Annons

Månads arkivering december 2014

Vill behandla cancer bättre

Amina Manzoor
-
0

Läkemedelsföretaget Roche har skrivit under ett samarbetsavtal med Karolinska institutet. Syftet är att koppla ihop forskare på KI med forskare på Roche. De ska tillsammans identifiera nya markörer för cancersjukdomar och hur de utvecklas. Förhoppningen är att resultatet ska leda till att förbättra befintliga och påverka nya behandlingsmetoder. Målet är också att ge patenten en bättre uppfattning om sin prognos.

Inom samarbetet ska forskarna även förbättra analysmetoder av DNA och proteiner, vilket man hoppas ska leda till att man identifierar nya signalvägar som kan stänga av cancerns utveckling. På längre sikt kan detta leda till nya läkemedel.

Tanken är att forskningsprojekten ska utvecklas från experimentell forskning till kliniska studier.

Väckarklocka för svensk life science

Amina Manzoor
-
0
Väckarklocka för svensk life science

Storaffärernas år
Många i Sverige fick nog skrämselhicka när Pfizers bud på Astrazeneca blev offentliga i våras. Då det främsta skälet till jätteaffären uppgavs vara skattemässiga var många rädda att ett uppköpt Astrazeneca skulle läggas ner i Sverige. Men trots ett bud på ofantliga 765 miljarder kronor fick Pfizer nobben av Astrazenecas styrelse. Enligt brittiska regler var företagen tvungna att lägga förhandlingarna på is i sex månader. I slutet av november kunde nya bud åter läggas, men än har inget nått offentligheten. Sedan Pfizer ingått ett strategiskt samarbetsavtal med Merck KGaA om PD1-hämmare började många analytiker tvivla på om företaget fortsatt var intresserat av Astrazeneca. 

Det har funnits gott om andra affärer hos läkemedelsföretagen under året. Actavis inledde året med att köpa Forest Laboratories och sedan Allergan under hösten, Bayer köpte MSDs OTC-verksamhet och inledde ett samarbete kring läkemedlet Adempas och Novartis och GSK bytte verksamheter och bildade ett samriskbolag. Abbvie uppvaktade Shire, men det ledde aldrig till ett uppköp.

De många utredningarna och handlingsplanerna
Sent omsider tog alliansregeringen hotet om ett uppköpt Astrazeneca på allvar och tillsatte en utredning för att ta fram en strategi för svensk life science. Många ville säga sitt om hur man bäst stärker industrin. Branschorganisationerna Lif, Sweden Bio och Swedish Medtech lanserade under hösten en åtgärdsplan och 25 organisationer gick ihop för att ta fram åtgärder för att stärka branschen.

Och så var de bara…
Apotek Hjärtat offentliggjorde i våras att de skulle börsnoteras till hösten. Men strax före börsintroduktionen gick Ica-gruppen in och lade ett bud på 5,7 miljarder kronor på Apotek Hjärtat. Läkemedelsverket har redan sagt ja och nu saknas bara Konkurrensverkets godkännande innan den nya apotekskedjan kan bildas. Under vilket namn de totalt 370 apoteken kommer att hamna är oklart, men vd blir Anders Nyberg som idag är vd för Apotek Hjärtat.

Extra, extra
Supervalåret kallades 2014. Först val till EU-parlamentet och sedan riksdagen. Vi fick en ny regering och nya ministrar i september. Den tidigare SSU-ordföranden Gabriel Wikström blev ny folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister och socialutskottet i riksdagen fick flera nya ledamöter. Men tiden till nästa val blev kort. Socialdemokraternas och Miljöpartiets budget fälldes i början av december och statsminister Stefan Löfven utlyste ett extra val den 22 mars nästa år. 

Dags för nytt
Om det var de hemliga breven eller de många omorganisationerna som fick regeringen att välja att inte förlänga Christina Åkermans förordnande som generaldirektör för Läkemedelsverket är okänt. Men efter sex år avgick hon i augusti. Ny på posten är Catarina Andersson Forsman, som bland annat varit hälso- och sjukvårdsdirektör och biträdande landstingsdirektör i Stockholm.

