Idag ligger lägsta dospengen, alltså den betalning dosapoteken får av samhället för att packa patienters läkemedel i påsar, på 47 öre per dygn och individ. Det är en avsevärd sänkning jämfört med den ersättning på drygt 6 kronor per patient och dag som landstingen tidigare betalat till Apoteket AB.
Apoteket ABs lägsta pris är idag 1,19 kronor per påse och dygn, vilket gjorde att man nyligen tog hem upphandlingen i Västra Götaland och Halland. De 47 örena är vad dosapoteket Svensk Dos får per packad påse i den så kallade Sjuklövern, bestående av sju landsting i Mellansverige.
Man kan undra hur mycket lägre man kan komma och vad lägsta priset kan vara? Svaret är kanske noll kronor. Det var i alla fall det bud Svensk Dos lade när marknaden konkurrensutsattes vid årsskiftet 2012-2013. Budet gällde den maskinella dostjänsten Sjuklövern. Nollbudet vann men överklagades av Apotekstjänst AB.
Det finns många skäl till den remarkabla prissänkningen för den maskinella dosdispenseringen. Stordriftsfördelar är en. Idag har de tre dosföretagen tillsammans fyra anläggningar där läkemedlen förpackas. För fem år sedan, innan affären konkurrensutsattes, hade Apoteket AB tiotalet anläggningar för ungefär lika många dospatienter. Skälen till tätheten förklarades då med att landstingen ville att dosapoteken skulle ligga nära, bland annat av miljöskäl för att korta transporterna.
– Men det visar det sig att kunderna idag ställer andra krav på affären såsom pris och kvalitet och det har visat sig att man inte tycker att närhet är viktigt, konstaterar Helena Gille, chef för Apotekets Apodos.
Medan det tidigare var Apoteket AB som tillhandahöll en tjänst är det numer mycket tydligare att det är kunderna, landstingen, som styr och ställer krav på affären.
Själva tjänsten, den maskinella dosdispenseringen, skiljer sig egentligen inte från tidigare. Däremot kan avtalets längd och antalet patienter, liksom specifika krav på leveransprecision avgöra dospengen.
Men dospengen är en mindre del av dosapotekens inkomster. En viktigare intäkt är handelsmarginalen på de dosdispenserade läkemedlen.
– När vi la vårt nollbud kalkylerade vi med att klara oss på handelsmarginalen, säger Per Manell, styrelseordförande i Svensk Dos.
Dospengen beräknas stå för kanske 40 procent av dosapotekens inkomster. Resten kommer från handelsmarginalen från de dosdispenserade läkemedlen och de läkemedel som skickas med i förpackningar. Det kan vara läkemedel som ska tas vid behov eller som inte kan stoppas i påsar. De pengarna beräknas stå för minst 60 procent av dosapotekens inkomster.
– Jag skulle säga att det är en ännu större inkomstkälla för oss, säger Per Manell.
En ytterligare möjlighet att öka på den här marginalen är handelsvaror som kan beställas tillsammans med läkemedelsleverenserna. Men viktigare än vinsten på mjukgörande hudkrämer och tandkräm är dosapotekens möjlighet till parallellimport av läkemedel. Enligt Läkemedels- och apoteksmarknadsutredningen ska dosapoteken senaste året ha tjänat över 33 miljoner kronor på det parallellimporterade sortimentet. Pengar som ska läggas till de övriga beräknade intäkterna på 545 miljoner under ett år.
– Vi får bra pris av parallellhandeln, men vi har också en mängd stordriftsfördelar jämfört med öppen vårdsapoteken, säger Per Manell.
Idag beräknas dosapotekens handelsmarginal utifrån expedierade ursprungsförpackningar, vilket gör att det saknas incitament för dosapoteken att använda storförpackningar. Något som Läkemedelsindustriföreningen, Lif, påpekat.
– Ja, Lif har sett en brist på småförpackningar som ett resultat av att dosföretagen tjänar på att hälla många små förpackningar i dosmaskinerna istället för en stor burk, säger Inger Näsman på föreningen.
Per Manell håller med om att det i teorin kan vara ekonomiskt fördelaktigt.
-Ja, ibland skulle det vara mer kostnadseffektivt att hälla i en hundraburk är en med 500 eftersom marginalen blir bättre med flera öppnade burkar.
Utredaren Anna Märta Stenbergs förslag är att dosapotekens marginal istället ska betalas ut per packad tablett.
– Jag anser att en förändring av handelsmarginalen till dosapoteken är en av de viktigaste förändringarna, sade hon vid en presentation av sin utredning tidigare i år.
En annan kostnad för samhället är dosapotekens ovilja mot det generiska utbytet. Skälen till oviljan är bland annat kostnaden för att kalibrera om maskinerna varje gång läkemedel byts ut. Utredningens förslag är att anpassa det utbytet för dos och föreslår en modell som ger dosapoteken rätt att själva förhandla med generikaföretagen om inköpspriset.
Idag är det knappt 200 000 personer i Sverige som får sina läkemedel i dospåsar. I snitt har de patienterna 10 läkemedel var. Som läget är idag delar två dosapotek, Svensk Dos och Apoteket AB på marknaden, efter att Apotekstjänst förlorat sina två kunder.
Men Apotekstjänst har överklagat båda förlusterna. Företaget har också vänt sig till Konkurrensverket eftersom man anser att Apoteket AB missbrukar sin ställning på den svenska dosmarknaden. Apotekstjänst hävdar att Apoteket AB avsiktligt avstått från vinst på dosaffären i Västra Götaland av konkurrensskäl. Det avvisas förstås av Helena Gille på Apoteket AB.
Enligt utredaren Anna Märta Stenberg behöver ett dosapotek, för att överleva, 20 procent av marknaden. I så fall borde det finnas utrymme för ett par till.
