Annons
Home 2012

Årlig arkivering 2012

Närmst till apoteken i Danmark

Amina Manzoor
-
0
Närmst till apoteken i Danmark

Det visar en undersökning av apotekstätheten i Sverige, Norge och Danmark under 2011 som Geomatic genomfört på uppdrag av Danmarks Apotekerforening. Undersökningen visar att I Norge är det genomsnittliga avståndet till närmsta apotek 6,8 kilometer. I Danmark är den 3,8 kilometer, medan det i Sverige är i snitt 3,9 kilometer. Sedan omregleringen av apoteksmarknaden har det genomsnittliga avståndet krympt med 150 meter. 

Sedan omregleringen har avståndet minskat mest i Uppsala län, med 920 meter. I Västerbottens län har avståndet bara minskat med 60 meter. I Stockholms län, som fått flest nya apotek, har avståndet minskat med 160 meter. 

Undersökningen visar även att mer än hälften av befolkningen i alla tre länder har mindre än tre kilometer till närmsta apotek. Omregleringen har betytt att fler i Sverige fått mindre än en kilometer till närmsta apotek.

Danmark har dock mycket högre befolkningstäthet än både Sverige och Norge, vilket påverkar siffrorna. I Danmark har man till exempel nästan dubbelt så många invånare per apotek som i Sverige och Norge.

Oenighet bland forskarna

Petra Hedbom
-
0

Efter att Anders Ekedahl kritiserat TLV för att använda information från den studie om generiskt utbyte och felmedicinering som han är medförfattare till har myndigheten reagerat. De säger att det råder oenighet bland forskarna i frågan.
– Vår kommentar till debattartikeln i DN gäller uppgiften om att 200 000 personer varje år felmedicinerar till följd av det generiska utbytet. Vi anser att det är olyckilgt att uppgiften används som en sanning, säger Christian Larsen, pressansvarig på myndigheten.

Han säger att TLV stämt av sin tolkning av studieresultaten med två av de fyra författarna och att dessa inte haft invändningar på kommentaren.
– Att bristande följsamhet och felmedicinering är oönskade konsekvenser av läkemedelsbehandling är belagt sedan länge men hur stor andel som är orsakat av generiskt utbyte vet vi inte idag. Vi välkomnar ytterligare undersökningar om det, säger Christian Larsen.
 

Lättare hitta information från APL

Petra Hedbom
-
0

Databasen som går under namnet Aida, innehåller information om de extempore- och lagerberedningar och individanpassade läkemedel som APL har. Databasen är avsedd för apoteks- och vårdpersonal som med inloggning ska kunna få tillgång till informationen.

Syftet med databasen är enligt APL:s marknads- och affärsutvecklingschef Michael Brobjer att göra informationen om företagets produkter mer lättillgänglig. I Aida finns produktresuméer, produktmonografier, preparatförteckningar och skyddsinformationsblad samlade.
 

TLV uppges hantera resultat fel

Petra Hedbom
-
0

I ett uttalande från den 26 september bemöter Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, den kritik de fått av ett antal företrädare från apotek och sjukvård om utbytessystemet på DN-debatt. I det skriftliga uttalandet hänvisar TLV till en studie från 2011 som publicerats i Journal of pharmaceutical health services research, om felmedicinering till följd av generiskt utbyte.

TLV skriver i sin kommentar att slutsatsen som DN-debattörerna använder om att 200 000 personer felmedicinerar varje år till följd av utbytet, är förhastad. Något som inte stämmer alls enligt Anders Ekedahl, en av författarna bakom den aktuella studien.
– TLV:s påstående är direkt vilseledande och tyder på att man vill sopa problemen med generiskt utbyte under mattan, säger han.

Anders Ekedahl menar att TLV behandlar fakta från studien felaktigt på fler sätt. I studien genomfördes intervjuer av personer som hämtade ut läkemedel på apotek som de själva blivit ordinerade. De personer som hade tidigare erfarenhet av att ha expedierats generiskt utbyte och som upptäckt att de felmedicinerat inkluderades i studien. Enligt TLV var svarsfrekvensen låg, bara 20 procent av de 1551 tillfrågade.  

Men enligt Anders Ekedahl var svarsfrekvensen i själva verket 60 procent.
– Av de som uppfyllde kriterierna för att vara med i studien var svarsfrekvensen 60 procent vilket är fullt normalt för den här typen av studie. Att det sedan handlar om 20 procent av den totala populationen det är en annan sak.

