Månads arkivering augusti 2013

Blir närsjukvårdsdirektör i Östergötland

0

Den 1 november blir Monica Hagman närsjukvårdsdirektör för östra närsjukvårdsområdet i Landstinget Östergötland. Därmed lämnar hon apoteksbranschen efter 33 år på Apoteket AB.
– Jag har fått ett intressant och utmanande erbjudande. I alla mina yrkesverksamma år har jag arbetat mycket med vårdsamarbeten och känner mig hemma i hälso- och sjukvårdssammanhang. 

Den nya tjänsten innebär bland annat ansvar för primärvård, medicinklinik, akutklinik, psykiatri och geriatrik. 
– Vården är organiserad på ett intressant sätt i Östergötland. Jag vill nu arbeta för att åstadkomma en tillgänglig, effektiv och patientsäker vård där. På samma sätt som inom Apoteket kommer jag att ha fokus på kompetensutvecklingsfrågor. Kompetensutveckling är en viktig investering.

Monica Hagman började som informationsapotekare och har under åren haft flera chefs- och direktörsroller och har varit medlem i Apotekets företagsledning. Idag är hon tjänsteansvarig inom affärsutveckling. 

Ett annat skäl till att hon byter arbetsplats är också hur apotekens roll förändrats efter omregleringen av apoteksmarknaden.
– Jag tycker att apoteken ska ses som en självklar aktör av hälso- och sjukvården. Men i samband med omregleringen har pendeln slagit över allt för mycket åt detaljhandelshållet. Det går åt rätt håll igen, men det går alldeles för långsamt.

– Apotekens roll för trygg och säker läkemedelsanvändning kan utvecklas. Men det måste stöttas politiskt, bland annat genom ersättning till apoteken för farmacevtiska tjänster. Det finns en enorm kompetens inom apoteken som man inte tar vara på idag.  

Det är med blandade känslor Monica Hagman lämnar Apoteket.
– Jag är glad och hedrad att jag fått det här erbjudandet. Det ska bli jättespännande att ta sig an en ny roll i en ny organisation. Men jag kommer självklart att sakna mina gamla kollegor och arbetet inom apoteksbranschen. Jag tycker att apoteken är en enormt viktig del av samhället och hoppas innerligt att potentialen i rådgivning på apotek tas bättre tillvara i framtiden. Jag ser det som en överlevnadsfråga för branschen, annars blir apoteken en trist distributionskanal. Alla kundmätningar och utvärderingar av omregleringen visar också att kunder vill träffa kompetent personal som ger trovärdiga råd på apoteken.

Metformin kopplas till lägre dödsrisk

1

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform. Runt en tredjedel av cancer som drabbar män är prostatacancer och 2011 fick nästan 10 000 män diagnosen, enligt Socialstyrelsen.

Forskare har nu funnit att män med prostatacancer som även behandlas med metformin mot diabetes har en signifikant lägre dödsrisk. I en studie, publicerad i Journal of Clinical Oncology, använde sig forskarna av Ontarios diabetesdatabas och Ontarios cancerregister för att identifiera 3 847 män som fått en diabetesdiagnos innan de fick prostatacancer mellan den 1 mars 1997 och 31 mars 2008.  Männens medianålder vid diagnos var 75 år. Genom en läkemedelsdatabas tog forskarna reda på längden på metforminbehandlingen, samt vilka andra diabetesläkemedel eller statiner de behandlades med.

Männen följdes i snitt under fyra och ett halvt år. Under den tiden dog 1 343 män, varav 291 av prostatacancer. De män över 66 års ålder som behandlades med metformin hade över tid en signifikant lägre risk att dö av sin cancer. För varje sex månader som männen behandlades med metformin löpte 24 procents lägre risk att dö av prostatacancer. Forskarna fann även en liknande minskning i den totala dödsrisken under sex månader, men den fanns inte kvar över tid. Det fanns inget samband mellan lägre dödsrisk och andra diabetesläkemedel. 

Enligt forskarna antyder resultatet att metformin bör vara en prioriterad behandling för diabetiska män som även har prostatacancer. Forskarna har inte studerat om metformin kan fungera på liknande sätt hos prostatacancerpatienter som inte har diabetes, men planerar en sådan studie, skriver Reuters. 