Fri prissättning under lupp
Apotekens fria prissättning på läkemedel utanför förmånen har varit föremål för diskussion, då flera kedjor har varit ovilliga att öppet redovisa priserna. I maj gick Sveriges apoteksförening ut med en rekommendation om att kedjorna ska redovisa priser på läkemedel på sina hemsidor. 

Andra viktiga händelser inom apoteksområdet är kvalitetsindikatorer, glesbygdsstöd och möjlighet att se vilka apotek som har ett läkemedel i lager. Dessutom har Läkemedelsverket föreslagit att paracetamoltabletter bara ska få säljas på apotek.

Förmånen urholkas
Allt fler företag tar läkemedel ur förmånen. En rapport från TLV bekräftade det branschrepresentanter varnat för länge, läkemedel utanför förmånen kostar båda landsting och patienter allt mer pengar. Kostnaden för receptbelagda läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet har ökat från 500 miljoner kronor till mer än två miljarder kronor på tio år. Till våren ska TLV komma med förslag på åtgärder. Men myndigheten har arbetat med problemet, vilket bland annat ledde till att p-pillret Cerazette numera åter ingår i läkemedelsförmånen.

Bot till högt pris
De nya hepatit C-läkemedlen botar många och har färre biverkningar. Men det höga priset gör att det är få som är aktuella för behandling. TLV beslutade att läkemedlen subventioneras tillfälligt för de svårast sjuka patienterna. Landstingen och Medivir, som står bakom Olysio, har även skrivit på ett riskdelningsavtal, som gör att sjukvården bara betalar när behandlingen fungerat.

Brottsligt beteende
GSK har varit i blåsväder för påstådda mutaffärer i bland annat Mellanöstern, Polen och Kina. I Kina dömdes företaget till dryga böter på 3,5 miljarder kronor och den högsta chefen fick fängelsestraff.

Roche och Novartis har anklagats för ett olagligt samarbete för att förhindra off labelförskrivning och italienska myndigheter har krävt de nekande företagen på 1,6 miljarder kronor. Även EU undersöker om ett sådant samarbete skett.  

Också USA har granskat konkurrensgränsande avtal. I början av december kom dock en domstol fram till att Astrazenecas avtal med generikaföretaget Ranbaxy var ok. Men företaget påstås också ha begått bedrägeri i samband med marknadsföring av det antipsykotiska läkemedlet Seroquel i USA. 

Öppet, kanske
Allt fler röster har krävt ökad öppenhet inom kliniska prövningar. WHO, FDA och Gates Foundation är några av dem. I april röstade en övervägande majoritet i EU-parlamentet för ett nytt direktiv för öppenhet. Knappt hann direktivet röstas igenom innan det kom signaler från EMA att öppenheten skulle begränsas. Men efter diskussioner kom myndigheten fram till att kliniska data ska publiceras redan från årsskiftet.

Ansvaret för läkemedel inom EU höll på att flyttas till marknadsområdet, men efter massiv kritik beslöt sig den nya EU-kommissionen att behålla ansvaret för läkemedel hos hälso- och konsumentdirektoratet.

EMA blev hastigt och lustigt av med sin högsta chef, Guido Rasi, efter att en arbetsdomstol i EU kommit fram till att det begåtts ett formellt fel och därför ogiltigförklarade tillsättningen. Vad som händer nu är fortfarande oklart, men den biträdande chefen har tillfälligt tagit över rodret för läkemedelsmyndigheten.

Målsökande nyhet
På den amerikanska cancerkongressen ASCO väckte de så kallade PD1-hämmarna stor uppmärksamhet. Den nya klassen läkemedel visade sig fungera på patienter med spritt malignt melanom, som tidigare haft en dålig prognos. Under hösten har nyheterna om PD1-hämmarna duggat tätt. MSD och BMS har kommit längst, varav MSDs Keytruda godkändes i USA under hösten. Hittills har substanserna visat sig ha effekt mot många olika cancrar, bland annat Hodgkins lymfom, lungcancer och urinblåsecancer. 