Han menar att det finns ett stort mörkertal av ytterligare personer som felmedicinerar men som inte är medvetna om det. Det gör att siffran 200 000 snarare är lägre än verkligheten och att fler personer felmedicinerar till följd av utbytet.
– Vi inkluderade till exempel inte personer som får sina läkemedel hämtade via ombud, en grupp som tidigare erfarenheter visar ofta felmedicinerar. De som vi intervjuat är förmodligen patienter med ganska bra koll, säger han.
 

Förslag om glesbygdsstöd

Petra Hedbom
-
0

I regeringens höstbudget presenterades ett stöd på 20 miljoner årligen för att stötta apotek som finns i glesbygden. I och med omregleringen bestämdes att omkring 150 stycket apotek skulle anses skyddsvärda och köparna av dessa fick krav på sig att fortsätta driva dessa även om de inte gick med vinst.

Från och med början av 2013 är det fritt fram för ägarna att stänga dessa och regeringen har därför beslutat om att fördela extra pengar. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har nu i en promemoria tagit fram förslag på vilka krav som skulle kunna ge rätt till stöd.

Avstånd till närmsta apotek är en av två avgörande punkter. TLV skissar på att resväg med bil skulle vara ett passande mätvärde och nämner 20 kilometer eller 15 minuter som exempel. En annan faktor är hur stor volym receptbelagda preparat som apoteket säljer. Dessa sammantaget visar enligt TLV om apoteket har kunder som annars får resa längre vid en stängning av aktuellt apotek.
– Den 12 oktober blir det en hearing på socialdepartementet om förslaget där vi ska delta tillsammans med bland annat TLV, Läkemedelsverket och Konkurrensverket för att höra mer om förslaget, säger Johan Waller vd på Sveriges Apoteksförening.

TLV skriver att ersättningens storlek ska fastställas utifrån vad ett genomsnittligt apotek behöver för att få rimlig lönsamhet och vad det enskilda apoteket behöver. Beräkningen skulle enligt förslaget baseras på försäljningen av receptbelagda läkemedel som uppges vara en god indikator för apotekens lönsamhet.

Slutsålt för Alli

Petra Hedbom
-
0

Efter en tids produktionsproblem har GSK Consumer Healthcare beslutat att bantningspreparatet Alli inte kommer att fortsätta marknadsföras i Sverige. Anledningen är enligt företaget att leveransen av den verksamma substansen orlistat haft brister och att man inte vill riskera fler avbrott i produktionen. Men statistiken visar att försäljningssiffrorna har varit dalande under en tid.
– Vi jobbar på att hitta en lösning för produktionen av Alli, men som det ser ut nu kommer vi inte att sälja det på svenska marknaden framöver, säger Johanna Blom, pressansvarig på GSK, Consumer Healthcare.

Det var 2009 som den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA tog beslut om att det viktreducerande läkemedlet Alli skulle få säljas utan recept inom hela EU. Den verksamma substansen, lipashämmaren orlistat, fanns sedan tidigare i det receptbelagda Xenical men i en högre styrka.

Farhågor fanns att medlet skulle användas felaktigt och att rekommendationerna om att det skulle tas av personer med BMI över 28 och i samband med en kalorisnål kost inte skulle följas. Men någon storsäljare blev preparatet inte. 2009 visar siffror från Apotekens Service AB att den receptfria försäljningen var 1, 4 miljoner definierade dygnsdoser. 2010 hade den sjunkit till 870 000 DDD och 2011 till 653 500 DDD.

Biverkningarna i form av mag-tarmproblem som yttrat sig ibland annat läckande diarréer har lett till att många patienter avbryter sin behandling. Dessutom ledde rapporter om leverbiverkningar att EMA:s vetenskapliga kommitté CHMP gjorde en utredning hösten 2011 av produkter innehållande orslistat. Slutsatsen var att nyttan överväger riskerna men nu finns alltså bara den receptbelagda varianten kvar i Sverige.

Även Xenical har varit drabbat av produktionsstörningar och har under våren varit restnoterat under perioder.
– Produktionsanläggningen fick anmärkningar men dessa ska nu vara åtgärdade. Sedan den 27 september finns Xenical tillgängligt, säger Gunilla Anheller på Läkemedelsverkets inspektionsenhet.
 

Studie bekräftar säkert HPV-vaccin

Amina Manzoor
-
0

Vaccin mot humant papillomvirus ingår numera i allmänna vaccinationsprogrammet och i början av året kom vaccinationerna igång efter en segdragen upphandling. Flera studier har tidigare visat att vaccinet Gardasil inte ger några allvarliga biverkningar.

Nu bekräftar en stor studie vaccinets säkerhet. Amerikanska forskare har undersökt flickor och kvinnor mellan 9 och 26 år gamla som fått åtminstone en dos av vaccinet mellan 2006 och 2008. Totalt ingick 189 659 unga kvinnor i studien. 44 001 hade fått tre doser av Gardasil. 

De biverkningar som främst registrerades var hudinfektioner i upp till två veckor efter vaccinationen. Risken för svimning vid vaccinationstillfället var sex gånger högre än normalt, men totalt sett var risken mycket sällsynt. Dock rekommenderas att den som vaccinerats sitter ner och är under observation i 15 minuter.

Merck, som marknadsför Gardasil i USA, har finansierat studien. Dock har en särskilt tillsatt kommitté utan kopplingar till läkemedelsföretaget granskat de rapporterade biverkningarna. Studien har publicerats i Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine.

Positiva nyheter på cancerfronten

Amina Manzoor
-
0
Positiva nyheter på cancerfronten

Pfizers lungcancerläkemedel Xalkori (crizotinib) mer än fördubblade den progressionsfria överlevnaden enligt en studie som presenterades under ESMO. Patienter som fick crizotinib levde i snitt 7,7 månader utan att sjukdomen förvärrades jämfört med 3 månader för de patienter som fick pemetrexed eller docetaxel. Den totala överlevnaden mättes inte då alla patienter bytte till crizotinib under studien.

Roches bröstcancerkandidat T-DM1 har tidigare visat sig förlänga överlevnaden. Nya data från en fas III-studie som presenterades under ESMO visade att T-DM1 gav en 32 procents minskad risk för dödsfall jämfört med standardbehandlingen. Medianöverlevnaden för patienter som behandlades med T-DM1 var 30,9 månader medan patienter som fick en kombinationsbehandling av lapatinib och capecitabin hade en medianöverlevnad på 25,1 månader. 

Glaxosmithklines presenterade data som visade att Votrient (pazopanib) var lika effektivt som Pfizers Sutent (sunitinib) vid behandling av lokalt framskriden eller metastaserad njurcellscancer. Den progressionsfria överlevnaden var 8,4 månader för Votrient medan den var 9,5 månader för Sutent. 

Cancervården i Europa kostar varje år 124 miljarder euro, enligt en studie som presenterades på ESMO, skriver PharmaTimes. Litauen hade den lägsta kostnaden per capita med 32 euro per år. Tyskland, som hade den högsta kostnaden för cancervård, spenderar 165 euro per person och år.

Långtidsdata från fas III-studien HERA presenterades även på ESMO. Den visade att ett års behandling med Herceptin (trastuzumab) ökar överlevnaden och skyddar mot återfall hos patienter med HER2-positiv bröstcancer. Efter åtta år lever fortfarande nästan 87 procent av patienterna i studien som behandlades med Herceptin. Totalt minskade risken för dödsfall med 24 procent. Däremot gav det ingen skillnad om patienterna behandlades med Herceptin i två år istället för ett.

Nytt läkemedel mot KOL godkänt

Amina Manzoor
-
0

Seebri Breezhaler (glykopyrron) ska inhaleras en gång om dagen vid behandling av vuxna personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Läkemedlet är bronkvidgande och lindrar symtomen av sjukdomen. Den godkända dosen är 44 mikrogram.

Godkännandet är baserat på data från fas III-studierna Glow, där det ingick 1 996 kolpatienter som behövde behandling varje dag. Patienterna som fick glykopyrron hade en signifikant förbättrad lungfunktion inom fyra timmar efter morgondosen jämfört med de patienter som fick placebo. Effekten kvarstod under 24 timmar över en 52-veckorsperiod. 

Studierna visade även att Seebri Breezhaler hade en liknande effekt på förbättring av lungfunktion som Boehringer Ingelheims kolläkemedel Spiriva (tiotropiumbomid).