Renodlar hepatit C-forskningen

0

Forskningsföretaget Medivir har forskat kring nukleotidbaserade polymerashämmare och NSA5-hämmare för att utveckla interferonfria kombinationsbehandlingar mot hepatit C. Men nu lägger företaget ner utvecklingsprojekten inom NSA5-hämmare, meddelar Medivir i ett pressmeddelande. 

Bolaget väljer istället att fokusera på nukleotidbaserade polymerashämmare.  Anledningen är hård konkurrens inom forskningen på interferonfria hepatit C-behandlingar och att man bedömt att man har bäst förutsättningar inom nukleotidbaserade polymerashämmare.

Medivir har två forskningsprojekt inom nukleotidbaserade polymerashämmare. Ett eget och ett tillsammans med Janssen. 

Företaget ansökte i våras om godkännande för simeprevir vid behandling av hepatit C i både EU och USA. Simeprevir är en proteashämmare.

50 tjänster ska bort på huvudkontoret

0

När Kronans Droghandel och Medstops huvudkontor slås ihop uppstår en övertalighet, det fick personalen veta under gårdagen. Totalt ska huvudkontoren minskas med cirka 30 procent.
– Det gäller ett femtiotal tjänster på huvudkontoren. Det är naturligt vid en sammanslagning att det blir en övertalighet på servicekontoren, säger Andreas Rosenlund, informationsdirektör vid Kronans Droghandel. 

Nästa vecka kommer fackliga förhandlingar att starta. I och med det har man bett de anställda att fylla i en särskild CV-mall som en slags kompetensinventering.

Personalen på apoteken berörs inte av övertaligheten. Tillsammans har de båda kedjorna omkring 1900 anställda.

I slutet av maj gav Konkurrensverket grönt ljus för Oriola-KDs köp av Medstops 65 apotek. Affären innebär att Kronans Droghandel kommer att ha 287 apotek.

Blir chefsfarmacevt på branschförening

0

Som chefsfarmacevt kommer Robert Svanström att ansvara för Sveriges Apoteksförenings arbete med frågor som gäller kvalitét och utbildning. Han kommer bland annat att arbeta med det arbete som pågår för att utveckla kvalitetsindikatorer för apotek och farmacevtiska tjänster.

Nyligen slutade Eva Glaumann sin tjänst som koordinator på branschföreningen för en tjänst på Ingenjörsvetenskapsakademin. Hon jobbade bland annat med utbildningsfrågor, men detta är en helt ny tjänst.
– Robert kommer att ansvara för utbildningsfrågorna men ha ett mycket bredare perspektiv, säger Henrik Ehrenberg, chefsstrateg på Sveriges Apoteksförening.

Robert Svanström är apotekare och var fram till i maj delägare i två fristående apotek i Stockholm som han var med att starta. Han har tidigare arbetat som bland annat apotekschef i både Sverige och i Norge.
– Han kommer att arbeta i nära kontakt med våra medlemmar och bland annat ansvara för vårt kvalitetsråd. Farmacin är apotekens kärnverksamhet och det är bra för oss att vi får en farmacevt med en så bred erfarenhet, säger Henrik Ehrenberg.

Tjänsten kommer att tillträdas i september.
 

Apotekstjänst förskott granskas

0

I maj tog Apotekstjänst över dosleveranserna i Region Halland och Västra Götaland. Men i somras hamnade företaget i likviditetsproblem och de båda regionerna valde att göra en akut förskottsbetalning på 25 miljoner kronor. Regionerna ville inte riskera förseningar till de 45 000 patienter som får sina dosläkemedel via Apotekstjänst.

Konkurrensverket sade i förra veckan att de tittade på förskottsbetalningen, men hade inte bestämt sig för om de skulle gå vidare. Men nu har myndigheten alltså bestämt sig för att granska förskottsbetalningen. 
– Man får ju inte genomföra så kallade väsentliga förändringar av ett upphandlat avtal. I så fall är det ett nytt avtal som skulle ha upphandlats. Enligt verkets prioriteringspolicy ska vi prioritera att granska avtal med stora ekonomiska värden och 25 miljoner kan man ju tycka är ganska mycket pengar, säger Mathias Lassinantti Jansson, jurist vid Konkurrensverket, till P4 Halland.

Konkurrensverket samlar nu in information för att avgöra om det rör sig om en otillåten direktupphandling. Det är möjligt att göra en direktupphandling vid en brådskande situation. Om myndigheten kommer fram till att det borde upphandlats på nytt kan Västra Götalandsregionen och Region Halland få böter.

Enkel metod kan ge snabbt svar

0

Det är forskare vid Karolinska institutet som utvecklat en metod för att undersöka om ett läkemedel verkligen nått fram till sitt målprotein eller inte. Att kontrollera detta är ett av de viktigaste men också svåraste stegen i arbetet med att utveckla ett läkemedel och hittills har det inte funnits någon bra metod för att mäta detta.

Genom en teknik som kallas Cellural Thermal Shift Assay, CETSA, har forskaren Pär Nordlund med kollegor hittat ett sätt. Tekniken bygger på faktum att målproteiner ofta stabiliseras när en läkemedelsmolekyl bundit till dem.
– Metoden är väldigt enkel och går ut på att vi tar ett prov från den aktuella vävnaden efter att ett läkemedel intagits. Genom upphettning och centrifugering kan vi separera ut proteiner som bundit till läkemedlet. Till skillnad från de metoder som används idag är detta ett direkt sätt att kontrollera läkemedlet har nått sitt mål, säger Pär Nordlund.

Idag händer det att substanser som kommit så långt som till klinisk fas III fallerar eftersom den inte bundit in till det protein som man trott. Ett av problemen är att det många gånger sent i processen visar sig sent att man inte mäter det man trott sig mäta. Pär Nordlund menar att det krävs ett nytt sätt att betrakta läkemedelsutveckling och CETSA är ett kontrollsteg som kan bidra till mer effektiv utveckling.

Forskarnas resultat publicerades i Science i juli och de har nu ett antal samarbetsprojekt på gång med olika läkemedelsbolag. Än så länge handlar det om djurstudier men förhoppningen är att kunna utnyttja metoden även i människa och försök har påbörjats i liten skala. Förutom vid utveckling av läkemedel ser Pär Nordlund användningsområden inom befintliga terapier.
– Inom cancer skulle man kunna använda metoden för att se om ett visst läkemedel når fram till sitt mål i tumören. I vissa typer av cancer finns problem med resistensutveckling och genom tekniken skulle man kort efter läkemedelsintaget kunna se som behandlingen är lämplig eller om man behöver byta.

Eftersom metoden bygger på att man behöver ta en biopsi från den aktuella vävnaden lämpar det sig inte för till exempel hjärta, men mer ytliga organ eller tumörer menar forskarna skulle kunna fungera bra.
– Detta gör det möjligt att inte bara förlita sig på att undersöka om ett läkemedel har påverkat fosforyleringar eller andra indirekta metoder. Det kan förhoppningsvis få betydelse både inom läkemedelsutveckling och befintliga behandlingar, säger Pär Nordlund.

 
 

Förlängde överlevnaden vid lungcancer

0

Lillys läkemedelskandidat necitumumab nådde det primära målet i en fas III-studie, enligt ett pressmeddelande från läkemedelsföretaget. Necitumumab förlängde den totala överlevnaden hos patienter med skivepitelcancer, en typ av icke småcellig lungcancer, i stadium IV. 

I studien ingick 1093 patienter med metastaserande lungcancer av skivepiteltyp som inte tidigare fått behandling. Patienterna randomiserades till att antingen få behandling med necitumumab och cytostatika i form av gemcitabin och cisplatin eller enbart cytostatikabehandling. Den vanligaste biverkningen var klåda, men även blodproppar rapporterades.

Men ännu finns inga mer detaljerade studiedata tillgängliga och resultatet är inte publicerat. Lilly kommer att presentera resultaten från studien vid en vetenskaplig konferens under 2014, och planerar att ansöka om godkännande för läkemedlet i slutet av 2014.

Skivepitelcancer är den näst vanligaste formen av lungcancer. Om necitumumab godkänns blir det enligt Lilly det första biologiska läkemedlet mot skivepitelcancer i lunga.

Ny vd på Pharma Relations

0

Det blir Fredrik Anjou som tar över som vd på företaget. Pharma Relations ägnar sig år rekrytering och uthyrning av personal inom apoteks- läkemedels- och medicinteknikbranschen.

Fredrik Anjou kommer närmast från Etac, en koncern i hjälpmedelsbranschen. Han har tidigare varit anställd på läkemedelsföretagen Sandoz och Novartis och har därefter arbetat på företag inom medicinteknik och läkemedel.
 

