Annons

Månads arkivering december 2014

Läkemedelsföretagen söker en ny forskningsmodell

0

I november 2011 presenterade det lilla amerikanska biotechbolaget Pharmasset från Princeton, New Jersey, fas II-data på sin läkemedelskandidat PSI-7977. Studien var liten, den omfattade bara tio patienter. Men det var tillräckligt, de kunde nämligen visa att PSI-7977 botade kronisk hepatit orsakad av hepatit C-virus. Två månader senare köptes hela bolaget av amerikanska Gilead för 10,8 miljarder dollar, motsvarande 75-80 miljarder kronor. För ett år sedan godkändes PSI-7977, först i USA och en månad senare här i EU, under namnet Sovaldi, sofosbuvir, som nu är hörnpelaren i all modern hepatit C-behandling.

Gilead har byggt upp sin pipeline genom uppköp av mindre bolag och har i princip köpt ett eller flera bolag varje år sedan 2006. Nu har man växt till över 7 000 anställda runt om i världen och kan utan problem kvala in bland de stora läkemedelsjättarna, de så kallade Big Pharma.

Men Gilead är en uppkomling. De traditionella läkemedelsjättarna har istället minskat sin kostym, både på marknadssidan och på forskningssidan. Inte minst har det märkts i Sverige där Pharmacia, efter samgåendet med Upjohn 1995, först gjorde sig av med sin cancerforskning i Lund, och sedan den övriga prekliniska forskningen som blev Biovitrum och den kliniska forskningen som såldes till Quintiles. Astrazeneca följde efter och stängde sin forskningsanläggning i Lund 2010 och flyttade den respiratoriska forskningen till Mölndal och sedan lade de ned hela forskningsanläggningen i Södertälje 2012, med den uttalade strategin att köpa in lovande forskningsprojekt istället för att ta fram dem själva.

En omläggning av strategi som de redan hade tillämpat en tid. En granskning av Astrazenecas pipeline visar att av samtliga 100 projekt de har i fas I-III är drygt hälften, 55 stycken, utvecklade tillsammans med en partner, det vill säga inte framtagna av Astrazeneca själva. Och andelen är högre i fas I och II än i fas III.

– Det är det här som är den nya modellen, säger Lars Hammarström, forskare och en av grundarna till Chemical Biology Consortium Sweden, CBCS, vid Karolinska institutet i Stockholm.
Han var tidigare chef på läkemedelskemiavdelningen på Biovitrum, men 2008/2009 la bolaget ner hela småmolekylavdelningen. Tillsammans med några kollegor grundade han då CBCS för att kompentensen från läkemedelsföretaget inte skulle gå förlorad utan istället komma akademin till godo. Nu fungerar de 25 medarbetarna som finns vid Karolinska institutet och vid universiteten i Uppsala och i Umeå som bollplank och samarbetspartner till akademiska forskargrupper som exempelvis behöver hjälp att ta fram en syntetisk kemikalie för att kunna undersöka en biologisk process.

Lars Hammarström har en lång erfarenhet av forskning och utveckling inom läkemedelsindustrin och han menar att den utveckling som är på gång är i huvudsak positiv.
– Läkemedelsindustrin är fantastiskt duktig på den sena prekliniska och kliniska utvecklingen, marknadsföring och försäljning, men den tidiga prekliniska forskningen fungerar inte inom industrin. Den hör ju egentligen hemma inom akademin, säger han.

Skälen till det handlar om syfte och målsättning och hur man värderar oförutsedda resultat, menar han.
– När man börjar på ett projekt inom industrin då har man en hypotes som man testar. Om hypotesen inte stämmer och det inte fungerar alls eller om man får ett helt annat resultat än det förväntade, då är det plötsligt ett misslyckande. Och då lägger man ner projektet. Sker samma sak inom akademin så publicerar man de nya fynden, skapar lite ny kunskap och sedan bygger man vidare på en reviderad strategi som skapats i processen, säger han.

Läkemedelsföretagens omläggning av affärsmodell där de, i princip, slutar ta fram nya substanser och istället köper in intressanta projekt eller hela företag är därför ett steg framåt, menar han.
– Bolaget köps upp och likvideras och alla entreprenörerna går hem glada och börjar om på ruta noll igen. I slutändan kommer vi alltid behöva de här megabolagen för det kostar fortfarande ett antal miljarder att ta fram och marknadsföra ett läkemedel.

Men det går också att se den nya modellen som att de stora företagen skjuter över risken för den tidiga forskningen på akademi och mindre biotechbolag och betalar sedan bättre för de projekt som klarar sig igenom. Medan de som inte lyckas står där med nitlotterna.
– Visst, många kommer inte att lyckas, men då har man inte investerat jättemycket av ett stort företags hela strategi i detta projekt utan de som lyckas kan matas vidare till bolagen, säger Lars Hammarström.

Han menar att uppdelningen av forskningsmomenten och den tillhörande risken mellan olika parter är något som gynnar alla.
– Ju tidigare man är i värdekedjan desto större är de vetenskapliga riskerna. Men om man är i en rent akademisk miljö är ett misslyckande inte samma sak och då kan man ta en oförutsedd förändring, inte som ett misslyckande utan som en möjlighet att vrida forskningen åt ett annat håll. Då kan man ompositionera sig på ett effektivt sätt.
– I lite mindre biotech-bolag har man ett vetenskapligt mer validerat projekt, vilket ger en mindre vetenskaplig risk, men man har en större ekonomisk risk. Men det behövs inte en omsättning på flera miljarder för att driva ett sådant här projekt vidare, det räcker med 50-100 miljoner för att dra någonting genom den tidiga kliniska pipan. Har vi en stark finansieringsmiljö i Sverige så att det finns investerare som går in och finansierar en del var av den kakan så är det inte hela världen om det går åt skogen heller.
– Sedan kan ju de stora företagen, som verkligen tar de stora ekonomiska riskerna, välja de bitarna som ser bäst ut. Då behöver de inte bekosta den tidiga utvecklingen. Man delar upp världen mellan sig lite grand, på ett sätt som jag tror är ganska hälsosamt, säger han.

Det här är en process som har pågått ett tag, men alla trevar sig fram för att hitta rätt variant av en ny modell.
– Det är ett tydligt paradigmskifte i hur man bygger värdekedjan mot nya läkemedel. Men det har inte riktigt ramlat på plats än, säger Lars Hammarström.

Han får medhåll av Ursula Hultkvist Bengtsson, vice vd och ansvarig för strategisk utveckling vid Medicon Village i Lund. Medicon Village skapades i Astrazenecas gamla lokaler 2011 och rymmer ett hundratal olika företag varav ett 40-tal arbetar med forskning och utveckling inom läkemedel- och medicinteknikområdet. Tidigare arbetade hon inom Astrazeneca och var faktiskt ansvarig för koordineringen av nedläggningen av forskningsanläggningen i Lund 2010. Hon menar också att den gamla modellen med all forskning inom samma bolag var alltför ineffektiv.
– Det innebar att man hade mycket kapacitet som inte alltid kunde utnyttjas eftersom projekt kommer och går. Plötsligt försvann ett projekt i en tidig discovery-fas vilket innebar att den kliniska organisationen, som var bemannad för att ha en full pipeline, inte kunde arbeta fullt ut, säger hon.

Företagen experimenterar nu en hel del för att hitta rätt modell. Astrazeneca har till exempel startat något de kallar en Bio-venture-hub i Mölndal. Där upplåter de plats inne i sina egna labb åt små innovativa företag som arbetar inom områden som ligger nära Astrazenecas strategiområden som får tillgång till både företagets utrustning och dess forskare.
– De öppnar för omvärlden och släpper in andra in i hjärtat av bolaget. Det hade varit helt uteslutet för tio år sedan, säger Ursula Hultkvist Bengtsson.

Men Astrazeneca är i gott sällskap när det gäller sin modell, de flesta Big Pharma-bolag håller på med liknande upplägg. Samtidigt innebär läkemedelsbolagets avveckling av forskningsanläggningarna i Lund och Södertälje att personer med unika kunskaper har frigjorts och kunnat ingå i nya små innovativa bolag med potential att utveckla helt nya läkemedel.
– Den fulla effekten av detta är inte synlig ännu, eftersom det tar tid för små bolag att blomma ut, säger Ursula Hultkvist Bengtsson.

Men den förändrade forskningsmodellen kräver också helt nya finansieringsmodeller där riskkapitalister, fondbolag och andra finansiärer måste vara beredda att satsa på den tidiga kliniska utvecklingen med risken att allt går om intet, men också med möjligheten till stor utdelning om det går bra. Här har Sverige inte alls samma tradition som exempelvis USA där man länge har utvecklat biotechföretag från akademisk forskning. I San Fransisco har man i januari varje år världens största möte där biotechbolag och innovatörer kan presentera sina projekt för riskkapitalister.

Med det mötet som förebild tittar nu Ursula Hultkvist Bengtsson och hennes kollegor på Medicon Village på möjligheten att utveckla en liknande internationell, tvärfunktionell mötesplats för life science på en skånsk arena i framtiden. De försöker också hjälpa sina företag att hitta finansiärer på andra sätt och kan också ibland själva gå in med ett stöd.
– Vi har något vi kallar för katalytisk filantropi där vi kan hjälpa till att ge ett litet, men ibland helt nödvändigt, startkapital för att komma igång. Vi jobbar också ihop med internationella riskkapitalbolag för att hitta helt nya investeringsformer, säger hon.

Men hon efterlyser också politiskt stöd till life science-sektorn både i form av en ny strategi och i form av pengar. Strategin är på gång, i mitten av november tog närings- och innovationsminister Mikael Damberg emot, den av Allians-regeringen beställda, utredningen ”Ett konkurrenskraftigt ekosystem för Life Science” som ska ligga till grund för en nationell life science-strategi. I utredningen pekar utredaren Susanne Ås Sivborg också på bristen på långsiktigt riskkapital och föreslår att staten ska starta en investeringsfond för att stödja nystartade life science-bolag. En brännande politisk fråga kommer att vara om svenska skattebetalare ska överta den ekonomiska risken för den tidiga läkemedelsutvecklingen från de stora läkemedelsföretagen.
– Staten har ju tidigare stöttat bilindustrin, varvsindustrin, skogsindustrin, gruvindustrin och textilindustrin så varför skulle man inte kunna stötta oss också? säger Ursula Hultkvist Bengtsson.
Det troliga är dock att denna fråga kommer att läggas på is till efter extravalet i mars 2015. 

Överlag ser hon ändå positivt på den närmaste framtiden. Sverige är bra med i den omställning som nu sker i den globala läkemedelsforskningen. Men i ett längre perspektiv finns det orosmoln, kanske framför allt kring vad som kommer att hända med Astrazeneca och den roll de kommer att behöva spela i framtidens svenska life science.
– Ska vi bygga det här pusslet i framtiden så behövs både de stora och de små, alla kan inte vara små. Vi vill därför gärna att Astrazeneca ska vara kvar i landet. Hur ska man annars kunna motivera ungdomar att läsa naturvetenskap och teknik om det inte finns åtminstone en stor arbetsgivare med internationell räckvidd.

Medvetslös av för mycket insulin

0

När kundombudet kom för att hämta ut receptet på insulinet Lantus reagerade farmaceuten på den höga doseringen, 3 ml till kvällsmålet, vilket hen också påpekade för ombudet.

Men enligt apotekets lex Maria-anmälan var ombudet stressat och ville absolut ha ut insulinet. Enligt ombudet var det en svårt diabetessjuk patient som enligt läkaren skulle ha hög dos. Det var fredageftermiddag och förskrivaren gick inte att nå så farmaceuten beslutade att expediera, trots den höga dosen.
Patienten hamnar i medvetslöst tillstånd, förs till sjukhus men mår idag bra.

Möjligt med samtal på apotek

0

Läkemedelsverket har på uppdrag av regeringen utrett om det går att föra och dokumentera läkemedelssamtal på apotek. Svaret är ja, enligt slutrapporten. Men det krävs bland annat att juridiska frågor utreds.
– Ska man ha något som fungerar på längre sikt krävs att lagstiftningen ses över, att det finns en samverkan med förskrivare och att det finns resurser på apoteken, säger Cecilia Bernsten, projektledare och forskare på Läkemedelsverket.

Myndigheten genomförde ett pilotprojekt under tre månader för att ta reda på detta. I den ingick 43 apotek med 66 farmaceuter, av dem rapporterade 36 apotek in data. Patienterna i projektet använde läkemedel mot astma eller kol. 196 patienter deltog i det första samtalet och 169 även i det andra. Det första samtalet genomfördes på apotek, och efter en till två veckor skedde ett uppföljningssamtal, i vissa fall per telefon. Samtalen baserades på en särskilt framtagen intervjuguide och det dokumenterades skriftligt.

När projektet utvärderades så var både patienter och farmaceuter övervägande positiva. Nio av tio kunde tänka sig att delta i liknande läkemedelssamtal framöver. Nästan 70 procent av patienterna ansåg att deras läkare skulle kunna ha nytta av informationen från samtalen. Både patienter och farmaceuterna bedömde att samtalen var till nytta för patienterna.
– Apoteken har varit fantastiska i detta arbete, det tål att påpekas, säger Cecilia Bernsten.

Patientorganisationer, myndigheter och företrädare för apoteksbranschen har varit övergripande positiva till modellen för samtal, medan företrädare för läkarorganisationerna var mer kritiska. Många tog dock upp den tidsbrist som råder på många apotek som ett hinder.

Läkemedelsverket har inte undersökt om de strukturerade läkemedelssamtalen på apotek har någon effekt på behandlingen och har inte heller tagit ställning till om de bör införas.

Pristak på ytterligare 52 läkemedel

0

För mer än ett år sedan införde Indien ett program för priskontroll av viktiga läkemedel. Syftet är att fler ska få tillgång till läkemedel genom att sänka priserna på livsviktiga läkemedel.

Nu har den indiska myndigheten för priskontroll beslutat att 52 läkemedel ska läggas till listan på läkemedel som anses vara nödvändiga och därför omfattas av ett statligt pristak. De nya läkemedlen är bland annat behandlingar mot cancer och hudsjukdomar samt antibiotika. Listan innehåller nu omkring 400 läkemedel, skriver Reuters.

Priskontrollen gäller läkemedel marknadsförda av både inhemska och utländska läkemedelsföretag, och många har kritiserat programmet med argumentet att Indien redan har bland världens lägsta läkemedelspriser. Den indiska myndigheten för priskontroll säger sig fortsätta arbeta med att uppdatera listan över nödvändiga läkemedel.

Positivt till stegvist

0

Läkemedelsverket har på uppdrag av regeringen utrett olika processer och initiativ för att stegvist godkänna och prissätta nya läkemedel. Det har även ingått att överväga en gemensam nationell position och föreslå åtgärder för att utveckla processen i uppdraget. Nu har man lämnat en slutrapport till regeringen.

Stegvist godkännande innebär att nya läkemedel godkänns i etapper. Läkemedelsföretaget börjar med mindre studier på de patienter i störst behov av behandlingen. Om resultaten är positiva får företaget preparatet godkänt och ersatt för den lilla gruppen för att sedan fortsätta med större studier för att kunna bredda godkännandet.

Enligt rapporten finns det en samsyn hos myndigheter, läkemedelsindustri och sjukvård om behovet av ett stegvist godkännande och införande av nya läkemedel. Det ger de svårast sjuka patienterna tillgång till behandlingar, ger patienter ökat inflytande i läkemedelsutveckling och gör en mer effektiv introduktion av nya läkemedel möjligt. 

I rapporten konstateras att det idag inte finns några regulatoriska hinder för att införa stegvist godkännande av nya läkemedel i Sverige och EU. Läkemedelsverket ser inte heller några konflikter med ordnat införande och menar att stegvist godkännande kan och bör samordnas med ordnat införande av nya läkemedel.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten startade i våras ett pilotprojekt för stegvist godkännande för att hitta ett sätt att ge patienter snabbare tillgång till säker behandling för allvarliga sjukdomar. Läkemedelsverket föreslår att processen med stegvist godkännande ska utvecklas på nationell nivå genom att utvärdera läkemedelskandidater från EMAs pilotprojekt ur ett svenskt perspektiv. Myndigheten föreslår också att Sverige ska följa och aktivt bidra till utvecklingen av stegvist godkännande på ett internationellt plan, både inom och utanför EU.
– Den svenska sjukvården och individbaserade register ger förutsättningar för en god infrastruktur för uppföljning och Sverige kan starkt bidra i den fortsatta utvecklingen av stegvist godkännande. Det är viktigt att samverkan mellan myndigheter, sjukvård och läkemedelstillverkare startar tidigt under läkemedelsutvecklingen, säger Bror Jonzon, ämnesområdesansvarig för farmakoterapi vid Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Försök med ebolavaccin stoppas

0

MSD har ingått ett avtal med NewLink värt upp till 50 miljoner dollar i ett försök att utveckla ett ebolavaccin, VSV-ZEBOV. Nu stoppas pågående fas I-studier då fyra friska försökspersoner som fått vaccinet utvecklat smärtor i leder, händer och fötter. Biverkningarna kom 10-15 dagar efter de vaccinerats och fanns inte med bland symtomen man förväntat sig.

Som en försiktighetsåtgärd avbröts försöken direkt för att samla in mer information. Hittills har 59 personer vaccinerats. University Hospitals of Geneva, som håller i projektet, menar att vaccinet tolererats väl enligt FirstWord Pharma. Man ska nu gå igenom den information man har om försökspersonerna. Planen är att återuppta vaccinationerna igen i början på januari ifall analyserna visar att biverkningarna varit ofarliga och övergående.

Nytt Gardasil ger större skydd

0

Gardasil 9 kallas MSDs nya vaccin som förebygger infektioner av HPV-virus som kan orsaka cancer. Det nya vaccinet skyddar mot ytterligare fem virusvarianter förutom de fyra som ingår i det ursprungliga Gardasil. De fem utökade virustyperna beräknas vara orsak till 20 procent av all livmoderhalscancer.

Vaccinet ger nu immunitet mot cancerorsakande HPV- 16, 18, 31, 33, 45, 52 och 58 och beräknas tillsammans kunna förebygga 90 procent av all cancer i livmoderhalsen, vulvan, vagina samt analcancer.

Gardasil 9 förebygger även kondylom som orsakas av virusvarianterna 6 och 11 liksom den tidigare versionen.

Cirka 14 000 personer som testats negativa för tidigare HPV-infektioner ingick i studien. Godkännandet gäller för flickor och kvinnor mellan 9 och 26 år samt för pojkar mellan 9 och 15 år.

Vaccinet ska ges som tre injektioner där andra och tredje dosen ges månad två och sex efter första vaccinationstillfället.

Uppmanas vara generösa

0

Det pågår just nu ett utbrott av hepatit B hos framför allt injektionsmissbrukare. Under 1 januari till 30 november rapporterades 99 akuta fall av hepatit B i landet, en ökning jämfört med motsvarande period förra året då 71 fall rapporterades.

Genom molekylär analys har Folkhälsomyndigheten kunnat identifiera ett utbrott där 33 fall har samma typ av virus. Det första fallet var i februari och därefter ska flera personer ha smittats genom intravenöst missbruk.

Utbrottet pågår i fem landsting, Stockholm, Södermanland, Östergötland, Västmanland och Värmland. Men trots att landstingen försökt nå och vaccinera personer i riskgruppen rapporteras nya fall.

Vaccinering kan hindra vidare smittspridning. Folkhälsomyndigheten uppmanar därför till generös vaccinering av personer som tillhör en riskgrupp vid alla vårdinrättningar. Vaccination vid hälsocentraler för injektionsmissbrukare eller inom ramen för sprutbytesprogram lyfts specifikt fram av myndigheten i ett pressmeddelande.

Dålig timing riskerar miljardaffär

0

Genom ett uppköp med en prislapp på drygt 70 miljarder kronor har MSD satt fokus på att ta andelar inom antibiotikaförsäljning. Men affären kan bli en dålig investering. Dagen efter köpebeskedet förlorade man en patentstrid om storsäljaren man nyss köpt.

MSD meddelande den åttonde december att man köper Cubist Pharmaceuticals med dess storsäljare Cubicin. Satsningen ingår i ett försök att sälja fler unika produkter för sjukhusvård med fokus på akutvård.

Cubicin, daptomycin är aktivt mot resistenta stafylokocker. Med i köpet kom också antibiotikapreparatet Sivextro, som godkändes av FDA i somras, och som även den biter på resistenta Staphylococcus aureus. I Cubist pipeline finns ett tredje antibiotikum, Zerbaxa, som väntar på ett FDA-godkännande.

Den nionde december dock kom ett dråpslag. En federal domare meddelande att fyra av fem patent för Cubicin blir ogiltiga, enligt The Wall Street Journal.

Cubicin står för 80 procent av Cubist Pharmaceuticals försäljning och domslutet kan innebära att generiskt daptomycin skulle kunna finnas på marknaden redan 2016, vilket är åtminstone tre år tidigare än beräknat.

Sms-påminnelser ökar följsamhet

0

Plos One har publicerat en randomiserad studie med 303 deltagare som hade fått blodtrycksmedel och/eller lipidsänkande läkemedel utskrivna. Normalt sett tar bara en tredjedel i denna grupp av patienter sina läkemedel som de ordinerats skriver författarna.

Under studietiden fick hälften av deltagarna sms-påminnelser om att ta sina tabletter, den andra hälften inte.

Meddelanden skickades först ut dagligen under två veckor och de följande två veckorna sändes sms varannan dag. Under de följande 22 veckorna kom bara ett meddelande per vecka.

Patienterna fick skicka svar ifall de redan kommit ihåg att ta medicinen innan meddelandet kom eller om de glömt och meddelandet fungerade som en påminnelse.

Deltagare med låg följsamhet tog färre än 80 procent av sina ordinerade tabletter.
Bland de som inte fick sms hade 25 procent så låg följsamhet. Fick man meddelanden sjönk denna andel till bara nio procent.

Hos 65 procent av deltagarna i sms-gruppen fungerade meddelanden också som en påminnelse vid något tillfälle då de glömt medicinen och ledde till att de tog tabletterna.

20 patienter som slutat ta sina tabletter då de inte trodde de hade effekt eller på grund av att de fått biverkningar ändrade sig och återupptog medicinerandet efter de fått sms.

Hirudoid-kräm ut ur förmånen

4

Under 2013 utfärdades drygt 34 000 recept för hudkrämen Hirudiod som innehåller glukosaminoglykanpolysulfat.

Krämen används för att påskynda upplösning och tillbakagång av tromboflebiter (inflammation och blodpropp i venvägg) och blåmärken.

Enligt TLVs hemsida kommer samtliga förpackningar av preparat utgå ut läkemedelsförmånerna från och med 1 januari 2015. Det finns inget utbytbart medel.

Nya priser för vissa läkemedel

0

TLV har beslutat om nya försäljningspriser för vissa läkemedel. Anledningen är att den förhöjda handelsmarginalen som är 11,50 kronor högre än den ordinarie, bara ska gälla priserna för sådana läkemedel som ingår i en utbytesgrupp med generisk konkurrens.

Under en period, från 1 oktober 2013 fram till årsskiftet har ersättningen till apoteken för generiska läkemedel och för utbytbara läkemedel med generisk konkurrens varit 13 kronor. Anledningen var en miss från myndigheten som angett priser för en del av dessa läkemedel enligt den ordinariehandelsmarginalen.
Den missen är nu betald med den tillfälligt höjda ersättningen. 

Från 1 januari kommer påslaget på 11,50 kronor gälla för drygt 5 000 produkter. Drygt 1000 produkter, de som inte är utbytbara eller inte ingår i utbytesgrupper med generisk konkurrens omfattas inte av den förhöjda handelsmarginalen.

PD1-hämmare mot Hodgkins lymfom

0

Det senaste året har PD1-hämmare seglat upp som en nykomling inom möjliga behandlingar mot olika typer av cancer. PD1-hämmare är en ny klass läkemedel som blockerar bindningen av två av PD1-proteinets ligander, PDL1 och PDL2, för att aktivera T-cellerna och immunförsvaret. Det är en generell hämning och läkemedelsföretagen har därför testat substanserna mot flera olika typer av cancer. Längst har man kommit mot metastaserat malignt melanom, där MSD fått Keytruda, pembrolizumab, godkänd i USA. Men Bristol-Myers Squibb ligger inte långt efter med Opdivo, nivolumab.

Nu har båda företagen presenterat resultat från studier på PD1-hämmarna mot Hodgkins lymfom. I BMS studie ingick 23 patienter som fått återfall eller som inte svarat på standardbehandling. 20 patienter, eller 87 procent, svarade på behandlingen med nivolumab. Fyra stycken av dem fick ett fullt svar och 16 en partiell respons. Sjukdomen var stabil hos de tre patienter som inte svarade alls på behandlingen. Den progressionsfria överlevnaden vid 24 veckor var 86 procent.

18 patienter fick någon slags läkemedelsrelaterad biverkning. De vanligaste var hudutslag och minskat antal blodplättar. Studien har publicerats i NEJM och presenterades också på hematologikongressen ASH. 

MSD presenterade också resultat från sin PD1-hämmare Keytruda på ASH. I en studie på 29 patienter med Hodgkins lymfom som fått återfall efter eller inte kunde få en benmärgstransplantation svarade 66 procent, eller 19 patienter. Sex patienter fick ett fullständigt svar på behandlingen. 

Både Opdivo och Keytruda granskas nu för godkännande av den europeiska läkemedelsmyndigheten. 

Ny klass av förstoppningsmedel godkänt i EU

0

Opiatrelaterad förstoppning drabbar miljontals patienter som en biverkan till deras smärtlindringsbehandling.

Läkemedel som binder till så kallade mu-opiatreceptorer i nervsystemet dämpar smärta men de binder också till mu-receptorer i mag-tarmkanalen med förstoppning som följd. Astrazenecas nya läkemedel Moventig som innehåller naloxegol, binder till perifera receptorer i tarmarna men verkar som en antagonist, vilket förebygger förstoppning.

Läkemedlet som nu är nu godkänt i EU tas som en tablett om dagen och är indicerat för patienter där annan förstoppningsbehandling inte fungerat.

Moventig har utvecklats av Nektar Therapeutics inom ramen för ett samarbetsavtal med Astrazeneca.

Miljonpris till Uppsalaprofessor

0

Varje år sedan 2005 delas Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi ut till en forskare som gjort banbrytande forskningsinsatser inom området. I år får Mats Larhed, professor vid institutionen för läkemedelskemi vid Uppsala universitet, priset.

Han får priset för ”sin utomordentliga kompetens i central organisk kemi”. Hans arbete med mikrovågsinducerad organisk syntes med fokus på palladiumkatalyserade reaktioner har lett till utveckling av metoder inom läkemedelskemi och synteskemi. Metoderna kan bidra till nya läkemedel, skriver Uppsala universitet i ett pressmeddelande.

Prissumman är på en miljon kronor. Priset delas ut vid universitetets promotionshögtid i slutet av januari.

Remisstiden för kostnadsfri medicin förlängs

0

I väntan på resultatet från extravalet i mars nästa år läggs beslutet om kostnadsfria läkemedel till barn på is.

 

På torsdag den 11 december skulle remisstiden för regeringens förslag om kostnadsfria läkemedel till barn gå ut. Men på socialdepartementet har man beslutat förlänga remisstiden med tre månader.
– Det innebär att vi fått in underlag för vidare beredning innan extravalet 22 mars, säger Anne Nilsson, kansliråd på Socialdepartementet. Efter valet blir det den kommande regeringen som beslutar vad som ska hända med förslaget.

Bara ett fåtal av de 40 remissinstanserna hade hunnit svara på förslaget innan det blev klart att det inte kommer realiseras förrän efter extravalet.
Av de knappa tio som hunnit svara hade de flesta inga synpunkter, till exempel Datainspektionen, Statskontoret och Folkhälsomyndigheten. Av de fyra landsting som svarat välkomnade Gävleborgs och Västernorrlands landsting förslaget. Även Västmanlands landsting var positiva, men påpekar i sitt remissvar att landstingen måste få ekonomisk täckning för de ökade kostnaderna. Landstinget varnar också för att en ökad förskrivning kan bli följden av kostnadsfriheten.

Region Skåne har svarat att man inte svarar på remissen eftersom beredningstiden, en månad, varit för kort. Nu har man alltså fått tre månader till på sig.