Ebola utom kontroll
Världen svarade sent på Läkare utan gränsers larm om att ebola spreds snabbt och okontrollerat i Västafrika. Det finns idag inga godkända läkemedel eller vacciner mot sjukdomen, men WHO har godkänt användning av oprövade läkemedel under utbrottet. Läkemedelsföretagen skyndade på forskningsprojekt och just nu pågår test av olika läkemedel och vaccin mot ebola. Ebolautbrottet har nu överträffat alla andra tidigare utbrott tillsammans. Hittills rapporteras fler än 17 000 personer ha smittats varav fler än 6 000 avlidit. 

Vid horisonten
Inför nästa år hoppas jag att man får stopp på ebolautbrottet och vidtar åtgärder för att detta inte ska hända igen. Jag hoppas också att antibiotikaresistensen står högt upp på både regeringars och läkemedelsföretags agendor. På hemmaplan vill jag att politikerna ska ta tag i problemen med fler läkemedel utanför förmånen och en ojämlik läkemedelsbehandling. 

Men jag hyser inga förhoppningar om att apoteks- och läkemedelsfrågor får någon större uppmärksamhet i extra valet.

God jul och gott nytt år!

Diabetesmedel kvar inom högkostnadsskyddet

Jonas Sandstedt
-
0

TLV har gjort en omprövning av subventionen för DPP-4-hämmare som används vid behandling mot diabetes typ II. Resultatet blev att priserna sänktes för ett flertal av läkemedlen och att samtliga kommer att kvarstå inom högkostnadsskyddet med begränsad subvention.
– De sammanlagda prissänkningarna kommer att frigöra omkring 25 miljoner årligen, säger Christin Andersson, avdelningschef på TLV, i ett pressmeddelande.

Omprövningen gällde läkemedlen Januvia, Onglyza, Galvus och Vipidia samt kombinationsläkemedlen Eucreas, Janumet, Komboglyze, och Vipdomet. TLV har tidigare bedömt att dessa medel är likvärdiga.

Läkemedlen har sedan tidigare en begränsad subvention och ingår i högkostnadsskyddet endast för de patienter som först provat metformin, sulfonureider eller insulin, eller när dessa inte är lämpliga.

Flera av medlen har fått en prissättning som nu liknar de andra preparaten. Läkemedlet Galvus har däremot fortfarande ett högre pris än de övriga DPP-4-hämmarna, men kommer ändå fortsatt subventioneras dock med en snävare begränsning.

Bör kunna förhandla om pris

Amina Manzoor
-
0

Anna Märta Stenberg efterträdde under hösten 2013 Sofia Wallström som utredare för Läkemedels- och apoteksutredningen. Enligt den ursprungliga planen skulle slutbetänkandet lämnas den 1 april i år, men utredningstiden förlängdes två gånger.

Nu har slutbetänkandet i utredningen lämnats över till regeringen. Den sista delen handlar om dosläkemedel, djurläkemedel och särläkemedel. När det gäller dosläkemedel föreslår utredningen att maskinell dosdispensering även i fortsättningen ska betraktas som tillverkning under läkemedelslagen. 

Men det finns annat utredaren vill förändra. Till exempel är inte det generiska utbytet och konstruktionen av apotekens handelsmarginal anpassat för dos. Kraven på ständiga förändringar av sortimentet då periodens vara byts ut innebär praktiska problem och kostnader för dosaktörerna. Ett annat problem är att förpackningar som är avsedda för dos kan bli periodens vara och ska då expedieras på vanliga apotek. Men eftersom de har begränsad patientinformation får öppenvårdsapoteken expediera dem.

Utredningen kommer fram till att regelverket för generikautbytet bör anpassas för dos. Dosaktörer får byta ut maskinellt dosdispenserade läkemedel, men måste inte det. Det föreslås också att en särskild prismodell ska tillämpas för dosläkemedel, som baseras på de lägsta substanspriser som generikautbytet ger upphov till. Den prismodellen innebär att dosapoteken måste få förhandla om inköpspriser.

Anna Märta Stenberg bedömer inte att förslaget innebär några större förändringar för patienterna, landstingen och dosaktörerna, men kan leda till ökad administration för TLV. 

Utredningen föreslår inga större förändringar för hur läkemedel för djur distribueras och tillhandahålls.

När det gäller särläkemedel föreslår utredningen att det ska öppnas en möjlighet för subvention för läkemedel som inte kan bli subventionerade enligt det vanliga förfarandet. TLV ska tillsammans med landstingen och det specifika företaget komma överens om villkor för subventionsbeslutet.

De var bäst på apoteken

Amina Manzoor
-
1

Sektionen för öppenvårdsfarmaci vid Apotekarsocieteten har instiftat två priser för att främja goda insatser för kunderna på apotek. Ett av priserna handlade om goda insatser inom receptexpedition och ett om goda insatser inom egenvård.

Nu har vinnarna utsetts. Birgitta Wesslert, receptarie på Apotek Hjärtat i Norrtälje vann priset för bästa kundinsats inom recept. Hon fick priset med motiveringen: ”Birgitta Wesslert utmärker sig genom att med god rådgivning, stort engagemang och hjärta hjälpa sina kunder genom att se till hela kundens situation och vad som kan behöva göras i det individuella fallet lite utanför de vanliga rutinerna”.

Apotekaren Johan Olofsson som driver Broapoteket i Stockholm blev vinnaren av priset för bästa kundinsats inom egenvård. Motiveringen är: ”Johan Olofsson är ett föredöme i sina kundmöten, där han använder sin gedigna kompetens, lyhördhet och pedagogiska skicklighet för sina kunders bästa”.

Pristagarna får 10 000 kronor vardera.
– Vi har fått in många fina nomineringar och det har varit en tuff uppgift att välja bara en mottagare per pris. Omfattningen och kvaliteten på nomineringarna visar på den mångfald av hälsoinsatser som görs på apotek idag, säger Sara Claesson, ordförande för sektionen för öppenvårdsfarmaci, i ett pressmeddelande.

Bältrosvaccin nådde målet

Amina Manzoor
-
0

Läkemedelsföretaget GSK har presenterat resultat från vaccinkandidaten HZ/su mot bältros. I en fas III-studie på 16 160 personer minskade vaccinkandidaten risken för bältros med 97,2 procent jämfört med placebo hos personer över 50 år. Företaget presenterade inte de absoluta talen av insjuknade i placebo- eller vaccingruppen.

Studien startade 2010 och pågår i 18 länder, bland annat Sverige. Patienterna i studien fick vaccinet enligt ett tvådosschema, där den andra dosen gavs efter två månader. Målet med studien var att minska risken för bältros jämfört med placebo. Data från studien kommer att presenteras vid en vetenskaplig kongress och även publicera resultaten i en vetenskaplig tidskrift. 

Pågående studier utvärderar vaccinets effekt i olika åldersgrupper och hos personer med nedsatt immunförsvar. De åldersgrupper som ingår i studien är 50-59, 60-69, 70-79 och 80 år.

Bältros orsakas då det virus som orsakar vattkoppor, varicella-zoster, återaktiveras. Den som har haft vattkoppor har alltså viruset kvar i kroppen resten av livet och ibland aktiveras viruset igen. Det är vanligare hos personer över 50 år, men kan drabba människor i alla åldrar. Ungefär var femte får någon gång bältros.

Bältros kan leda till smärta och vätskefyllda blåsor. Somliga drabbas av postherpetisk neuralgi, en nervsmärta som finns kvar efter att bältrosutslagen försvunnit, vilket kan vara svårbehandlat. Förekomsten av postherpetisk neuralgi är vanligare hos äldre. 

Det finns redan ett godkänt vaccin mot bältros idag, Zostavax, som marknadsförs av Sanofi Pasteur MSD. I höstas uteslöts vaccinet ur läkemedelsförmånen, då TLV ansåg att kostnaden var för hög i förhållande till nyttan då det är oklart hur länge skyddseffekten kvarstår. Zostavax ger en minskad risk för bältros med cirka 70 procent hos personer mellan 50-59 år och 50 procent hos personer över 60 år. 

Så tyckte läsarna

Amina Manzoor
-
0
Så tyckte läsarna

Många har motsatt sig generiskt byte genom ett så kallat apotekskryss. 45 procent svarade att de gör det regelbundet, medan 29 procent gjort det någon gång. 26 procent hade aldrig kryssat ett recept.

När det gäller om vissa läkemedel alltid bör ingå i läkemedelsförmånen var läsarna rörande överens. Hela 87 procent tyckte att staten ska kunna besluta om vissa läkemedel ska ingå eller inte. Bara åtta procent tyckte att det beslutet ska ligga hos företagen, medan fem procent var osäkra.

Det var också enighet kring frågan om Astrazeneca bör säljas. Det ville inte 77 procent. 17 procent var för en försäljning medan 6 procent var för en ny ägare om det inte var Pfizer.

Bara sex procent av läsarna hade inte märkt någon skillnad efter apoteksomregleringen. 51 procent tyckte att den blivit sämre, 18 procent bättre, medan 25 procent ansåg att vissa saker blivit bättre medan andra blivit sämre.

Majoriteten av läsarna vill att Socialstyrelsens riktlinjer ska fortsätta vara rådgivande, och få vill slå ihop apotekar- och receptarieprogrammen. Mer än två tredjedelar tycker att apoteken ska få betalt för hälsotjänster, men nästan hälften av dem tycker att apoteken först bör visa att de avlastar vården.

När det gäller frågan om vad staten ska göra med Apoteket AB är det i skrivande stund jämnt. 30 procent vill sälja allt, 38 procent vill styra mer och 32 procent vill att det ska vara som idag.

Nytt bättre än redan godkänt

Jonas Sandstedt
-
0

Novatis nya IL-17-hämmare Cosentyx, sekukinumab, testades mot psoriasis i en 52 veckors randomiserad dubbelblind-studie och jämfördes med det redan godkända läkemedlet Stelara, ustekinumab.

Efter 16 veckors behandling hade fler patienter på Cosentyx-behandling än Stelaraanvändare uppnått det primära effektmålet PASI 90. PASI 90 innebär enligt Psoriasis area severity index att huden är läkt eller nästan läkt. I studien uppnådde 79 procent PASI 100 eller PASI 90 efter 16 veckors behandling med Cosentyx. Motsvarande andel för Stelara var 58 procent.

Effekten var också snabbare vid insättning av behandlingen där det sekundära effektmåttet PASI 75 efter 4 veckors behandling uppnåddes bland 50 procent av Cosentyxanvändarna jämfört med 20,6 procent för Stelara.

Studien utfördes i 24 länder på 4 kontinenter med 679 deltagare och mätte effekt, tolerans och långtidssäkerhet för behandlingarna.

Cosentyx innehåller en human monoklonal antikropp, sekukinumab, som binder och neutraliserar interleukin-17. Just i psoriasisplack finns höga nivåer av IL-17 och när nivåerna av cytokinen sjunker leder det till att inflammationen i området minskar.

En tidigare jämförande studie visade att Cosentyx hade bättre effekt mot psoriasis jämfört med Enbrel, etanercept.

EMAs vetenskapliga kommitté CHMP rekommenderade förra månaden att Cosentyx ska godkännas i EU, en månad efter samma beslut i USA.

Astrazeneca och Amgen har också en IL-17-hämmare, brodalumabi, i fas III-utveckling.

14 apoteksanknutna åtalas efter 64 personers död

Jonas Sandstedt
-
0

2012 drabbades fler än 750 personer i 20 amerikanska delstater i ett utbrott av hjärnhinneinflammation som dödade 64 personer. Orsaken till utbrottet har varit icke-sterila läkemedel som tillverkats av företaget New England Compounding Center, NECC, i Massachusetts. Smittan spreds via injektionsberedningar innehållande steroider för smärtbehandling.

Ägarna, apotekare och apotekstekniker anklagas nu för att ha använt ingredienser som varit för gamla och för att inte hållit miljön ren nog enligt standard. Enligt åtalet ska mögel och bakterier funnits i tillverkningsmiljön och apotekare testade inte om beredningar var rena.

Två personer, en av apotekets grundare och en chefsapotekare, åklagas för ”second-degree murder”, ej överlagt mord, av 25 personer genom hänsynslöst och uppsåtligt åsidosättande. Åtalet gäller patienter i sju delstater.

Övriga anklagade åtalas bland annat för bedrägeri för försäljning av förfalskade läkemedel mellan delstater.

Som en reaktion på händelsen fattade kongressen redan förra året ett beslut om att öka tillsynen av apoteksverksamhet som gör beredningar.

 

Förlängd dispens för Vidarkliniken

Ingert Nilsson
-
0

I mer än 20 år har de antroposofiska läkemedlen sålts i Sverige  utan att  någon myndighet granskat produkternas dokumentation. Beslutet om försäljningstillstånd har istället fattats av regeringar.

Vid årsskiftet går det nuvarande undantaget ut. Regeringen har nu förlängt undantaget ytterligare ett år.
Men under 2015 är planen att regering och riksdag ska ta ställning till Läkemedelsverkets förslag på hur de antroposofiska läkemedlen ska kunna inlemmas i svensk läkemedelslagstiftning.

Onödig sjukhusvård

Ingert Nilsson
-
2

Närmare var tionde gång en äldre läggs in på sjukhus beror det på läkemedelsbiverkningar. Totalt handlar det om cirka 35 000 fall. Men ungefär 60 procent av dem hade kunnat undvikas enligt studier på området.

Enligt den granskning som Socialstyrelsen precis gjort är läkemedelsbiverkningar idag den enskilt största anledningen till att äldre behöver sjukhusvård. Och ofta handlar det om olämpliga doseringar till äldre.

Enligt Johan Fastbom, utredare på Socialstyrelsen och den som gjort den nya kartläggningen är det oftast hjärt-kärlläkemedel, blodförtunnande, psykofarmaka, antibiotika, diabetesmedel och morfinbesläktade medel som ligger bakom inläggningarna.

De flesta biverkningar är inte orsakade av det man kallar olämpliga läkemedel, till exempel långverkande bensodiazepiner, utan av läkemedel som är viktiga för många.

Tillstånden som patienterna läggs in för är bland annat lågt blodtryck, fall, blödningar, salt- och vätskebalansrubbningar och konfusion.
Lösningen idag är, menar utredaren, inte att sluta behandla utan att bli mer noggranna, se till att doserna blir rätt och att de anpassas till njurfunktionen och att olika behandlingar passar ihop.
Socialstyrelsen planerar nu tillsammans med landets läkemedelskommittéer att ta fram ett instrument som kan användas för att upptäcka och identifiera läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre.
Myndigheten ska också utveckla nya indikatorer att fogas till de tidigare framtagna för god läkemedelsterapi hos äldre.

Generika ofta billigt i Sverige

Jonas Sandstedt
-
0

TLV har gjort en jämförelse av svenska läkemedelspriserna i förhållande till 15 andra europeiska länder.

Data för läkemedlen grupperades efter substansinnehåll, beredningsform och styrka. Detta för att öka möjligheten att matcha läkemedel mellan de olika länderna. Metoden innebär att det inte är helt identiska förpackningar av läkemedel som jämförts, vilket kan påverka jämförbarheten.

Rapporten pekar på att när det gäller generiska läkemedel som är konkurrensutsatta ligger de svenska priserna lägst tillsammans med danska och nederländska priser.

När det gäller läkemedel som inte har konkurrens är situationen den omvänd. Då ligger de svenska priserna bland de fem hösta av jämförelseländerna. Räknat som tvärsnittsindex är de utländska priserna 94 procent av de svenska. Några få enskilda läkemedel inom specifika terapiområden drar upp priserna och det gäller behandling av andningsorganen, tumörer och nervsystemet.

Läkemedel som är äldre än 15 år omfattas av en överenskommelse från 2013 och sänker priset på dessa preparat med 7,5 procent. Tack vare denna regel har läkemedel som introducerades innan 1998 priser som ligger i nivå med jämförda länder. Prissänkningen enligt 15-årsregeln var frivillig under 2014 och avsåg läkemedel som introducerats fram till och med 1998. Från 2015 regleras 15-års regeln i lag.

Vill ha läkemedelssamtal för arbetslösa

Alexandra Selivanova
-
0

Fattigare medborgare använder mer läkemedel, dör yngre och blir sjuka tidigare än andra mer priviligierade grupper.

Danmarks Apotekerforening har nu tagit fram ett handlingsprogram som man menar ska skapa bättre hälsa och användning av läkemedel för fattigare och socialt utsatta medborgare om det genomförs.
Ordföranden i föreningen, Nils Kristensen, säger på föreningens hemsida att den sociala ojämlikheten när det gäller läkemedelsanvändning kan ändras och att det är kostsamt för samhället när läkemedel skapar problem istället för att hjälpa.

Föreningens nya utspel som går under namnet Ojämlik medicin har tre förslag på förändringar.
För det första anser man att regeln idag om att läkemedel subventioneras först när man köpt läkemedel för 900 kronor bör ändras. Enligt det danska farmaceutförbundet har 30 procent av de arbetslösa och pensionärer väntat med att hämta ut läkemedel eftersom man inte haft råd.
Dagens system bör mjukas upp föreslår föreningen som menar att det inte ska finnas något krav på att medborgarna ska ha hämtat ut mediciner för 900 danska kronor innan subventionerna inträder.

De två andra förslagen handlar om läkemedelssamtal och läkemedelsgenomgångar på arbetsförmedlingen.
Enligt apoteksföreningen kan sådana samtal och genomgångar bli första stegen på väg mot ett arbete för den arbetslöse. Vid sådana genomgångar kan man identifiera om och vilka problem som finns med medicineringen och om förändringar behövs.
Läkemedelsgenomgångar som gjorts visar att cirka 75 procent av kroniska patienter i Danmark har läkemedelsrelaterade problem. Personer med låg eller ingen utbildning använder också mer läkemedel. Dessutom har de ofta svårt att följa råd från vårdpersonal enligt apoteksföreningen som menar att mer riktad information och rådgivning bör kunna både spara pengar åt staten och stötta de i behov.

Skolböcker lär inte ut om resistens

Ingert Nilsson
-
0

I internationella studier sticker svenskar ut när det handlar om attityder till antibiotikaresistens. Vi förstår att resistens är ett problem som det är viktigt att göra något åt. Jämfört med övriga världen tycks vi ta problemet på betydligt större allvar, enligt studierna.
– Om man däremot tittar på kunskaps- eller faktanivå, sticker vi inte ut på samma sätt. Många svenskar tror till exempel fortfarande att antibiotika biter på virus eller att det är människor, inte bakterier, som blir resistenta, säger Gustav Bohlin, doktorand i visuellt lärande och kommunikation vid Linköpings universitet.

Sedan tidigare har han en magisterexamen i biomedicin. Hans forskningsintresse handlar om allmänhetens förståelse av vetenskap. Doktorandarbetet fokuserar på sammankoppling av evolutionära begrepp med hur antibiotikaresistens utvecklas hos bakterier.

I sin senaste studie har Gustav Bohlin tillsammans med en kollega, Gunnar Höst, undersökt i vilken grad evolutionära förklaringar och mekanismer används för att beskriva antibiotikaresistens i läromedel, dagstidningar och webbsidor.
– Vi har i en tidigare studie tittat på hur man beskriver antibiotikaresistens i dagstidningar och mer på vilken typ av råd man ger för att få ned spridningen. 
Forskarna fann efter att ha gått igenom 221 tidningsartiklar att ansvaret för resistens ofta riktas från individuella samhällsmedborgare mot samhällsaktörer som vårdschefer, läkare och globala organisationer som WHO och läkemedelsbolag.
– Samtidigt finns det en hel del forskning som visar att allmänhetens kunskap och attityder är viktiga också för de faktiska resistensnivåer som man kan mäta i samhället, säger Gustav Bohlin.

I den senaste studien har forskarna förutom dagstidningar också tittat på hur webbsidor och läroböcker förmedlar kunskap om bakomliggande faktorer det vill säga hur man kopplar resistens till evolutionära förklaringar.
Att någon sådan koppling inte finns i dagstidningsartiklar är kanske inte förvånande, menar Gustav Bohlin.
– Men att läroböcker som tas fram i syfte att utbilda inte ger någon djupare kunskap om antibiotikaresistens förvånade oss. Det är ju den kunskapen som sedan gör det möjligt att till exempel fylla i luckorna i dagstidningarnas rapportering.
– I princip kan man bara genom grundläggande kunskaper i evolutionens mekanismer härleda olika åtgärder mot resistens, liksom orsakerna bakom spridningen.

Bara en av sex läroböcker använde sig av evolutionära förklaringar i beskrivningen av resistensutveckling. 

Biologikursen i årskurs 7-9 är obligatorisk. I läroplanen står att kursen bland annat ska syfta till att använda biologiska begrepp och teorier för att förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Både evolutionära mekanismer och antibiotikaresistenta bakterier står nedskrivna som centralt kunskapsinnehåll för kursen.

HPV orsakar flera cancerformer

Alexandra Selivanova
-
0

I en doktorsavhandling i biomedicin har Gabriella Lillsunde Larsson undersökt vaginal och vulvacancer som är orsakad av Humant papillomvirus, som också orsakar cervixcancer.

De här två cancerformerna är relativt ovanliga och kunskaperna därför relativt begränsade. Det upptäcks ungefär 150 fall av vulvacancer och 40 av vaginalcancer om året i Sverige.
– De upptäcks inte vid screeningen eftersom provet för att upptäcka cervixcancer tas högt upp i livmoderhalsen, säger Gabriella Lillsunde Larsson.

Hon har studerat ett par hundra prover från åren mellan 1972 och 2008 där det också funnits klinisk uppföljning av patienterna. I sin studie har hon undersökt om det är samma mekanismer som orsakar cancer i vulva och vagina och det visar sig att förekomsten av olika HPV-typer liknar dem för cervixcancer.

Men det är skillnad mellan de två cancertyperna, medan 60-70 procent av fallen med vaginalcancer orsakas av HPV är det cirka 40 procent av vulvafallen. De andra orsakerna kan vara genetiska eller bero på kronisk inflammation.
– Den vanligaste formen av HPV i de här två cancerformerna är genotyp 16 och 18 precis som när det gäller cervixcancer. Så en stor del av de här cancerfallen stoppas också med dagens vaccinering, säger Gabriella Lillsunde Larsson.
– Men en utökad typning av HPV skulle vara en hjälp i diagnostiken och för att följa upp effekterna av vaccination.

Skärpt riktlinje om benskörhet

Ingert Nilsson
-
0

Cirka 70 000 personer behandlas varje år för frakturer orsakade av osteoporos. Men allt för få av dem får någon behandling för den bakomliggande sjukdomen, konstaterar Socialstyrelsen i de nya riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar.

Bara drygt var tionde patient får förebyggande läkemedelsbehandling inom ett år efter en benskörhetsfraktur, vilket är samma andel som 2005. Om fler fick diagnos och förebyggande behandling redan vid sin första fraktur skulle, enligt Socialstyrelsen drygt 3 000 frakturer undvikas årligen.

Därför har myndigheten nu skärpt en av rekommendationerna om osteoporos i de nationella riktlinjerna. I den nya rekommendationen ingår att patienter med benskörhetsfraktur ska erbjudas en riskvärdering, utredning och behandling för att minska risken för ytterligare frakturer.

Socialstyrelsen anser att man precis som när det gäller hjärtinfarktpatienter som idag får behandling som förebygger nya infarkter borde en så kallad frakturkedja upprättas inom vården, för att förebygga nya frakturer.

1234Sida 1 av 4