Vill ha mer tid i egenvården

0

Apoteksverksamma farmacevter tycker att de fyller en viktig funktion då de hjälper kunder som besöker egenvårdsavdelningen. Men de hinner bara spendera en liten del av arbetstiden där enligt en enkät som fackförbundet Sveriges Farmaceuter har gjort.

Det var i maj och juni i år som förbundet skickade ut en enkät till medlemmar i sin apotekssektion för att undersöka hur man ser på arbetet i egenvården. Totalt svarade 1 265 personer varav 70 procent var receptarier och 30 apotekare. 22 procent av dessa var läkemedelsansvariga farmacevter, LMA och 16 procent chefer.

Enligt resultaten anser hela 97 procent av de som svarat att de tycker att farmacevter är viktiga i egenvården men att bara 12 procent av arbetstiden spenderas där.
– Många gånger är det i egenvården som de svåraste frågorna dyker upp, det kan till exempel vara gravida som undrar vilka läkemedel de kan ta. Då gäller det att man har rätt kompetens för att kunna hjälpa till. Vi fick omkring 400 fritextkommentarer av de som svarade och en samlad bild är att man vill spendera mer tid i egenvården, säger Clary Holtendal, professionsrådgivare på Sveriges Farmaceuter.

I enkäten fick medlemmarna svara på hur stor del av arbetsdagen som ägnades åt olika sysslor. 72 procent av tiden visade sig ägnas åt receptexpediering och 9 procent till att plocka upp varor.

Enligt Clary Holtendal har egenvårdsutbudet på apoteken förändrats och en internationell trend är att fler tidigare receptbelagda preparat blir receptfria.
– Vi ser att till exempel statiner hamnar i egenvården i andra länder och om den utvecklingen når Sverige ställer det i viss mån förändrade krav på personalen som ska ge råd.

I enkäten fick farmacevterna också svara på fråga om den farmacevtiska kompetensutvecklingen. Bilden är att det kan skilja mycket mellan olika arbetsplatser.
– Det handlar om allt från noll minuter till två timmar per månad. Man kan tycka att det borde finnas någonslags standard för detta men det tycks snarare vara chefens intresse som avgör vilket är synd, säger Clary Holtendal.

På mässan Apotek och egenvård i september kommer Sveriges Farmaceuter ordna ett seminarium om farmacevtens roll i egenvården.
 

Viktigt med bra patientunderlag

0

Kliniska prövningar i Sverige har utretts och studerats ett antal gånger de senaste åren. Men regeringens nytillsatte utredare menar att det finns mer att göra.
– Det har gått fyra år sedan Nina Rehnqvist och Olle Stendals rapporter kom och det har hänt en hel del sedan dess. Inte minst har konkurrensen om prövningar ökat ännu mer framför allt från de så kallade BRIK-länderna, alltså Brasilien, Ryssland, Indien och Kina, säger hon.

Ingrid Petersson säger att frågan hur man ska behålla de kliniska prövningarna är något man brottas med i många länder. Många andra arbetar också för att hitta bra lösningar vilket också ökar konkurrensen ännu mer.
– Jag tror att det är rimligt att tänka att vi i Sverige kan bli mer konkurrenskraftiga inom vissa delar av området. Vi kan också satsa på prövningar inom någon speciell typ vård och inom vissa sjukdomsgrupper. Vi kommer inte kunna vara i topp i alla faser inom alla områden utan vi måste nischa oss.

Redan den rapport som kom 2009 och leddes av Nina Rehnqvist pekade på vikten av bätre infrastruktur och ökat samarbete. Men många av förslagen har inte blivit verklighet. Ingrid Petersson tror till exempel att de olika kliniska prövningscentra som finns i landet måste sammarbeta mer eftersom det är viktigt att prövarna får tillgång till fler patienter inom aktuellt område.

Vad tror du kommer få dig att lyckas bättre med arbetet än tidigare som utrett frågan?
 – Att blicka framåt. Det är lätt att man tittar tillbaka på hur det såg ut när vi hade några stora läkemedelsföretag som tillverkade storsäljare, men det är inte så det ser ut längre. Nu har vi mer specialiserade CRO-företag och en utveckling där läkemedelsbolagen bland annat hämtar mer idéer från akademin.

Den 31 december ska uppdraget redovisas för regeringen och den 1 september börjar Ingrid Petersson dessutom som generaldirektör för forskningsrådet Formas
– Det är ganska kort om tid men vår uppgift är att titta på ett nationellt system för samordning. När vi har lämnat förslag på hur infrastrukturen kan se ut så blir det systemet själv som får genomföra åtgärdena. Men det är inte jungfrulig mark. Det handlar mycket om att går från ord till handling, lite mer verkstad, säger Inger Petersson.
 

Aknemedel slipper licens

0

Nyligen godkände Läkemedelsverket en generisk variant på isotretinoin, vilket innebär att Roaccutan som också innehåller isotretinoin, inte längre kommer att förskrivas på licens. I övriga EU är Roaccutan godkänt.
– Det svenska godkännandet innebär att systemet för säkerhetsuppföljning blir det samma som i övriga EU, säger Carin Bergquist utredare på Läkemedelsverket.

Isotretinoin har använts sedan början av 1980-talet för behandling av svår akne. Men behandlingen har flera allvarliga biverkningar, bland annat är den fosterskadande.
I samband med godkännandet har Läkemedelsverket också meddelat speciella föreskrifter, läkemedlet får endast förskrivas av specialister i dermatologi.
Roaccutan har varit ett stort licensmedel i Sverige. Ungefär 7 800 licenser beviljade Läkemedelsverket på Roaccutan förra året. 
– Det är en mycket stor grupp, ett av de fem vanligaste licenspreparaten, säger Sarah Sandin, chef för licensavdelningen.

Nytt mot multipelt myelom

0

EU godkänner en ny behandling mot blodcancersjukdomen multipelt myelom.
Det är det schweiziska läkemedelsföretaget Celgene som ansökt om godkännandet som gäller för kombinationsbehandling med dexametason till patienter med återfall eller som inte svarat på behandlingen.
Indikationen gäller för vuxna patienter som tidigare behandlats med andra läkemedel och nu försämrats.

Företaget räknar med att börja marknadsföra läkemedlet i höst under namnet Imnovid. I USA är det redan godkänt.

44 nya mediciner godkända första halvåret

0

Totalt rekommenderade EMA:s vetenskapliga kommitté 44 nya mediciner under årets första sex månader. Året innan fick 33 stycken tummen upp, visar myndighetens sammanställning.
Det är också fler läkemedel, jämfört med förra halvårsskiftet, med nya substanser. 20 av de nya gäller just godkännanden av en ny aktiv substans.

Av de nya gällde åtta stycken ovanliga cancersjukdomar, sju av dem var orala vilket innebär att patienten kan ta behandlingen hemma.Tre av godkännandena gäller för behandling av ms.

Medan alltså 44 läkemedel fått tummen upp har fyra nya produkter fått nej och elva ansökningar om godkännande drogs in efter att den vetenskapliga kommittén, CHMP, gett ett negativt utlåtande.
Under det första halvåret har också 36 ansökningar om godkännande kommit in till EMA, varav 30 gäller nya substanser.
Sex mediciner för djur godkändes under första halvåret och elva ansökningar kom in.

Finsk studie tror inte virus orsakat narkolepsi

0

Resultat från en finsk studie, publicerad i PLOS, tyder på att A H1N1 viruset inte kan förklara insjuknandena i narkolepsi.

En av flera teorier om hur narkolepsi ökade så mycket hos barn och unga efter att det vaccinerats med Pandemrix är att de vaccinerade redan blivit smittade med viruset och att det orsakade insjuknande i narkolepsi hos vissa.Men i den här studien har forskarna inte funnit belägg för den teorin.

Studien är gjord på 45 patienter, från vilka man analyserat provsvar som inte stödjer uppfattningen att virussjukdomen i sig spelar någon roll.De finska forskarna drar slutsatsen att det är ”osannolikt att en virusinfektion bidrog till den plötsliga ökningen.”
– Den formuleringen kan man väl tolka som en möjlig brasklapp, de utesluter inte en möjlig roll för influensan i något skede, säger Nils Feltelius på Läkemedelsverket.

Att helt avskriva influensans roll på basis av den här studien, menar Nils Feltelius är en väl kraftig slutsats.
– Det är ett viktigt inspel av forskarna, men man bör nog fortfarande hålla öppet för att influensan kan ha spelat en roll, menar Nils Feltelius.

GSK ansöker om två doser med HPV-vaccin

1

Idag är det tre doser HPV-vaccin som gäller vare sig man använder Cervarix eller Gardasil. Men GSK har nu ansökt hos den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, att få marknadsföra sitt Cervarix enligt ett tvådosschema.

Beslut kommer tidigast första kvartalet 2014.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng