Annons

Månads arkivering november 2012

EU:s hälsoutgifter minskar för första gången på 35 år

0

I en ny rapport från OECD, (Organisation for Economic Cooperation and Development) och EU kommissionen presenteras nya siffror för utvecklingen inom sjuk- och hälsovården 2010. Mellan 2000 och 2009 ökade den genomsnittliga kostnaden per invånare med 4,6 procent för hälso- och sjukvården. Under 2010 sjönk den med 0,6 procent i hela EU som en följd av regeringarnas åtstramningar. Men minskningen var betydligt högre i vissa länder, till exempel Irland där de sjönk med 7,9 procent efter att under många år ha ökat med i genomsnitt 6,5 procent.

Högst var hälso- och sjukvårdskostnaderna, 12 procent, sett som andel av BNP i Nederländerna.

Utgifterna för läkemedel stod för 19 procent av hälso- och sjukvårdsutgifterna inom EU under 2010, det gör den till den tredje största utgiftsposten, efter öppen- och slutenvård.

Mest pengar på läkemedel per person använde man i Irland, 528 euro, vilket är mer än 50 procent högre än genomsnittet i EU, 349 euro. Andra länder med jämförelsevis höga kostnader för läkemedel 2010 är Tyskland, 492 euro, och Belgien, 479 euro, per invånare.

Exempel på länder som använde jämförelsevis lite pengar på läkemedel är Rumänien, 164 euro per invånare. Danmark, Estland och Lettland använde mindre än 70 procent av EU-genomsnittet.

I snitt utgjorde kostnaderna för läkemedel 1,6 procent av BNP i medlemsstaterna.

Men tittar man på den ekonomiska krisens effekt på läkemedelsutgifterna konstaterar man i rapporten att ländernas utgifter avstannat, från att i snitt ha ökat med drygt 3 procent om året mellan 2000 och 2009.

Blekinge förskriver inte längre Zytiga

0

I våras beslutade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, att Zytiga (abirateron) mot prostatacancer var för dyrt för att subventioneras. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kom under hösten också fram till samma beslut och rekommenderade landstingen att inte använda läkemedlet eftersom Janssen inte vill sänka priset.

En månads behandling beräknas kosta drygt 30 000 kronor och användningen av läkemedlet är mycket ojämn i Sverige. Blekinge, Uppsala och Dalarna tillhör de landsting som, sett per tusen invånare, stått för en mycket stor del av behandlingen, medan till exempel Gotland, Jämtland och Kalmar varit betydligt försiktigare.

Nu har även Landstinget Blekinge beslutat att Zytiga inte längre ska skrivas ut till nya patienter, skriver tidningen BLT/Sydöstran. Anledningen är det höga priset. Enligt förvaltningschefen agerar man som de flesta andra landsting och väntar på att företaget ska sänka priset. 

Beslutet har orsakat protester hos den lokala prostatacancerföreningen, enligt tidningen.

Oförsäkrat medel prövas inte

2

Runt 650 personer anmäler varje år till Läkemedelsförsäkringen att man anser sig ha blivit skadad av ett läkemedel. Ungefär 30 procent av fallen godkänns som en läkemedelskada.

Men den som använt ett läkemedel från ett företag som inte är försäkrat hos Läkemedelsförsäkringen kommer inte att få sin sak prövad. Och det beslutet går inte heller att överklaga till Läkemedelskadenämnden.

– Jag tycker det är ett problem när en patient erbjuds ett läkemedel där medlets producent inte är kopplad till försäkringen. Speciellt när patienten erbjuds den som ett substitut till det läkaren skrivit ut, säger Lena Appelgren ledamot i Läkemedelskadenämnden.

I nämnden har man nyligen avslagit ett ärende där en patient överklagat Läkemedelsförsäkringens beslut att inte ta upp ärendet eftersom producenten inte tecknat försäkringen.

– Man kan inte begära att patienter ska ha kunskap om vad det innebär när man erbjuds ett oförsäkrat läkemedel, menar hon.

De senaste åren har man haft ett 20-tal fall hos Läkemedelsförsäkringen som avvisats med hänvisning till att producenten inte ingår i Läkemedelsförsäkringen. Alla har gällt läkemedel från Krka och Ranbaxy. Det senaste som avvisades gäller en anmälan på ett läkemedel, atorvastatin, från företaget Basic Gmbh som också tillhör de närmare 65 företag som valt att inte vara med i den frivilliga försäkringen.

Alla läkemedelsföretag har däremot en så kallad produktansvarsförsäkring.

– Den har man för att så att säga skydda företaget mot i första hand stämningar. För att som patient få en ersättning därifrån måsta man bevisa att någon betett sig ovarsamt eller att det varit något fel på varan, säger Anders Öhlén, vd vid försäkringen.

För att få ersättning från Läkemedelsförsäkringen behövs inte några bevis för att det skett något fel eller att något var fel på läkemedlet. Anders Öhlén beskriver det som att en patient råkat ut för en läkemedelsolycka.

Eftersom såväl Ranbaxy som Krka ofta har ett lågt pris är deras generiska läkemedel i många fall periodens vara, det vill säga läkemedel som apoteket ska byta till vid generisk substitution. Under november månad är till exempel ett hundratal av deras generika periodens varor.

– Det innebär att vi under vissa perioder kan ha väldigt många patienter som använder en produkt som är sämre försäkrad än konkurrenternas, säger Anders Öhlén.

Problemet uppmärksammades för några år sedan och socialdepartementet tog då fram ett förslag som innebar att bara företag med godtagbar försäkring skulle kunna ingå i förmånen. Men förslaget stötte på patrull, bland annat av EU-rättsliga skäl.

Flera patientorganisationer liksom Läkemedelsförsäkringen reagerade mot att problematiken las i malpåse. Nu har den tagits upp igen och hamnat på utredaren Sofia Wallstöms bord som ett tilläggsdirektiv till den del av hennes utrednings som ska vara klar under våren 2013.

Det här är en mycket perifer del i de flesta människors liv och därför är det orimligt att patienter själva ska ha hålla reda på om läkemedlet är försäkrat eller inte, menar Anders Öhlén.

Håller reda på gör dock Ulf Hellbecher som är ordförande i Läkemedelsskadenämnden. Han ser alltid till att han får ett preparat som ingår i Läkemedelsförsäkringen.

– Ja och det fungerar. Men man får vara på alerten själv. Det är ju inte något apotek självmant upplyser om, säger Ulf Hellbecher.

Enligt dagens regler ska man då som patient betala mellanskillnaden eller stå för hela beloppet själv, beroende på vad som stod på receptet. Farmacevten ska byta till Krka:s blodtrycksmedicin när det är marknadens billigaste, om inte läkaren skrivit på receptet att medlet inte får bytas.

Subutex dras in i Sverige

4

Det är företaget Reckitt Benckiser som själva fattat beslutet att dra in preparatet, rapporterar SVT Nyheter. Subutex är ett receptbelagt läkemedel mot heroinberoende. Efter rapporter om att det missbrukas har företaget beslutat att dra in preparatet från och med januari nästa år.

– Missbruksproblemen har visat sig ännu större än vi tidigare trott. Det som tidigare var rykten har aktualiserats och gör gällande att unga människor börjar sitt missbruk med Subutex. Bara farhågan om något sådant gör att man inte vill stå bakom ett sådant preparat, säger Claes Nordenson, produktchef på Reckitt Benckiser, till SVT Nyheter.

Läkemedlet har utgjort 60 procent av den totala försäljningen av Subutex och liknande läkemedel. Det finns flera godkända läkemedel med samma substans som Subutex. Läkemedelsverket rekommenderar i första hand att kombinationspreparat som innehåller buprenorfin och naloxon används.

Frågor och svar om läkemedel ska bli öppet tillgängliga

0

Läkemedelsinformationsdatabasen Drugline kommer från och med den 1 januari 2013 att bli öppet tillgänglig för både vårdpersonal och allmänhet. Läkemedelsinformationscentralen har fått bidrag av Internetfonden för det arbetet.
– Idag behövs det en prenumeration för att få tillgång till informationen i databasen. Dels vill landstingen att vi bättre ska nå ut till sjukvården och dels vill vi själva att allt det jobb vi gör ska vara till nytta för fler. Vi bedömer att det finns ett behov av den här typen av information, säger Marine Andersson, informationsfarmacevt vid läkemedelsinformationscentralen vid Karolinska universitetssjukhuset.

I Drugline finns idag cirka 14 000 frågor från sjukvården och evidensbaserade svar. Databasen uppdateras kontinuerligt, i takt med att nya frågor kommer in. Det finns information på både svenska och engelska. Frågorna kommer från förskrivare inom öppen och sluten vård och började samlas in 1974.
– Det som är bra med läkemedelsinformationen i Drugline är att den är oberoende. När vi får in en fråga om ett läkemedel så gör vi en sökning på vad som finns publicerat i litteraturen och gör en bedömning, säger Marine Andersson. 

Frågorna i databasen är anonymiserade, men inför att databasen öppnas för alla har man gått igenom informationen och anonymiserat ytterligare. Det är i nuläget inte helt klart vad webbadressen till Drugline blir.

Läkemedelsinformationscentralerna i Sverige svarar bara på frågor från sjukvårdspersonal och inte från allmänheten. Men det blir nu möjligt för allmänheten att söka i databasen och ta del av informationen, även om den är anpassad för medicinskt kunniga.

Etableringen av apotek mattas av

1

Det finns nu ett apotek på 7 400 innevånare. Det är en ökning sedan innan omregleringen då det var ett apotek på 10 000 innevånare. Totalt har vi ni 339 apotek i landet, enligt siffror från Sveriges Apoteksförening.

Allt som allt finns det nu 1 264 apotek i landet men etableringstakten har mattats av. Under 2012 har 22 nya apotek öppnats. Anledningen till att det inte öppnar lika många nya är enligt Joan Wallér, vd för Sveriges Apoteksförening att lönsamheten är hårt pressad.

Enligt branschföreningen har omkring 1000 nya arbetstillfällen skapats på den omreglerade marknaden.
 

Eliquis får utökad indikation

0

Preparatet Eliquis (apixaban) tillhör den nya generationens blodförtunnande läkemedel och verkar genom att hämma faktor Xa som är viktigt för koagulationen. Det är sedan tidigare godkänt för behandling av personer som opererats för att byta knä- eller höftleder för att förebygga blodproppar.

Godkännandet baseras på två fas 3-studier, Aristotle och Averrose, där 24 000 patienter med förmaksflimmer deltagit. Patienter med förmaksflimmer löper omkring fem gånger större risk att drabbas av stroke.

Den fullständiga indikatioen för Eliquis är prevention av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer och med minst en riskfaktor såsom tidigare stroke, TIA- attack, äldre än 75 år, hypertoni, diabetes eller symptomatisk hjärtsvikt.
 

Lundabolag i avtal med Kina

1

Forskningsbolaget Neurovive, placerat i Medicon Valley i Lund har tecknat ett samarbetsavtal med det kinesiska bolaget Sihuan Pharmecautical. I och med kommer det kinesiska bolaget att utveckla och kommersialisera Nerovives två cyklosporinbaserade projekt Ciclomulsion och Neurostat.

Avtalet som är värt 51 miljoner kronor ingås formellt mellan Sihuan Pharmaceuticals helägda dotterbolag Sun Moral International (HK) Ltd respektive NeuroVives dotterbolag NeuroVive Pharmaceutical Asia Ltd.

Preparatet Ciclomulsion är en cyklofilin-D-hämmare ska skydda vävnaden vid hjärtattacker. Neurostat hämmar också cyklofilin-D men utvecklas för att skydda nervceller vid traumatisk hjärnskada och för att hämma immunförsvaret vid transplantationer.

Sihuan  kommer att ansvara för den kliniska utveckling, marknadsgodkännande, kommersialisering, distribution och försäljning av de båda preparaten. Neurovive kommer att tillhandahålla Sihuan med läkemedel för de kvarvarande kliniska prövningarna.
 

Färre brott när adhd-patienter medicineras

0

Personer som diagnostiserats med ahdh löper en ökad risk att hamna i kriminalitet enligt tidigare studier. Nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt hur en läkemedelsbehandling påverkar patientgruppens benägenhet att utföra brottsliga handlingar.

Resultaten, som publicerats i New England Journal of Medicine, visar att de som fick läkemedelsbehandling i betydligt lägre utsträckning hamnade i kriminalitet.  I studien, som utförts av forskare vid Karolinska institutet, har man följt över 25000 individer som har  adhd via olika svenska befolkningsregister under fyra år.
– Vi har sett ett starkt samband mellan behandling och sänkt risk för brottslighet, säger Paul Lichtenstein, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatisktik på KI.

Studien visade bland annat att när personerna jämfördes med sig själva under perioder med och utan läkemedelsbehandling så sjönk brottsligheten med 32 procent när de använde läkemedel. En annan slutsats är att sambandet mellan medicinering och kriminalitet är väldigt lika för män och kvinnor.

Många vuxna personer med adhd behandlas med läkemedel, framför allt centralstimulerande som metylfenidat Behandlingen är kontroversiell eftersom den sker off-label då de vanligaste preparaten inte är godkänd för vuxna med adhd utan bara för barn och ungdomar. Det finns också en problematik med biverkningar och brist på studier av långtidseffekter.

Enligt Paul Lichtenstein är det viktigt att göra en avvägning mellan för- och nackdelar i varje enskilt fall.
– Men det är intressant att studien visar på ett så tydligt samband, det adderar evidens för att läkemdelsbehandling kan innebära stor nytta.

Han säger också att kriminaliteten är oftast som högst i ungdomsåren och det är viktigt att unga och unga vuxna får rätt behandling. Forskarna ska nu gå vidare och titta på hur läkemedelsbehandling påverkar andra faktorer som en ökad risk för hjärt- kärlsjukdom.
 

Universalmedel med stora risker

0

Många menar att om acetylsalicylsyra, ASA, hade tagits fram idag hade det aldrig godkänts av de regulatoriska myndigheterna. Biverkningarna, i form av framför allt magproblem och ökad blödningsrisk, ses som allvarliga och risknyttabalansen är tveksam.

Detta trots att läkemedlet är väldokumenterat med goda analgetiska, antipyretiska och antiinflammatoriska effekter. Dessutom har substansen trombocythämmande egenskaper och är vanlig som sekundärprevention efter hjärtinfarkt. Nyare studier i NEJM i maj 2012 pekar på att ASA kanske till och med är jämförbart med warfarin avseende blodförtunning.
Under året som gått har det dessutom publicerats flera studier, bland annat i Lancet av den brittiska forskaren och neurologen Peter Rothwell, som visar att ASA i lågdos motverkar spridning av metastaser och att det förebygger både kolorektalcancer och bröstcancer.

I början av oktober publicerade en svensk forskningsgrupp vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg en observationsstudie i BMJ som visar att ASA i lågdos dessutom kan bromsa nedgång i hjärnkapacitet hos äldre.
Studien, som är en substudie till Kvinnoundersökningen i Göteborg som startades 1968, inkluderade 681 kvinnor mellan 70 och 92 år, med en minst tioprocentig förhöjd risk att drabbas av hjärtinfarkt, kärlkramp eller stroke. 489 av dem följdes i fem år och 129 av dem fick ASA i lågdos.  124 av kvinnorna fick 75 mg  och 25av dem fick 160 mg dagligen.
– Andra studier har visat att kardiovaskulär sjukdom är en riskfaktor för demens, därför var det intressant att studera de här kvinnorna, säger Anne Börjesson Hanson, överläkare och forskare vid Sahlgrenska akademin, som arbetat med studien.

Den kognitiva förmågan mättes med MMSE (mini–mental state examination) och andra tester som benämningsförmåga och ordminne, dels vid inklusion dels efter fem år.
Under studiens gång nyinsjuknade totalt 41 kvinnor i demens, men ingen skillnad kunde observeras mellan grupperna som fick och inte fick ASA. Man undersökte heller inte vilken sorts demens deltagarna drabbades av.
– Men de som fick ASA bevarades bättre i sin kognitiva funktion än de som inte fick det. Tydligast var det för dem som stod på ASA både vid starten och vid uppföljningen, säger Anne Börjesson Hanson, som anser att det ännu är för tidigt att säga om det är någon speciell typ av demens som ASA skyddar mot.

Effekten kvarstod även då forskarna tagit hänsyn till ålder, genetiska faktorer och användning av andra antiinflammatoriska läkemedel.
– Skillnaden var så tydlig mellan grupperna att det skulle vara märkbart i vardagslivet. Resultatet tyder på att ASA kan skydda hjärnan, åtminstone hos kvinnor med hög risk för stroke, hjärtinfarkt eller kärlkramp, säger Silke Kern, forskare vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet som också arbetat med studien.

Det finns andra stora befolkningsstudier som motsatt denna visar en negativ inverkan av ASA på demensutveckling.
– De studierna har haft en mer blandad population med både låg och hög risk för kardiovaskulär sjukdom. Vi har istället jämfört två grupper kvinnor med lika hög risk för kardiovaskulär sjukdom, lika mycket andra riskfaktorer, och justerat för att kunna utesluta att det beror på det, säger Anne Börjesson Hanson.

Ingen ökad förekomst av cerebrala blödningar förekom i ASA-gruppen. Inte heller sågs någon ökad risk för att insjukna i magsår i den gruppen. Dock, manar forskarna?, kan studiepopulationen vara för liten för att säkert påvisa en ökad blödningsrisk.

Mekanismen bakom ASA:s eventuella bromsande effekt på kognitiv försämring är inte helt klarlagd. Enligt Anne Börjesson-Hanson kan det höra samman med ett förbättrat cerebralt blodflöde. Detta skulle bero påatt ASA irreversibelt blockerar bildandet av tromboxan-A2 vilket hämmar trombocytaggregationen.
– Tillsammans med en viss antiinflammatorisk effekt skulle de som får ASA få färre småproppar och därmed mindre demens, säger Anne Börjesson Hanson.

Det finns också färska data som pekar på att ASA påverkar genom cyklooxygenas-2 för att generera nya nervskyddande dokosanoider från dokosahexaensyra och arakidonsyra. Detta är fettsyror som metaboliseras från linolsyra och linolensyra och bland annat används för att reparera och bygga upp neuronen i hjärnan.
– Betaamyloidhypotesen är just nu den mest allmänt rådande hypotesen om orsaken till att man blir dement i Alzheimers sjukdom. Man tänker sig att betaamyloid normalt spolas ur hjärnan när de omsätts men vid sjukdom klibbar de istället ihop sig och bildar dimerer, sen protofibriller, sen fibriller och sen plack. I samband med detta uppstår också en inflammatorisk reaktion som ger en skada på synapser, receptorer och så småningom på hela cellen, säger Anne Börjesson Hanson.

I Sverige är lågdos ASA vanligt som sekundärprevention efter kardiovaskulära händelser. Det rekommenderas däremot inte som primärprevention i Sverige, något som är mer vanligt i andra länder.
– Resultaten är intressanta men inte överraskande, säger Yngve Gustafson, överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet.

Enligt honom är hög ålder en kardiovaskulär riskfaktor, där åderförkalkning och proppbildning är vanligt. Där kan ASA:s både aggregationshämmande och antiinflammatoriska egenskaper vara fördelaktiga.
– Men det finns en stor osäkerhet med observationsstudier som denna. För att kunna säga något mer definitivt och föra in det som primärpreventiv behandling behöver vi bra randomiserade kliniska prövningar, säger Yngve Gustafson.

Onekligen är ASA en medicin som både är billig och enkel att administrera, samtidigt som biverkningarna är välkända och mindre vanliga i lågdos. Men frågan om man ska börja behandla brett i vissa grupper är kontroversiell. Primärprevention över lång tid till i övrigt förhållandevis friska människor är svenska läkare ganska skeptiska till.
– Vi behöver fler studier som kan bekräfta våra resultat innan det kan rekommenderas. Om resultaten håller i kommande studier och uppföljningar då kanske man ska fundera på det, säger Anne Börjesson Hanson.

En allmän primärpreventiv behandling skulle i så fall kunna var aktuellt för äldre patienter med flera kardiovaskulära riskfaktorer, såsom hypertoni, diabetes, tidigare hjärtinfarkt eller liten TIA.
Fast å andra sidan skulle det bli kostsamt att göra de randomiserade kliniska prövningar som skulle behövas.
– Eftersom det knappast finns några kommersiella läkemedelsföretag som anser det värt att satsa på det tror jag tyvärr inte att vi kommer att få se sådana studier, säger Anne Börjesson-Hanson.
 

Majoritet röstade för kontroversiell kandidat

0

Maltas utrikesminister Tonio Borg nominerades av landets regering som ny EU-kommissionär efter att John Dalli tvingades avgå på grund av anklagelser om inblandning i en muthärva. Nomineringen mötte mycket kritik då det stod klart att Borg skulle få ansvar för hälso- och konsumentfrågor om han blev vald. Tonio Borg är en mycket stark abortmotståndare och har dessutom kampanjat för att abortförbudet ska skrivas in i Maltas grundlag. Han har anklagats för att ha skickat tillbaka flyktingar till Eritrea där de torterats och dödats. Han är även starkt emot skilsmässor.

Efter en hård utfrågning i EU-parlamentet där Toni Borg fick svara på många frågor om bland annat sin inställning till abort och homosexuella röstade EU-parlamentet på onsdagen. Trots att många varit kritiska mot honom innan valde en majoritet av parlamentarikerna att rösta för att godkänna hans nominering. 386 parlamentariker röstade ja, 281 röstade nej och 28 lade ner sin röst.

Tonio Borg har även fått kritik från svenska parlamentariker. Till exempel kallade Cecilia Wikström (FP) honom för en dinosaurie. Även Sveriges EU-minister Birgitta Ohlsson var kritisk till Borg. Men trots det valde de svenska regeringspartierna att rösta för den nye kommissionären. EU-parlamentets socialdemokratiska partigrupp, S & D, beslutade sig däremot för att säga nej.

Omröstningen i EU-parlamentet är dock rådgivande och den nye kommissionären utses slutligen av EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

Lämnar ordförandeposten

0

Mats Larson har lämnat in en begäran till Socialdepartementet om att få lämna sitt uppdrag som styrelseordförande vid Läkemedelsverket. Han tillträdde som styrelseordförande den 1 januari 2008 med uppdraget att utveckla myndigheten till en mer utåtriktad och öppen myndighet. 

Mats Larson kommer att lämna uppdraget som styrelseordförande den 28 februari 2013.
”Det är naturligt för mig att lämna över nu. Jag stannar aldrig mer än fyra till fem år på ett jobb eller ett uppdrag. Det är nyttigt både för mig och för de verksamheter där jag har verkat att inte stanna längre.” skriver han på Läkemedelsverkets intranät, enligt tidningen Lifescience Sweden.

Enligt skrivelsen ska han fortsätta med en del styrelseuppdrag men också fokusera mer på livet till havs och redan i december ska han segla till Brasilien.

Nyare läkemedel bättre vid schizofreni

0

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har undersökt läkemedelsbehandling och patientens deltagande vid schizofreni i en ny rapport. Den visar att fyra av de nyare antipsykotiska läkemedlen klozapin, olanzapin, risperidon och amisulprid har bättre effekt än äldre läkemedel. Klozapin minskar dessutom risken för självmord och troligen också för alkoholmissbruk jämfört med de flesta andra läkemedel. 

Läkemedelsbehandlingen är generellt sett kostnadseffektivt, men det saknas jämförelser mellan enskilda preparat.

Biverkningarna av läkemedlen är ofta svåra. De är bland annat diabetes, stelhet, ofrivilliga rörelser, förhöjda blodfetter och viktökning. Men SBU bedömer att nyttan är större än riskerna. Man föreslår därför att rekommendationerna för läkemedelbehandling vid schizofreni ses över.

Det är vanligt med riskbeteenden hos personer med schizofreni. Därför är det viktigt att vården förebygger rökning, alkoholberoende, drogmissbruk samt låg fysisk aktivitet och ensidig kost.

I rapporten tas också patientens och de anhörigas inflytande i vården upp. SBU menar att kommunikation och kontakt mellan personal, anhöriga och patient bör stärkas, då det hjälper till i återhämtningen.

Pfizers vd kallad vittna i Champixmål

0

Det är en man i delstaten Alabama som säger sig ha drabbats av så svåra psykiatriska biverkningar efter att ha använt rökavvänjningspreparatet Champix (vareniklin) att han behövde läggas in på sjukhus. Rättegången startar den 22 januari i en domstol i Florence, Alabama, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg.

Pfizer har varit inblandade i flera fall i USA där användare menar att de drabbats av svåra biverkningar som depression efter att ha behandlats med Champix. Till den aktuella rättegången har förutom vd Ian Read, två andra chefer från företaget kallats.

Champix godkändes inom EU 2006 och bara de första åren kom ett stort antal rapporteringar om psykiatriska biverkningar till myndigheterna. Både inom EU och i USA finns information i produktresuméerna om att det förekommit fall av depression, självmordstankar, och självmordsförsök hos patienter som tar medlet.
 

Självtest bara komplement

2

Däremot kan de fungera som ett komplement till de analyser och bedömningar som vården gör, anser myndigheten som nu yttrat sig i den här laddade frågan.

Läkemedelsverket påpekar att myndigheten kan utreda självtester om man misstänker att de inte håller måttet. Till exempel har Läkemedelsverket tidigare granskat graviditetstester som sålts på nätet.

Men i stort sett tycker myndigheten att självtester har en plats, så länge de inte fungerar som ett alternativ till att uppsöka sjukvården.

Ökad strokerisk för arbetslös

0

Studien där mer än 13 000 personer ingick antyder att risken för hjärtattack ökar med 25 procent under det första året av arbetslöshet. Samma risk sågs inte för de som valt att sluta arbeta enligt studien som publicerats i Archives of Internal Medicine. Forskarna misstänker att det är stressen som blir följden av att sparkas som är anledningen.

I den här amerikanska studien som pågått i närmare 20 år fanns mer än 1000 hjärtattacker bland de 13 451 deltagarna.

Gemensamt för de som insjuknat var kända faktorer som rökning, övervikt och ingen eller lite motion. Högre ålder liksom högt blodtryck och diabetes var också kända riskfaktorer.

Men efter att forskarna redovisat de väletablerade hjärtriskfaktorerna fann de också att arbetslöshet hade ett självständigt samband med strokerisken. Hjärtattacker var 27 procent vanligare bland de som nyligen blivit arbetslösa, oavsett yrke. Effekten visade sig också vara kumulativ, risken ökade med 63 procent för de som förlorat fyra eller flera jobb.

För rökare ökade risken med 44 procent.

Forskarna menar att deras studie tyder på att påtvingad arbetslöshet är en lika stor riskfaktor för hjärtinfarkt som till exempel fetma och rökning.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng