Annons
Home 2015

Årlig arkivering 2015

Positivt för giktmedel

Ingert Nilsson
-
0

Det tycks som Astrazenecas behandling för gikt, lesinurad, snart kommer att finnas på den amerikanska marknaden. FDAs expertpanel rekommenderar myndigheten att godkänna marknadsföring av läkemedlet.

I slutet av december kommer troligen FDA att lämna besked. Ett besked som nästan alltid följer expertpanelens rekommendation. En ansökan för godkännande har också lämnats in till den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.

Gikt är en form av artrit i vilken överskott av urinsyra bildar kristaller i leder och andra vävnader. Något som leder till en smärtsam inflammation. Man räknar med att cirka tre procent av befolkningen i Sverige drabbas någon gång. Initialt är det en vanligare sjukdom bland män än kvinnor, men efter klimakteriet planar skillnaderna ut.

USA diskuterar värdebaserad prissättning

Ingert Nilsson
-
0

I USA har en diskussion om de höga priserna på receptbelagda läkemedel diskuterats en tid.

En expertpanel av medicinska experter menar i ett uttalande att man behöver finna ett sätt att anpassa priserna till det värde ett läkemedel har för patientnyttan istället för som idag fri prissättning. Ett system liknade till exempel den svenska värdebaserade prissättning som TLV använder.
– Idag är det omöjligt för amerikaner att veta när man blir lurad eller när ett läkemedel är värd sitt pris, menade en av experterna Steven Pearson, ordförande för det oberoende Institutet för Klinisk och ekonomisk granskning som utvärderar nya läkemedels kostnadseffektivitet.

Den demokratiska presidentkandidaten Hillary Clinton har nyligen föreslagit ett tak på priserna.
Men flera i expertpanelen menade att förslag som att försäkringsprogrammet  Medicare skulle få befogenhet att förhandla om läkemedelspriser på samma sätt som institutionen gör när det gäller en del andra vårdkostnader var orealistiskt och problematiskt.
– I det här landet är vi ljusår från en utveckling där Medicare kommer att få någon sorts befogenhet att besluta om läkemedelspriser, menade Steven Pearson, enligt Reuters nyhetsbyrå.

Allvaret i det nuvarande systemet exemplifierades av ordförande för cancerorganisationen ”American Society of Clinical Oncology´s:
– Jag är bestört över hur många amerikaner som går i konkurs på grund av upprörande höga priser.
Han efterlyste ett systematiskt sätt att avgöra vilket värde en ny cancermedicin har för patienterna och föreslog ett system där företag får betalt för läkemedlen när de visar sig fungera, pay for perfomance som det kallas.

Så ska kunskapsluckor inom vården fyllas

Micaela Toresson
-
0
Så ska kunskapsluckor inom vården fyllas

I dag lämnade Läkemedelsverket in sin rapport om barn och läkemedel till regeringen. Statusrapporten gäller för tidsperioden 1 november 2014 till 31 oktober 2015.

I rapporten sammanställs aktiviteter under året som har genomförts inom uppdraget från 2011 att ”utvidga kunskapen om barn läkemedel och deras användning” i den nationella läkemedelsstrategin. Bland annat har kartläggningar och uppföljningar gjorts över barns användning av neuroleptika.

– Vi tycker att barn och läkemedelsfrågorna ska uppmärksammas. Nu under 2015 har Läkemedelsverket bland annat tagit fram kunskapsdokument inom olika områden som behandling av sömnbesvär hos barn och behandlingsrekommendation för RSV-infektion, säger Elin Kimland som är en av projektledarna för rapporten.

Läkemedelsverket har även arbetat med kunskapsspridning genom att ha bidragit med publikationer och till utvecklingen av den nationella kunskapsplattformen ”kunskapsguiden”.

Vidare i rapporten redovisas även planerade aktiviteter inom uppdraget för 2016-2017. För områden där det finns signaler på ökad användning eller möjliga säkerhetsproblem kommer kartläggningar och uppföljningar att göras.

– Vi arbetar med att identifiera kunskapsbehovet i vården genom att träffa läkare, sjuksköterskor och farmaceuter. I våras samlade vi olika professioner inom barnsjukvården där alla lyfte läkemedelshantering och barn som ett viktigt område. Under 2016 och framåt kommer vi därför att samla expertis som finns och ta fram ett kunskapsdokument, säger Elin Kimland.

En djupare analys av barn och ungdomars användning av neuroleptika är planerad, både vad det gäller omfattning och diagnoser. Tanken är att sedan skriva det som en vetenskaplig publikation för att få en större spridning på informationen.
Ett annat område som Läkemedelsverket kommer att titta närmare på är den stigande användningen av melatonin hos barn och unga. Den djupare analysen kommer att se till omfattningen fördelat på ålder, kön, region, sammedicinering och diagnoser.

FDA varnar för leverskador av hepatit C-läkemedel

Micaela Toresson
-
0

Det är läkemedlet som i Sverige heter Viekirax som myndigheten har utvärderat efter att inrapporterade biverkningar har sammanställts.

Viekirax är ett virushämmande läkemedel som används som behandling av vuxna med kronisk hepatit C. De aktiva substanserna är ombitasvir, paritapevir och ritonavir.

Myndigheten skriver på sin hemsida att läkemedlet kan orsaka allvarlig leverskada, främst hos patienter med en underliggande avancerad leversjukdom.

Efter granskningen kräver nu FDA att läkemedelstillverkaren Abbvie ska lägga till ny information om riskerna på läkemedelsetiketten.

Om patienter som tar läkemedlet får biverkningar i form av trötthet, svaghet, illamående, gula ögon eller hud bör dessa kontakta sin läkare eftersom det kan vara tecken på försämrad leversjukdom, skriver FDA.

Ger sämre effekt än man trott

Micaela Toresson
-
0

Personer som genomgått en transplantation och exempelvis får en ny njure måste ofta ta flertalet tabletter varje dag för bibehålla den nya njurens funktion och förebygga komplikationer. Nu visar tre studier som gjorts vid Ottawa sjukhus och universitet i Ottawa att tre av dessa mediciner inte alls är lika effektiva som man tidigare trott. Dessutom kan de ha allvarliga biverkningar.

Den senaste studien publicerades i dag och i den testades läkemedlet ramipril på njurtransplantationspatienter som hade höga nivåer av protein i urinen.

I studien den randomiserade, dubbelblinda studien deltog 212 patienter från Kanada och Nya Zeeland. Efter en genomsnittlig uppföljning av fyra år, var det ingen skillnad i viktiga markörer för njurhälsa bland dem som fick läkemedlet jämfört med dem som fick placebo. Dessutom upplevde patienter som fick ramipril fler biverkningar så som anemi.

Studien har publicerats i The Lancet Diabetes & Endocrinology och finansierades av Kanadensiska hälsoinstisutet, CIHR.

Tidigare har två andra studier visat liknande resultat med andra mediciner som ges till transplantationspatienter, skriver EurekAlert. I en dubbelblind studie med 154 patienter som genomgått en transplantation fick deltagarna levofloxacin för att förhindra BK-virusinfektion. Resultaten visade att läkemedlet inte motverkar virusinfektionen och att det i själva verket är förenat med en högre risk att utveckla antibiotikaresistenta bakterieinfektioner.

I en tredje studie genomfördes en metaanalys av nästan 6 000 njurtransplanterade patienter. Många läkemedel som förhindrar avstötning av transplanterade organ kan öka risken för cancer, något som sirolimus inte visat sig göra. Studien visade att läkemedlet minskade risken för cancer men att patienter som tog läkemedlet hade en 43 procent större risk för att dö totalt. Studien finansierades av Pfizer och publicerades i British Medical Journal i november 2014.

Vitamin B3 sänker risken för ny hudcancer

Micaela Toresson
-
0

I den randomiserade fas III-studien deltog 386 personer som hade en historia av hudcancer, vilket ökar risken för ytterligare hudcancer.

När deltagarna fick nikotinamid, en form av vitamin B3, två gånger om dagen i ett års tid reducerades antalet nya icke-melanom hudcancer med 23 procent, jämfört med de som fick placebo. Även förekomsten av förstadier till cancer, solskador, så kallade aktiniska keratoser, minskade med cirka 15 procent.

Forskarna drar slutsatsen att nikotinamid är en säker och effektiv behandling för att minska risken att utveckla icke-melanom hudcancer samt förstadier till hudcancer hos högriskpatienter.

Studien genomfördes på två sjukhus i Sydney, Royal Prince Alfred och Westmead sjukhus.

Den har publicerats i The New England Journal of Medicine är finansierad av det nationella hälso- och medicinska forskningsrådet I Australien.
 

Nya riktlinjer för hjärtsjukvård

Micaela Toresson
-
0
Nya riktlinjer för hjärtsjukvård

Behandling av blodpropp som stoppar blodflödet i ett kranskärl åtgärdas vanligtvis med ballongvidgning och insättning av metallnät, PCI, men också med blodproppslösande läkemedel, trombolys. Om PCI kan göras inom rimlig tid är det den primära behandlingen, men i annat fall bör trombolys ges inom en halvtimme efter EKG. I stora delar av landet är det i dag möjligt att erbjuda PCI i rimlig tid, men enligt den nya rekommendationen kan organisationen behöva ses över där det inte är möjligt att erbjuda PCI inom 120 minuter.

Personer med förmaksflimmer och förhöjd risk för hjärtinfarkt bör, enligt rekommendationerna, erbjudas antikoagulationsbehandling med apixaban, dabigatran, rivaroxaban eller warfarin. Dock bör inte personer med förmaksflimmer, utan riskfaktorer, behandlas med antikoagulantia. Vidare menar Socialstyrelsen att acetylsalicylsyra, vid förmaksflimmer och förhöjd risk för stroke, inte ska ges. Detta eftersom åtgärden har sämre effekt än behandling med apixaban, dabigatran, rivaroxaban eller warfarin.

Riktlinjerna är en revidering av tidigare nationella riktlinjer för hjärtsjukvård från 2008 och 2011.

I samband med nya riktlinjer för hjärtsjukvården släpper Socialstyrelsen i dag även nya målnivåer för indikatorer. Sedan tidigare finns fem nationella målnivåer och nu kompletteras dem till att bli totalt tolv målnivåer för hjärtsjukvården.

Nya upptäckter kan bidra till botemedel mot hiv

Micaela Toresson
-
0

Lagret av långlivade, latenta, hiv-infekterade celler, som kan börja tillverka viruset när anti-hiv-läkemedel slutar tas skulle kunna tömmas av proteinet.

Det är forskare vid amerikanska hälsomyndigheten, NIH, som har tagit fram proteinet som väcker vilande immunceller som är infekterade med hiv och underlättar till att cellerna förstörs.

I laboratoriestudier visade forskarna att proteinet, som kallas VRC07-aCD3, triggade aktiveringen och dödandet av latenta hiv-infekterade celler. Det visades när T-hjälpar-cellerna togs från patienter med antiretroviral behandling och sedan odlades i labb med patienternas egna T-mördar-celler.

Forskarna hittade även en version av proteinet, anpassat för apor. Det visade sig vara säkert och tolererades väl när apor med motsvarande hiv-infektion med antiretroviral behandling, fick det.

Nu måste studier göras på djur och människor för att fastställa bärkraften av metoden.

Astrazeneca öppnar ny fabrik i Ryssland

Micaela Toresson
-
0

Astrazeneca vill med nyetableringen öka sin medicinproduktion i Ryssland.

Enligt läkemedelsföretaget kommer fabriken att komma upp i full kapacitet år 2017. Då ska anläggningen producera runt 40 miljoner förpackningar och 850 miljoner tabletter av ett 30-tal läkemedel varje år.

Den nya fabriken bidrar till läkemedelsföretagets satsningar på att öka produktionskapaciteten för biologiska läkemedel. Där ingår även en ny fabrik i Colorado, USA samt en expansion i Maryland, USA.

Många hjärtsjuka får inte medicin

Micaela Toresson
-
0

Studien som är publicerad i The Lancet visar också att trots att medicinerna i rika länder både är tillgängliga och till ett överkomligt pris så är det 35-50 procent av patienterna med hjärtsjukdomar eller strokehistorik som fortfarande inte får medicinerna. Enligt forskarna beror det på hur medicinerna förskrivs och hur förebyggande vård i hälsosystem är upplagd.

Data från 596 samhällen i 18 länder ingick i studien där forskarna tittade på tillgänglighet och pris på kardiovaskulära läkemedel under perioden 2003 till 2013.

I tidigare studier har forskningsgruppen rapporterat att användningen av dessa hjärt-kärlmediciner är väldigt lågt runt om i världen. Och i den här nya studien visar forskarna hur lågt användande är, kopplat till bristen på tillgänglig medicin och överkomligt pris.

WHO har kommit fram till att läkemedel för att förhindra återkommande hjärt-kärlsjukdom, så som aspirin, ?-blockerare, angiotensin enzym-hämmare och statiner ska finnas tillgängliga i 80 procent av samhällena och användas av 50 procent av berörda patienter från år 2025.
Enligt forskarnas resultat var alla fyra läkemedelsklasser tillgängliga till 95 procent i städer i höginkomstländer, medan endast 25 procent i städer i låginkomstländer hade tillgång till läkemedlen.

I studien räknades läkemedel som tillgängliga om det fanns på apoteket vid efterfrågan och ansågs finnas till ett överkomligt pris om den sammanlagda kostnaden var mindre än 20 procent av hushållets betalningsförmåga.

Länder som ingick i studien och kategoriserades som höginkomstländer var bland annat Sverige och Kanada. Polen och Turkiet var två länder som klassades som högre medelinkomstländer medan bland andra Iran och Kina klassades som lägre medelinkomstländer. Pakistan, Bangladesh och Zimbabwe kategoriserades som låginkomstländer. Indien ingick i en egenkategori på grund av landets befolkningsstorlek och handeln med generiska läkemedel.

Studien är finansierad av universitet och läkemedelsbolag.

Läkemedelsupphandlingar överprövas ofta

Ingert Nilsson
-
0

Förra året gjordes totalt 18 407 annonserade upphandlingar i Sverige. Det är en minskning med sju procent jämfört med året innan. En förklaring är att prisgränsen då en offenlig upphandling måste göras ökade med nästan det dubbla under året, till 505 800 kronor. Det har gjort att färre upphandlingar behöver annonseras. Det visar en sammanställning från Konkurrensverket. Vanligaste tilldelningsgrunden är ”lägsta pris”.

Det gjordes förra året 856 upphandlingar, med i genomsnitt 6,5 anbudsgivare vid varje upphandling inom sektorn medicinsk utrustning, läkemedel och hygienartiklar. Den sektorn hade störst andel anbudsgivare som kontrakterades vid upphandlingen.

Flest anbudsgivare hade sektorn arkitekt- och byggnadstjänster med drygt åtta anbud på varje av de totalt 1 830 upphandlingarna. Störst andel anbudsgivare som kontrakteras finns vid upphandling av medicinsk utrustning, läkemedel och hygienartiklar.

Sektorn läkemedel och medicinsk utrustning tillhör också ett område där många upphandlingar överprövas. Förra året gällde det drygt 12 procent av upphandlingarna. Bara sektorn kontorsmaskiner och datorer hade större andel överprövningar.

I snitt överprövades åtta procent av upphandlingarna.

Antibiotikabehandling till djur minskar

Ingert Nilsson
-
0

Det är den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA som för femte gången publicerat en rapport om försäljningen av veterinärmedicinsk antibiotika i Europa. Totalt visar den på en minskning av användningen.

Mellan 2011 och 2013 har användningen sjunkit med åtta procent i de 23 länder som lämnat in uppgifter. Men det är stora skillnader mellan länderna. Sverige tillhör tillsammans med Island och Norge de länder med lägst försäljning. Medan 11 av länderna rapporterar en minskad försäljning har sex, bland annat Estalnd, sett en ökning under perioden.

Eksem och Crohns har samma genetiska orsak

Ingert Nilsson
-
0

Det här är den hittills största genetiska studien av eksem. I databaser och från olika forskningsinstitutioner ingick totalt 21 000 personer med eksem och 95 000 kontrollpersoner i studieunderlaget.

Såväl personerna med eksem som kontrollgruppen fick generna kartlagda och analyserade. På så sätt kunde forskarna finna de genetiska skillnaderna mellan grupperna.
Totalt fann forskarna 31 ställen på genomet där en del av DNA-byggstenarna bytts ut mot andra och där de genetiska skillnaderna kunde associeras med eksem. Forskarna talar om genetiska varianter. Tio av varianterna var helt nya för forskarna.

Förutom de 31 varianterna som var starkt förknippade med eksem upptäckte man flera hundra som var svagt förknippade med sjukdomen.

Forskarna fann att många av de genetiska defekter som leder till eksem också är närvarande när människor utvecklar autoimmuna sjukdomar som psoriasis och inflammatorisk tarmsjukdom, Crohns. De fann också att många av generna påverkade biologiska signalvägar som har en tydlig inverkan på utvecklingen av olika autoimmuna sjukdomar där immunförsvaret angriper den egna kroppen, som till exempel psoriasis.

När forskarna har fått en överblick över hur de olika sjukdomarna är kopplade kan det innebära förbättrade möjligheter att förhindra utveckling av sjukdomen. Det är nämligen enklare att ta fram läkemedel som påverkar signalvägar än läkemedel för behandling av genetiska defekter.

Australien tillåter marijuana

Ingert Nilsson
-
0

Lagändringen ska, enligt hälsominister Sussan Ley göra det möjligt med en kontrollerad odling av marijuana som ger patienter tillgång till en säker och laglig försörjning med lokalt producerad marijuana.

Idag får patienter och forskare tillgång till narkotikan via internationella leveranser. Men med lagändringen som möjliggör att licensiera tillverkningen i landet kommer kostnaden att minska, enligt hälsoministern.
Regeringens plan är att skapa ett licenssystem som följer internationella åtaganden och som kontrollerar utbudet av marijuana som läkemedel från odlingen till apoteket.

De föreslagna ändringarna i lagstiftningen kan också på sikt bana väg för ett nytt läkemedel med exportpotential menar analytiker, enligt Reuters nyhetsbyrå.

Kombinationsläkemedel mot diabetes fördröjs

Ingert Nilsson
-
0

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA kräver fler kliniska data innan man är beredd att godkänna försäljningen av Astrazenecas nya kombinationspreparat.

Läkemedlet som är en fast dos av saxagliptin och dapaglifozin, beräknas enligt ekonomer kunna generera en årlig försäljning på tre miljarder dollar.

FDA kräver mer kliniska data från pågående eller avslutade studier för att fatta ett beslut. Men även om det här beskrivs som ganska vanligt vid godkännandeprocessen, så innebär det en fördröjning innan företaget kan lansera sin potentiella storsäljare.

Losec börjar säljas i matbutiker

Ingert Nilsson
-
0

Men det är enbart en mindre förpackning, 7 tabletter i styrkan 20 mg, omeprazol som ska finnas tillgänglig i handeln.

Behandlingen är avsedd för korttidsbehandling av vuxna med tillfällig halsbränna och välkomnas av läkemedelsföretag.
Fackförbundet Sveriges Farmaceuter är däremot inte lika nöjda. Till webbsajten Svensk Farmaci säger ordförande Kristina Fritjofsson att listan på det som får säljas i allmän handel redan är för lång.

1...789...41Sida 8 av 41