Läkemedlet godkändes i Japan några dagar tidigare, men då i dosen 50 mikrogram per dag.

Vaccinationsregister till årsskiftet

Ingert Nilsson
-
0

Det ska bli bättre ordning på barnvaccinationerna. Från och med årsskiftet ska alla vaccinationer som ges inom det allmänna programmet för barn rapporteras in i ett nationellt register.

– Det här har ju diskuterats väldigt länge och efterfrågats, säger Katarina Skärlund som är projektledare för registret på Smittskyddsinstitutet.

Enligt den nya lagen är det enbart vaccinationerna i barnvaccinationsprogrammet, till exempel difteri, stelkramp, polio, hpv som ska registreras i registret.

– Men i framtiden blir det nog fler. Till exempel barnvaccinationer som man rekommenderar för vissa riskgrupper, till exempel hepatit B, men som inte ingår i programmet kommer nog snart att ingå, tror Kerstin Skärlund.

Och i framtiden kan regeringen besluta om att ta in fler vaccinationer i registret, till exempel influensavaccinationer. Däremot tror Kerstin Skärlund inte att resevaccinationerna kommer att registreras centralt i första taget.

– Nej det får man nog fortsatt hålla reda på själv.

 

Brist på cancermedicin

Ingert Nilsson
-
0

Skälet till att det för tillfället är brist på bröstcancerläkemedlet Tamoxifen är problem med tillverkningen.

– Det generiska företag som sålt mest har vid en inspektion fått påpekanden och har därför inte kunnat producera så mycket. Och samtidigt tar det lite tid för andra företag som har en liten del av marknaden att få igång en större produktion, säger Kerstin Claesson på Läkemedelsverket.

Så under några veckor kommer marginalerna att vara små. Därför uppmanar läkemedelsverket patienter att hämta ut läkemedel för kortare perioder än tre månader.

Enligt uppgift från Apoteket AB finns det inte några 30-förpackningar med vare sig Tamoxifen eller Nolvadex som är den alternativa produkten i Sverige.

– Men patienter som har läkemedel hemma, kan kanske vänta med att hämta ut medicin, säger Kerstin Claesson.

Förra året hämtade drygt 15 000 kvinnor ut recept med tamoxifen.

En av tio anställda drabbas av depression

Ingert Nilsson
-
0

Totalt har 7 000 personer i Storbritannien, Tyskland, Italien, Danmark, Turkiet, Spanien och Frankrike tillfrågats. I genomsnitt hade 20 procent av de i undersökningen fått en depressionsdiagnos någon gång. Vanligast var det i Storbritannien där 26 procent diagnosticerats för depression och ovanligast i Italien med 12 procent.

Däremot var det relativt ovanligt att man också sjukskrev sig. I Italien och Turkiet sjukskrev sig 25 procent av de diagnosticerade, medan 60 procent av de tyskar eller danskar som drabbades också var sjukskrivna. Totalt i de sju länderna var det bara en av fyra sjuka som berättade för sin arbetsgivare om diagnosen och en tredjedel sa att de var rädda att förlora jobbat på grund av sjukdomen.

Undersökningen gjordes av Mori institutet på uppdrag av organisationen European Depression Association

SLL: Ingen ny upphandling

Amina Manzoor
-
0

Efter viss förvirring meddelar nu SLL att det inte kommer att bli en ny upphandling. I ett pressmeddelande på hemsidan skriver man: Inköpen av vaccin görs enligt det avtal Stockholms läns landsting har med tillverkaren av Gardasil.

Det tycker Johan Thor, chef för vacciner vid GSK, är märkligt men har inte bestämt hur de ska gå vidare.
– Vi analyserar svaret tillsammans med våra jurister just nu, säger han.

Beslutet att låta vaccinet vara gratis för kvinnor upp till 26 år gäller från och med nästa år i Stockholms län.

Höga bötesbelopp för läkemedelsbolagen

Amina Manzoor
-
0

Det är mer än dubbelt så mycket som för hela 2011, enligt siffror från Bloomberg. Förra året var den totala summan 2,5 miljarder dollar (15 miljarder kronor).

Årets siffra har dock påverkats av GSKs miljardstora bötesbelopp efter att ha förklarat sig skyldiga till olaglig marknadsföring vid försäljningen av flera receptbelagda läkemedel mellan 1998 och 2003. Läkemedelsföretaget fick böta 3 miljarder dollar i juli i år.

De återstående böterna kommer från böter och viten. Totalt har läkemedelsföretagen i 14 fall förlikat med amerikanska delstater och i 5 fall med den amerikanska regeringen hittills under 2012. 

GSK:s böter uppgick mellan 2 november 2010 och 18 juli 2012 till 3,1 miljarder dollar. Johnson & Johnsons bötesbelopp uppgick under samma period till 1,9 miljarder dollar och Abbott Laboratories till 1,7 miljarder dollar. Mercks bötesbelopp var på strax över en miljard dollar.

Fler ska få gratis HPV-vaccin

Amina Manzoor
-
0
Fler ska få gratis HPV-vaccin

Den nationella upphandlingen av ett HPV-vaccin var lång och kantades av överklaganden. Till slut var det Sanofi Pasteur MSD och vaccinet Gardasil som gick segrande ur striden i slutet av 2011. I våras kom vaccinationerna av flickor äntligen igång. Den nationella upphandlingen gällde flickor i årskurs fem och sex, men även flickor födda 1993 och senare.

Nu har SLL beslutat att erbjuda gratis vaccin även för kvinnor upp till 26 års ålder i Stockholm. Glaxosmithkline, som marknadsför HPV-vaccinet Cervarix, välkomnar initiativet men menar att det borde då göras en ny upphandling eftersom det innebär ytterligare sju åldersgrupper. 

– Vi utgår ifrån att det blir en ny upphandling. Det var väldigt tydligt i upphandlingsunderlaget vilka kohorter som skulle vaccineras och också hur många flickor det gällde. Hade man flaggat för en ännu större volym hade vi och säkert också konkurrenten skruvat ned priset per dos, säger Johan Thor, direktör för vacciner vid GSK, och menar att det kunde ha påverkat utgången av upphandlingen.

SLL har nu beslutat att det inte blir en ny upphandling. Under gårdagen gav SLL först beskedet att det inte blir någon ny upphandling, men backade senare. Efter några timmar meddelade man åter att det inte blir någon ny upphandling. Johan Thor kommer att kontakta SLL innan man på GSK bestämmer sig för hur man ska gå vidare.
– SLL är en av våra viktigaste kunder. Vi vill inte bråka med dem, utan ha en konstruktiv dialog. Men kontraktet är väldigt tydligt, och därför utgår vi ifrån att det blir en ny upphandling, säger Johan Thor.

Texten uppdaterades 28 september kl 13:23

Nationellt substansregister på plats

Petra Hedbom
-
0

Det är Läkemedelsverket som på uppdrag av regeringen tagit fram det nya nationella substansregistret, NSL.  Förra sommaren fick Läkemedelsverket i uppdrag av socialdepartementet att inrätta registret och nu är det alltså dags att sjösätta projektet.

Tanken med NSL är att användare ska kunna söka efter information om substanser som ingår i godkända läkemedel men också licensläkemedel och lagerberedningar. Runt 4 200 substanser finns i registret som är öppet att söka i för alla.

Den som vill titta i registret får ladda ner det i form av en XML-fil i zipformat som uppdateras varje natt.
-Det vi lägger ut är en överföringsfil med information. För att kunna tillgodogöra sig informationen på ett bra sätt så behöver man koppla den till en databas, även om det går att söka i den direkt, säger Sven-Erik Hillver, senior expert på Läkemedelsverket.

Syftet med registret är enligt honom att det ska finnas en enhetlig källa för substanser som kan kopplas ihop med andra system som används i hälso- och sjukvården som till exempel journalsystem.
-I ett senare steg kommer vi att koppla informationen i registret till Läkemedelsverkets hemsida så att man kan söka i den via vår funktion sök läkemedelsfakta, säger Sven-Erik Hillver.

Förutom rekommenderade svenska substansnamn innehåller registret uppgifter som engelskt substansnamn, synonymnamn, narkotikaklassning, substansers inbördes relation och andra externa koder. I registret finns också, förutom de aktiva ämnena, ett urval av hjälpämnen som kan vara av betydelse för till exempel allergier.

I registret finns substanser från  Nationellt produktregister för läkemedel (NPL), Snomed (CT), Chemical abstracts service (CAS), Unique Ingredient Identifier (UNNII)och Anatomical Therapeutic Chemical Classification system (ATC).

1...121314...45Sida 13 av 45