Månads arkivering september 2015

Lloyds köper Apotekssamariten

Apotekssamariten är idag ett privatägt apotek som bland annat satsat på samarbete med läkemedelsföretaget Baxter och delar av Akademiska sjukhuset.

I ett pressmeddelande säger Kristina Fritjofsson företagets vice vd som också är ordförande för fackförbundet Sveriges Farmaceuter och Anna Eriksrud vd för Apotekssamariten att man är mycket stolta över att Lloyds, med den internationella ägaren Celesio köpt deras apotek:
– Det är ett kvitto på att vi skapat något unikt. Vår förhoppning är att vår vision där apotek jobbar hand i hand med vården sprider sig till andra delar av koncernen.
Efter uppköpet har Lloyds idag 80 apotek i Sverige.

Läkemedel kommer hem utan kostnad

0

Den som får lämna apoteket med oförrättat ärende, det vill säga utan det efterfrågade läkemedlet, ska från och med mitten av december, kunna få det efterfrågade medlet hem med posten.
 

Senast i mitten av december ska kedjan ha infört den här servicen på alla sina 380 apotek, men man börjar nu med att införa den i Norrlandslänen.
Problemet med läkemedelsbrist gäller främst de receptbelagda läkemedlen, men apotekskedjan har beslutat att servicen också ska gälla det receptfria sortimentet.

Förutom Hjärtatkedjan finns tjänsten på Kronans apotek.

Roche vd varnar för bioteknikbubbla

0

Priset på medelstora bioteknikföretag med läkemedel i sen utvecklingsfas är idag så högt att de inte längre är intressanta för läkemedelsföretaget Roche. Det säger företagets vd Severin Schwan i en intervju med Reuters nyhetsbyrå.  Severin Schwan varnar för att det han beskriver som en bubbla kommer att brista.

Det schweiziska läkemedelsföretaget fortsätter scanna marknaden för nyförvärv, men priset för potentiella företagsköp är idag långt över det verkliga värdet, enligt Severin Schwan.
– Hela det här segmentet är övervärderat. Och jag blir allt mer orolig för att det hela kollapsar och det vore inte bra för industrin.

Roche ska fortsätta att titta efter mindre förvärv av företag med läkemedelskandidater i tidigt skede. Men några köp som förra årets, då Roche köpte företaget InterMune för drygt 8 miljarder dollar, beskriver Severin Schwan som ett undantag.

Visst samband mellan SSRI och våld

De selektiva serotoninåterupptagshämmarna, SSRI, tillhör en av de vanligaste läkemedelsgrupperna i Sverige. Diskussionerna om nytta respektive risk för biverkningar med läkemedlen har följt i spåren på behandlingen sedan preparaten introducerades i slutet av 1900-talet.

I den forskning som nu bedrivits av forskare vid Karolinska institutet och universitetet i Oxford syns ett svagt samband mellan SSRI-användning och våldsbrott bland unga mellan 15 och 24 år. Ett samband som inte sågs i de äldre grupperna.
– Det är en modest, det vill säga liten ökning, men det är en ökad risk. Samtidigt är det här bara en studie så vi ska inte dra för långtgående slutsatser säger Clara Hellner Gumpert, verksamhetschef vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska institutet.

I studien som publicerats i Plos Medicine ingick cirka 850 000 personer i Sverige som förskrivits SSRI-preparat mellan 2006 och 2009.  Av dem utgjorde den unga gruppen, mellan 15 och 24 år, tio procent. Det statistiska sambandet mellan förskrivning av SSRI-preparat och våldsbrott har forskarna studerat genom att länka samman flera nationella register som läkemedels-, vård-och brottsregister.

För att minska risken för felkällor använder sig forskargruppen av en ny modell där varje individ jämförs med sig själv.
– Vi jämför individen när hen förskrivits respektive inte förskrivits medicinen. Vi vet ju inte om varje patient verkligen tagit den föreskrivna dosen precis så som det var tänkt. Men det handlar om väldigt många individer så det är viktigt att ta resultaten på allvar och försöka upprepa dem i nya studier.

Den modell forskarna utvecklat har de tidigare använt för att studera om adhdmedicinering påverkar brottsligheten. De såg då ett starkt samband mellan behandling och sänkt risk för brottslighet. Gruppen har också studerat ett eventuellt samband mellan av vareniklin, Champix, och svåra psykiska biverkningar. De fann inte något sådant samband.

Studie utvärderar nytt målblodtryck

Det visar det första resultatet från en blodtrycksstudie som hälsomyndigheten NIH i USA har bekostat. Studien utvärderade fördelar med att sätta upp ett nytt lägre målblodtryck på 120 mm Hg i stället för 140 mm Hg som finns i dag.

Kardiovaskulära händelser så som hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke minskade med nästan en tredjedel och risken för dödsfall med nästan en fjärdedel, enligt ett pressmeddelande från NIH.

Hösten 2009 inleddes studien som kallas SPRINT, med fler än 9 300 deltagare i gruppen 50 år och äldre. Studien avbröts i förtid för att, enligt ett pressmeddelande från NIH, fort kunna sprida de preliminära resultaten.

Mellan 2010 och 2013 delades deltagarna slumpmässigt in i två grupper. Ena gruppen fick blodtrycksmediciner för att nå ett mål på mindre än 140 mm Hg och den andra skulle uppnå ett mål på mindre än 120 mm Hg.

Resultaten visar, enligt forskarna, att behandling av blodtryck med ett lägre målblodtryck hos äldre eller högriskpatienter, kan ge ett bättre hälsoresultat totalt sett. Dock poängterar de att patienter bör rådgöra med sin läkare om vilket målvärde som är bäst för just deras vård.

Goda resultat för transplantationsläkemedel

Det är en ny fas II studie med data från Hansa Medical vid Akademiska sjukhuset i Uppsala som visar detta. Resultaten presenterades i dag vid kongressen ESOT 2015, Congress of the European Society for Organ Transplantation, i Bryssel.

Forskarna som arbetet med studien drar slutsatserna att behandling med IdeS minskar nivån HLA antikroppar och att läkemedlet har en acceptabel säkerthetsprofil. Den transplanterade njuren fungerade bra utan att visa några tecken på antikroppsmedierad avstötning, enligt studien.

– Resultaten från studien utgör ett starkt stöd för fortsatt utveckling av IdeS inom transplantation, säger Christian Kjellman, forskningschef på Hansa Medial, i ett pressmeddelande.

Bioteknikbolaget Hansa Medical som finns i Lund meddelade i går att Ides beviljats särläkemedelsstatus i USA av läkemedelsmyndigheten FDA.

IdeS är ett bakteriellt enzym som bryter ner antikroppar.

Pfizers får kritik för grundlösa hot

I våras gick Pfizers patent på läkemedlet Lyrica, pregabalin ut. Det förskrivs vid epilepsi, Generaliserat ångestsyndrom och neuropatisk smärta. Och nu finns i Sverige, liksom övriga EU-länder, flera generika som ett billigare alternativ till Pfizers.

Men med en skillnad, de generiska produkterna har inte neuropatisk smärta som indikation. Patentet för den indikationen förlorar Pfizer först om ett par år. Och till dess är förskrivning av de generiska produkterna mot neuropatisk smärta off label. Även om läkemedlen alltså är utbytbara.

I Storbritannien har Pfizer enligt uppgifter i Fierce Pharma försökt förmå förskrivare och patienter att inte använda de generiska produkterna vilket nu nått brittisk domstol.Enligt ett utslag i domstolen har Pfizers bedrivit en grundlös aktion mot läkare och apotekare som erbjuder patienterna generisk pregabalin.

Pfizer hävdar att syftet med kampanjen varit att informera om att företagets Lyrica också har smärta som indikation. Pfizer säger att man ska överklaga domen.

EU-pengar till fästingprojekt

Det är ett av de största forskningsprojekten om fästingar och fästingburna infektioner i Skandinavien, enligt projektledaren Per-Eric Lindgren, professor i medicinsk mikrobiologi vid Linköpings universitet.
– Det speciella med projektet är att det är ett stort samarbetsprojekt med elva olika parter i Norge, Danmark och Sverige.
– Projektet ska arbeta med flera saker men ett av de viktigare är att bygga ett kompetensnätverk dit såväl professionen som allmänhet kan vända sig med frågor. Men vi ska också utveckla diagnos- och behandlingsmetoder, säger han.

Främst gäller det de kända infektionerna borrelia och TBE, men projektet ska också fördjupa kunskaperna om mindre kända infektioner som Anaplasma och Cand Neoerlichia.
– Det är nya bakterier som vi inte jobbat med så mycket och vi vet därför inte hur vanliga de är, säger Per-Eric Lindgren.

I Sverige drabbas cirka 200 personer av TBE varje år och cirka 10 000 av borrelia.

Lägre dos med samma effekt

Bisfosfonater är en behandling vid sjukdomen osteoporos, benskörhet. Läkemedlen hämmar nedbrytningen av benvävnad. Men höga doser, som ofta används vid behandlingen, resulterar ofta i biverkningar av det friska skelettet. Käkbenet är ofta extra utsatt och vid långvarig medicinering kan benet dö.

För att minska dosen bisfosfonater, utan att behandlingen blir mindre effektiv, har forskare vid Uppsala universitet utvecklat och studerat en ny strategi där läkemedlet binds till bärarmolekylen hyaluronsyra, en naturligt förekommande biopolymer.

Doktoranden Sujit Kootala har i sin avhandling studerat hur bisfosfonater bundna till hyaluronsyra påverkar benceller. En upptäckt var att läkemedlet då blev mer selektivt mot celler som var aktiva i den pågående osteoporosen och att de friska cellerna undveks. Sujit Kootala testade även en syntetisk polymer polyetylenfosfat, som är känd för att stimulera bentillväxt. Även den syntetiska kunde hämma aktiviteten hos celler som bryter ned benvävnad.

Drygt 90 000 individer behandlas i Sverige med bisfosfonater.

Nu syns även hjälpämnen i datasystem

Det är systemen NPL, VARA och Sil-data som har uppdaterats med information om hjälpämnen i läkemedel.

Anledning till uppdateringen är att öka patientsäkerheten och exempel på hjälpämnen som kommer att synas är laktos, jordnötsolja och lanolin, skriver Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

Tidigare i svenska informationssystem för läkemedel har endast information om aktiva substanser i läkemedel funnits med. Men nu när även apoteks- och journalsystem är uppdaterade kan både förskrivare och apotekspersonal se vilka läkemedel som innehåller de utvalda hjälpämnena.

Det är ett samarbete mellan eHälsomyndigheten, Inera, Tandvårds-och Läkemedelsförmånsverket, Fass och Läkemedelsverket som ligger bakom arbetet med uppdateringen av systemen.

I länken till höger kan du se vilka, drygt 100, hjälpämnen som syns i de nu uppdaterade tre bassystemen.

Astrazeneca släpper diabetesdata

Astrazeneca offentliggjorde i dag att företaget, under den årliga diabeteskongressen i mitten av september, kommer att dela med sig av 54 abstrakt om diabetesforskning.

Forskningen som presenteras kommer bland annat att innehålla data om flera godkända läkemedel för diabetes typ II. Däribland läkemedel med de aktiva substanserna dapagliflozin och saxagliptin.

Fler behöver involveras i etiska diskussioner

0

Nu i veckan anordnade Statens medicin-etiska råd, Smer, en internationell konferens i samband med att rådet varit verksamt i 30 år.

Något som stod klart var att medborgarna behöver bli mer engagerade i den etiska diskussionen. Under konferensens gång kom det fram att det finns flera olika sätt att göra det på och att Sverige ligger lite efter inom området.

– Vi från svensk sida vill se vilka modeller som fungerar. I Storbritannien har man till exempel en variant där man lägger ut frågor på nätet för att få respons, säger Kjell Asplund, ordförande för Smer.

I Sverige har Smer ett projekt om adhd där man har en ungdomsdialog och låter ungdomar rösta med mentometerknappar, och diskutera i mindre grupper.

– Det har varit väldigt givande och intressant, säger Kjell Asplund.

Något som även diskuterades var human enhance, alltså hur vi ska bli bättre människor, både psykiskt och fysiskt. Det kan till exempel vara inom militären som man använder läkemedel för att förbättra insatsen, men även studenter använder en variant för att bli mer fokuserade och orka studera längre.

Smer har tidigare kommenterat det man kallar hjärndopning, kognitiv prestationshöjning hos friska personer. Utifrån nationella och internationella rapporter sammanfattar och kommenterar rådet forskningen inom områden.

God hiv-förebyggande effekt av Truvada

Studieresultaten presenterades i The Lancet den 9 september.

En öppen randomiserad studie har utförts vid 13 kliniker i Storbritannien. Deltagarna, 544 personer, rekryterades bland hiv-negativa homosexuella män som haft oskyddat sex de senaste 90 dagarna. 275 av männen fick påbörja daglig förebyggande behandling med Truvada omgående, medan övriga 269 fick vänta ett år.

Resultaten visar att endast tre personer av dem som fick börja behandlingen omgående smittades med hiv, medan 20 personer i gruppen som fick vänta infekterades.

Även tidigare, placebokontrollerade studier har visat på en förebyggande effekt av Truvada. Men det har då ifrågasatts om personerna skulle bli mindre försiktiga om de visste om att de fick medicinen. De brittiska forskarna hittade dock inga skillnader i andra sexuellt överförbara sjukdomar, vilket tyder på att det sexuella riskbeteendet inte ökade i gruppen som fick behandling.

Forskarna kunde inte se några allvarliga biverkningar av behandlingen, men 28 personer avbröt behandlingen på grund av illamående, huvudvärk eller ledsmärta.

I USA är Truvada godkänt som förebyggande läkemedel mot hiv i riskgrupper, men inte i Europa.

Hela studien finns att läsa här.

De samarbetar mot antibiotikaresistens

Hälso- och livsmedelsministrar i Norden har gått samman i en gemensam deklaration för att stärka samarbetet kring antibiotikaresistensen. Tanken är att samarbetet ska ge dem en gemensam röst utåt, som exempelvis i EU.

En strategigrupp kommer att tillsättas, vars uppgift är att främja utbyte av praxis och säkerställa en effektiv användning av de nordiska resurserna på resistensområdet.

Nordiska ministerrådet är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan och samtliga nordiska länder ingår i rådet.

TLV-rapport får kritik

När regeringen nu fått in synpunkter från ett 40-tal instanser på TLVs rapport om receptbelagda läkemedel som inte subventioneras av samhället är de flesta överens om att TLVs förändringsförslag inte kommer åt grundproblemet; en ojämlik vård.
Receptbelagda läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna kommer också fortsatt att kosta patienten olika mycket beroende på apotek, eftersom det råder fri prissättning på dessa läkemedel.

Uppdraget från den tidigare regeringen var att utan att ändra i prissättnings- och subventionssystem föreslå åtgärder som kunde mildra konsekvenserna.
Det innebar att uppdraget blev för snävt tycker, bland många remissinstanser, Socialstyrelsen. Myndigheten anser att alla receptförskrivna läkemedel, även de som inte ingår i förmånerna, ska kosta detsamma för patient på apotek oberoende av bostadsort och apotek. En majoritet av remissinstanserna efterlyser därför en utredning vars uppgift ska vara ett system som innebär samma pris oavsett vilken apotekskedja som expedierar läkemedlet.

Branschföreningen Sveriges Apoteksförening och fackförbundet Sveriges Farmaceuter håller inte med om att grundproblemet är den fria prissättningen, utan att läkemedelsföretag väljer att inte ingå i förmånssystemet. ”Vi kan konstatera att detta i princip alltid beror på att det inte är ekonomiskt försvarbart för företagen att behålla läkemedlen inom förmånen till det pris som TLV accepterar”, skriver fackförbundet och efterlyser en djupare analys av skälet till utträdena. Synpunkter som stämmer väl överens med Sveriges Apoteksförening: ”Om läkemedel som staten vill ha i förmånssystemet hamnar utanför är det rimligen förmånssystemet som är problemet.”
”Finjusteringar i en modell som har uppenbara brister” är Läkemedelsbranschens, Lifs beskrivning av rapporten och kräver en diskussion kring högkostnadsskyddets utformning. En åsikt som Apotekarsocieteten delar.

De förändringar som föreslås i rapporten, till exempel att apotek ska få byta ut läkemedel som inte ingår i förmånen välkomnas, liksom förslag till administrativa förändringar som kodning av läkemedel som idag inte är det. Förslaget till en oberoende priswebb som ska göra det möjligt för patienter att jämföra priser mellan apotek ser de flesta remissinstanser som positivt.
Däremot påpekar flera, bland annat läkarföreningen, risken för ”prissamtal” mellan läkare och patient om webben länkas till förskrivarstöden.

Nya läkemedel mot epilepsi från kåda

Fredrik Elinder, professor i molekylär neurobiologi, är expert på jonkanalernas funktion och initierade studien som visar att kåda kan ge nya läkemedel mot epilepsi.

– Vi började med en molekyl som vi förstod hade effekterna och sen modifierade vi den och hittade flera syntetiserade substanser som hade stor effekt, berättar han.

Sjukdomar som epilepsi, hjärtarytmi och kronisk smärta orsakas av att retbarheten i nervcellerna är för hög. Många av dagens epilepsiläkemedel verkar genom att korka igen kanaler för natriumjoner, men många patienter svarar dåligt på behandlingen som dessutom ger biverkningar.

Förra året publicerade Fredrik Elinder med flera en studie som visade att en annan typ av resinsyra hade effekten av att i stället verka på kaliumkanaler där substansen på elektrostatisk väg håller dörren öppen och bromsar den skadliga nervaktiviteten. Därför valde man nu att följa upp och gå vidare med att syntetisera och testa 71 resinsyror.

I den nya studien kom man fram till att tolv av resinsyrorna skulle kunna vara kandidater för nya läkemedel.

– Verkningsmekanismen är helt ny och det skapar möjligheter till att designa helt nya typer av läkemedel mot epilepsi eller andra sjukdomar där nervcellcellerna har en förhöjd elektrisk retbarhet, säger Fredrik Elinder.

Nu kommer gruppen att gå vidare med att försöka se om substanserna har effekter i större system. Vidare kommer även toxikologiska studier att behöva göras.

Studien har nyligen publicerats i Natures open access-tidsskrift Scientific Reports.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng