydd mot influensa under den tiden. Om gravida kvinnor vaccinerar sig mot influensa har det klara fördelar för deras barn, säger Julie H. Shakib, som har lett studien i en kommentar.

Forskarna bakom studien är verksamma vid University of Utah School of Medicine och studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Pediatrics.

Abstract till studien finns här.

Behandling mot bakterier får tummen upp

Micaela Toresson
-
0

Europeiska läkemedelsmyndighetens säkerhetsråd, CHMP, rekommenderar marknadsgodkännande av ett nytt behandlingsalternativ mot multiresistenta bakterier. Det meddelande kommittén i slutet av förra veckan.

Läkemedlet Zavicefta, en kombination av avibactam, en ny beta-laktamashämmare, och ceftazidim, ett antibiotikum som tillhör klassen av tredje generationens cefalosporiner, och som redan är godkänd för behandling inom EU.

Läkemedlet rekommenderas godkännande för behandling av vuxna patienter med infektioner inne i buken, urinvägsinfektion eller lunginflammation som uppkommit i sjukhusmiljö. Det kan också användas för behandling av vuxna patienter med infektioner som är orsakade av vissa gramnegativa bakterier, för vilka det finns endast begränsade behandlingsalternativ.

Rekommendationen bygger bland annat på resultat från kliniska prövningar som visat att läkemedlet är effektivt mot vissa gramnegativa bakterier. CHPM anser därför att Zavicefta bör göras tillgängligt för patienter med infektioner som orsakats av gramnegativa bakterier, när det finns få eller inga behandlingsalternativ, för att bekämpa sjukdomen.

Läkemedlet Gazyvaro, obinutuzumab, rekommenderas få utökad indikation för behandling av patienter med follikulärt lymfom, en form av ovanlig blodcancer.

Läkemedlet ska användas i kombination med bendamustin och av personer som tidigare behandlats med kemoterapi.

Gazyvaro är sedan juli 2014 godkänd för behandling av patienter med tidigare obehandlad kronisk lymfatisk leukemi, en form av blodcancer, och ska tas i kombination med klorambucil. Båda cancersjukdomarna är ovanliga och påverkar vissa vita blodkroppar som bekämpar infektioner.

Ett läkemedel som fick ett negativt utlåtande av kommittén var Sialanar, glykopyrroniumbromid, som var avsedd för behandling av ihållande dreglande hos barn och ungdomar med neurologiska sjukdomar.

3,7 miljoner beviljade för utveckling av kurser

Micaela Toresson
-
0

Det är Apotekarsocietetens dotterbolag Läkemedelsakademin, Sveriges Farmaceuter, Almega och Svensk handel som tillsammans sökt och beviljats 3,7 miljoner kronor i så kallade främjandemedel av Arbetsförmedlingen.

Medlen kommer att användas till Läkemedelsakademins fortsatta arbete med att översätta befintliga e-learningkurser till arabiska för apoteksfarmaceuter. Nya kurser i svensk apoteksstandard och apotekssvenska kommer att tas fram och kurser i naturläkemedel och expeditionsförfattningar ska revideras och översättas.

– Vi är glada över att ha fått fortsatt förtroende i det viktiga arbetet med att korta nyanlända apotekares väg till arbetsliv, säger Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten, i vilken Läkemedelsakademin ingår som dotterbolag, i samband med att medlen har beviljats.

Förra året beviljades nära 2,5 miljoner kronor i främjandemedel för att Läkemedelsakademin skulle översätta utbildningsmaterial till arabiska. Målet var att nyanlända apotekare snabbare skulle komma ut på arbetsmarknaden.

Hittills har 720 unika användare, geografiskt utspridda över landet, tagit del av utbildningarna.

Ny modell ska få fler farmaceuter i arbete

Micaela Toresson
-
0
Ny modell ska få fler farmaceuter i arbete

Trots att det sägs råda brist på farmaceuter finns 676 apotekare och farmaceuter inskrivna på Arbetsförmedlingen, varav 359 har utomeuropeiskt ursprung. Med en ny modell ska nyanlända apotekare snabbare komma ut i arbete.

Det är rekryteringsbolaget Novare Potential som tillsammans med Läkemedelsakademin erbjuder en modell med bemanningslösning och kompetensutvecklingsprogram för nyanlända farmaceuter.

– Många arbetsgivare har behov av att anställa, men ofta saknas nätverk till den här målgruppen. Vi har försökt matcha behovet och skapa bra förutsättningar för en anställning, säger Farzad Golchin, vd och grundare till Novare Potential.

Rekryteringsbolaget Novare Potential, som har riktat in sig på att få nyanlända ut i arbete, anställer via modellen nyanlända under det första året med målet att arbetsgivaren sedan ska ta över anställningen.

Under det första året har den anställda en coach, via rekryteringsföretaget, som talar hemspråket. Personen får stöd med det språkliga och kulturella i vardagen på arbetet via Novare Potential och Läkemedelsakademin ett utbildningspaket med bland annat vad det innebär att vara apotekare i Sverige.

– Vi och Läkemedelsakademin kompletterar varandra på ett bra sätt för att hjälpa nyanlända ut på den svenska arbetsmarknaden och arbetsgivaren att hitta rätt kompetens, säger Farzad Golchin.

Utbildningstrappan, som Läkemedelsakademin står för, innefattar fem olika nivåer beroende på vilka arbetsuppgifter som arbetsgivaren planerar att personen ska genomföra på apoteket. Det kan vara allt ifrån att packa upp varor och stå i kassan till att vara läkemedelsansvarig farmaceut. Utbildningsnivån bestäms också utifrån på hur långt personen kommit med den övriga utbildningen i exempelvis det svenska språket eller andra utbildningar som krävs för att få en svensk legitimation.

– Vi erbjuder hela paketet, men apoteken kan plocka ut de delar de anser är relevanta. Upplägget skräddarsys i samråd med respektive apotekskedja, säger Marie Eklund, legitimerad apotekare och utbildningschef på Läkemedelsakademin.

Tanken är att man ska kunna ta del av utbildningen oavsett var i landet man befinner sig. Vissa delar kommer att vara helt digitala, medan andra kommer att vara lärarledda. Utbildningen kommer mestadels att ske på svenska, men även på arabiska.

– Vi vill bidra till att nyanlända apotekare snabbare kommer in i arbete. Utbildningen är avsedd att fylla gapet mellan teoretisk kunskap och det praktiska arbetet på apotek, säger Marie Eklund.

Just nu pågår samtal med olika apotekskedjor, men ännu har ingen rekrytering gjorts.

– Vi är redo när apotekskedjorna är redo och visionen är att fortsätta tills alla nyanlända apotekare har kommit ut på arbetsmarknaden, säger Marie Eklund.

1...181920...30Sida 19 av 30