Annons

Månads arkivering december 2014

Diklofenak i privatimporterat potensmedel

0

Efter narkotika och dopningsmedel är potensmedel och bantningspreparat de vanligast förekommande läkemedlen i tullflödet till Sverige.

För sjunde året i rad genomförde läkemedelsmyndigheter, tull och polis i drygt 100 länder i våras en gemensam operation för att komma åt piratkopierade och olagliga läkemedel. I Sverige kontrollerades 547 försändelser varav 147 beslagtogs under den vecka som aktionen pågick.

Merparten av de potensmedel som beslagtogs i tullflödet till Sverige har nu analyserats av Läkemedelverket. Myndigheten fann bland annat att produkterna visserligen ofta innehöll sildenafil, tadalafil eller vardenafil (substanser i potensmedel) men sällan den substans som uppgavs på förpackningen. På den kunde det stå sildenafil medan produkten innehöll tadalafil. Substanserna skiljer sig åt vad gäller biverkningar och effektduration.

Vid analysen av potensmedlen och bantningspreparaten fann Läkemedelsverket också att de ofta hade blandats ut med diklofenak. I tio av de 43 beslagtagna potensprodukterna fann man också diklofenak.

Det är en substans som lindrar smärta och dämpar inflammation. Substansen ska inte användas av personer som tidigare fått astma eller allergiska besvär av acetylsalicylsyra eller andra cox-hämmare.
Halterna av diklofenak var relativt höga mellan 21 och 118 mg per tablett. 
– Varför man tillsatt diklofenak kan vi egentligen bara spekulera i, men en förklaring kan vara att det tillsatts för att motverka huvudvärk som är den vanligaste rapporterade biverkan för PDE5-hämmare, säger Elin Maria Gustafsson på Läkemedelsverket.
Eller så var diklofenak något man råkade ha på lager, spekulerar hon, för Läkemedelsverket hittade diklofenak också i några av bantningsprodukterna.
I de beslagtagna bantningsprodukterna fann man också den antidepressiva substansen fluoxetin.

Testar alzheimerpreparat tillsammans

0

I studien som beskrivs som en fas II/III studie ska totalt 1 500 patienter med tidig alzheimer ingå.

Astrazeneca som från början utvecklat kandidaten tecknade i höstas ett så kallat partneravtal med Eli Lilly för produkten. 

Läkemedelskandidaten verkar genom att hämma enzymet betasekretas som är involverat i produktionen av betaamyloid, ett protein som bildar plack i hjärnan. Mediciner i den här gruppen kallas för Bace-hämmare och förhoppningen är att kandidaten ska bromsa sjukdomens utveckling.

I maj 2019 beräknas studien vara komplett. Om allt går enligt förväntningarna ska Eli Lilly leda den kliniska utvecklingen, medan Astrazeneca har huvudansvaret för tillverkningen och båda företagen ska ha hand om kommersialiseringen.

Gates kräver öppen publicering

0

All forskning som finansieras helt eller delvis med pengar från parets stiftelse ska från och med nästa år finnas tillgängligt på nätet efter att den publicerats i en vetenskaplig tidskrift.

Den här nya policyn börjar gälla från och med januari 2017. 
 
Genom att anta den här policyn ansluter sig stiftelsen till en växande rörelse som bland annat omfattar Världshälsoorganisationen WHO, National Institute of Health och Wellcome Trust. Flera vetenskapliga tidskrifter har på senare tid också anammat idén med open access.

Undersöker vaccinrelaterade dödsfall i Italien

0

Den italienska läkemedelsmyndigheten har stoppat två batcher av Novartis influensavaccin Fluad efter rapporter om allvarliga biverkningar, däribland dödsfall hos äldre personer. Myndigheten samarbetar nu med den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, för att ta reda på orsakerna till dödsfallen.

Enligt EMA finns det i nuläget ingenting som tyder på ett orsakssamband mellan vaccinet och de rapporterade biverkningarna, utan de stoppade batcherna är en försiktighetsåtgärd. Nu undersöks både vaccinet och detaljerade patientrapporter från dödsfallen och biverkningarna.

Hittills har fyra miljoner av det aktuella influensavaccinet distribuerats i Italien. Även Österrike, Tyskland och Spanien använder Novartis influensavaccin under denna influensasäsong. Vaccinet används alltså inte här.
– Nej, det säljs inte i Sverige. Inga av de aktuella tillverkningssatserna finns eller har funnits i Sverige, säger Kerstin Claesson, gruppchef vid enheten för medicinsk information vid Läkemedelsverket.

Nej till BMS i USA

0

Hepatit C-läkemedlet Daklinza, daklatasvir, godkändes som en kombinationsbehandling i EU i slutet av augusti. Men den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA vill ha mer information innan man kommer med ett besked om ett godkännande, skriver Bristol-Myers Squibb, BMS, i ett pressmeddelande.

Läkemedelsföretaget har ansökt om godkännande för daklatasvir som en kombinationsbehandling. Inlämnad data fokuserade på substansen asunaprevir. BMS drog tillbaka ansökan om godkännande för asunaprevir i oktober. Enligt företaget vill FDA nu ha mer information om hur daklatasvir verkar i kombination med andra antivirala substanser. 

BMS säger att man samtalar med FDA får att ta reda på exakt vilken data som krävs.

Ifrågasätter koppling till barnastma

0

Flera tidigare studier har visat en ökad risk att barnet ska utveckla astma om mamman har använt antibiotika under graviditeten eller om barnet fått antibiotika som liten. Forskare vid Karolinska institutet ifrågasätter ett sådant orsakssamband.

Forskarna genomförde en registerstudie som omfattade 493 785 barn födda i Sverige mellan januari 2006 och december 2010. Sex procent av barnen i studien hade astma. När forskarna i ett första led undersökte barn vars mödrar behandlats med antibiotika under graviditeten ökade risken för astma hos barnet med 28 procent. När forskarna tog hänsyn till andra risker för astma som fanns i hemmiljö och livsstil genom jämförande analyser inom familjer med flera syskon i studien försvann den ökade risken. Det fanns familjer där ett syskon hade astma och ett som inte hade astma, trots att det exponerats för antibiotika i fosterstadiet. 

I ett andra led undersökte forskarna barn som fått antibiotikabehandling tidigt i livet. Risken för att utveckla astma var högre om barnet behandlats för luftvägsinfektion än om det behandlats för hud- eller urinvägsinfektion. Forskarna menar att det talar för ett samband orsakat av att nydebuterad astma misstolkas som luftvägsinfektion och behandlas med antibiotika eller att luftvägsinfektioner i sig ökar risken för astma, oavsett om de behandlas med antibiotika eller inte. Vid en jämförande syskonanalys försvann sambandet
– Våra resultat talar emot ett orsakssamband mellan antibiotikabehandling och astma i barndomen. Men det är ändå viktigt att använda antibiotika med stor försiktighet, med tanke på den hotande antibiotikaresistensen. Vi vill också trycka på vikten av korrekt diagnosticering av barn med luftvägssymtom, där misstänkta symtom på astma bör skiljas från luftvägsinfektioner, säger Catarina Almqvist Malmros, överläkare och professor vid KI, som lett studien, i ett pressmeddelande.

Studien har publicerats i tidskriften BMJ.