Kullgren: Rådgivning ingår redan i apotekens uppdrag
Kristina Fritjofsson, ordförande Sveriges Farmaceuter, Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten, Rikard Lövström, distriktsläkare och ledamot i Läkarförbundets råd för läkemedel, it och medicinteknik och Åsa Kullgren, apoteksutredare.

Kullgren: Rådgivning ingår redan i apotekens uppdrag

Att tydliggöra apotekens roll är en viktig del i apoteksutredningen och om apotek och sjukvård förbättrar dialogen genom att använda gemensam retorik kan man nå lång. Det framkom under Läkemedelsvärldens frukostmöte med Åsa Kullgren.

12 maj 2016, kl 13:52
3

– Apoteken har redan ett stort ansvar att redan i expeditionsögonblicket ha en rådgivande roll. Men det gäller att ytterligare definiera i grunduppdraget, vilken roll farmaceuter och apotek ska ha, sade Åsa Kullgren som leder apotekutredningen, på ett frukostmöte som arrangerats av Läkemedelsvärlden tillsammans med Sveriges Farmaceuter och Apotekarsocieteten.

Farmaceuter är en outnyttjad resurs som träffar patienten oftare än vad sjukvården gör, enligt Åsa Kullgren. Strukturerade läkemedelssamtal är på tapeten men hon ser ett bekymmer i hur återkopplingen till sjukvården ska ske.

– Det är en svår nöt att knäcka och det finns i dag ingen evidens om läkemedelssamtal att falla tillbaka på, sade hon.

Förutom Åsa Kullgren deltog också en panel bestående av Kristina Fritjofsson, ordförande för Sveriges Farmaceuter, Rikard Lövström, distriktsläkare och ledamot i Läkarförbundets råd för läkemedel, it och medicinteknik och Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten.

Hur apoteken kan bidra till en bättre läkemedelsanvändning var en av frågorna som diskuterades. Vad gäller strukturerade läkemedelssamtal var alla överens om att apotekens roll måste bli tydligare och kommunikationen mellan apotek och sjukvård bättre.

– Individuellt kan dialog och informationsutbyte mellan farmaceut och förskrivare bli bättre. Problemet med läkemedelssamtal är att värdera läkemedelslistan. Man behöver hela den medicinska bilden och se vilka överväganden förskrivaren har gjort och farmaceuten är inte tillräckligt riggad för den djupare biten, sade Rikard Lövström.

Åsa Kullgren pekade på exempel där farmaceuter i högre grad anställs på sjukhus av landstingen och att det har gett goda resultat. Samtidigt framhöll hon vikten av att professionerna möts och att man inser vad man har för olika roller.

Att samverka och se till det större perspektivet var också något panelmedlemmarna var överens om.

– Jag vill lyfta hur viktigt det är att professionerna samverkar och att man måste lyfta blicken och inte se apoteksutredningen som enbart apotek, utan i stället brett om läkemedelsanvändning, sade Karin Meyer.

Under samtalet framkom det att ett problem i kommunikationen kan vara hur man väljer att benämna olika aktiviteter, exempelvis om apotek ska vara en del i vårdkedjan, eller rådkedjan. Där har Åsa Kullgren varit tydlig med att apoteken är en del av rådkedjan.

– Apoteken utför inte sjukvård, utan arbetar med rådgivning. Det är viktigt att poängtera. Apoteken är sista utposten att påverka patienten att på rätt sätt använda läkemedlet och förstärka det utskrivaren säger. Här finns en jättepotential, men för att sjukvården ska känna sig trygg måste man tydliggöra att det handlar om en rådgivande roll och inte sjukvård, sade Åsa Kullgren.

Kristina Fritjofsson menar att apoteken, eftersom man hanterar läkemedel, är en del av vårdkedjan. Dock är hon villig att rucka på begreppen om det underlättar för dialogen.

– Det handlar mycket om retorik. Jag tror att vi menar ungefär samma saker egentligen. Det handlar om att använda farmaceuten, se till att patienten använder läkemedel på rätt sätt och att apotek och sjukvård kommunicerar med varandra, sade hon.

Under seminariets gång öppnade Åsa Kullgren upp för att få hjälp med frågan hur professionen i apoteken kan flyttas fram, hur man får fram kärnan. Hon är nu snart halvvägs in i arbetet med apoteksutredningen som ska redovisas senast den 31 december 2016.

Missade du mötet med Åsa Kullgren kan du titta på det i efterhand här: Frukostseminarium med Åsa Kullgren.

3 Kommentarer

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Om utredaren Åsa K anser som det står i artikeln:
    “? Apoteken utför inte sjukvård, utan arbetar med rådgivning. Det är viktigt att poängtera. Apoteken är sista utposten att påverka patienten att på rätt sätt använda läkemedlet och förstärka det utskrivaren säger. Här finns en jättepotential, men för att sjukvården ska känna sig trygg måste man tydliggöra att det handlar om en rådgivande roll och inte sjukvård, sade Åsa Kullgren.”
    kan man undra vad hon kan när det gäller vad apoteken gör. Räknas inte anvisningar för att ta tabletter på rätt sätt, upplysa om risker, kolla att patienten förstått hur medicinen skall användas etc förutom all hjälp som apoteken ger vid egenvård. Det är också sjukvård.
    Ser inte lovande ut.

  2. Visst handlar det om retorik huruvida apoteken är vård eller råd – men vart är alla protester mot rådkedjan från professionen? Har dagens apoteksfarmaceuter glömt bort farmakologiska kontrollen som ska göras inför varje utlämnande? Eller är det efter Åsa Kullgrens retorik okej att lämna ut för höga doser, felaktigt förskrivna preparat, kombinationer som är ytterst olämpliga med en rådgivning om att patienten bara bör ta halvdos och hälften av sina läkemedel för att undvika biverkningar eller förgiftningar? “Rådkedja”… Man tar sig för pannan i den bristande retoriken!

  3. Det är lite lurigt med vad som är vård och vem som är vårdgivare. Det beror på perspektiv och vilken lagstiftning som gäller.

    JA – apoteken är en del av vårdkedjan vad gäller patientsäkerhetsarbete enligt IVO, se http://www.ivo.se/anmala-och-rapportera/apoteksverksamhet/
    Det innebär att enligt denna lagstiftning har apoteken vårdgivaransvar och har skyldigheter som en del i vårdkedjan.
    Apotekare, receptarier och annan apotekspersonal som tillverkar eller expedierar läkemedel eller lämnar råd och upplysningar, är hälso- och sjukvårdspersonal i patiensäkerhetslagens mening. De står därmed under IVO:s tillsyn i alla de moment som ingår i iordningsställande och expediering av läkemedel samt vid rådgivning och diagnostik.

    NEJ ? apoteken är idag INTE självklart en del av vårdkedjan när det gäller att ge vård enligt hälso- och sjukvårdslagen. OM det bedrivs hälso- och sjukvård av apoteken, det vill säga diagnoser ställs eller vård och behandling ges (alltså inte bara rådgivning och expediering av läkemedel tillsammans med farmaceutisk efterkontroll), är de skyldiga att föra patientjournal enligt patientdatalagen.

    En konsekvens av detta är att om apotek skulle vara vårdgivare enligt hälso- och sjukvårdslagen, t ex genom att ordinera läkemedel som är receptfria eller genom utredning och behandling i övrigt, så ställs helt andra och höga krav på infrastruktur när det gäller lokaler, IT-infrastruktur och även förstås på utbildning av personal. Det medför också en annan kostnadsbild och väcker många frågor kring vårdkontinuitet och kostnadseffektivitet som behöver besvaras.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng