Bisfosfonater är en behandling vid sjukdomen osteoporos, benskörhet. Läkemedlen hämmar nedbrytningen av benvävnad. Men höga doser, som ofta används vid behandlingen, resulterar ofta i biverkningar av det friska skelettet. Käkbenet är ofta extra utsatt och vid långvarig medicinering kan benet dö.
För att minska dosen bisfosfonater, utan att behandlingen blir mindre effektiv, har forskare vid Uppsala universitet utvecklat och studerat en ny strategi där läkemedlet binds till bärarmolekylen hyaluronsyra, en naturligt förekommande biopolymer.
Doktoranden Sujit Kootala har i sin avhandling studerat hur bisfosfonater bundna till hyaluronsyra påverkar benceller. En upptäckt var att läkemedlet då blev mer selektivt mot celler som var aktiva i den pågående osteoporosen och att de friska cellerna undveks. Sujit Kootala testade även en syntetisk polymer polyetylenfosfat, som är känd för att stimulera bentillväxt. Även den syntetiska kunde hämma aktiviteten hos celler som bryter ned benvävnad.
Drygt 90 000 individer behandlas i Sverige med bisfosfonater.