Runt 650 personer anmäler varje år till Läkemedelsförsäkringen att man anser sig ha blivit skadad av ett läkemedel. Ungefär 30 procent av fallen godkänns som en läkemedelskada.
Men den som använt ett läkemedel från ett företag som inte är försäkrat hos Läkemedelsförsäkringen kommer inte att få sin sak prövad. Och det beslutet går inte heller att överklaga till Läkemedelskadenämnden.
– Jag tycker det är ett problem när en patient erbjuds ett läkemedel där medlets producent inte är kopplad till försäkringen. Speciellt när patienten erbjuds den som ett substitut till det läkaren skrivit ut, säger Lena Appelgren ledamot i Läkemedelskadenämnden.
I nämnden har man nyligen avslagit ett ärende där en patient överklagat Läkemedelsförsäkringens beslut att inte ta upp ärendet eftersom producenten inte tecknat försäkringen.
– Man kan inte begära att patienter ska ha kunskap om vad det innebär när man erbjuds ett oförsäkrat läkemedel, menar hon.
De senaste åren har man haft ett 20-tal fall hos Läkemedelsförsäkringen som avvisats med hänvisning till att producenten inte ingår i Läkemedelsförsäkringen. Alla har gällt läkemedel från Krka och Ranbaxy. Det senaste som avvisades gäller en anmälan på ett läkemedel, atorvastatin, från företaget Basic Gmbh som också tillhör de närmare 65 företag som valt att inte vara med i den frivilliga försäkringen.
Alla läkemedelsföretag har däremot en så kallad produktansvarsförsäkring.
– Den har man för att så att säga skydda företaget mot i första hand stämningar. För att som patient få en ersättning därifrån måsta man bevisa att någon betett sig ovarsamt eller att det varit något fel på varan, säger Anders Öhlén, vd vid försäkringen.
För att få ersättning från Läkemedelsförsäkringen behövs inte några bevis för att det skett något fel eller att något var fel på läkemedlet. Anders Öhlén beskriver det som att en patient råkat ut för en läkemedelsolycka.
Eftersom såväl Ranbaxy som Krka ofta har ett lågt pris är deras generiska läkemedel i många fall periodens vara, det vill säga läkemedel som apoteket ska byta till vid generisk substitution. Under november månad är till exempel ett hundratal av deras generika periodens varor.
– Det innebär att vi under vissa perioder kan ha väldigt många patienter som använder en produkt som är sämre försäkrad än konkurrenternas, säger Anders Öhlén.
Problemet uppmärksammades för några år sedan och socialdepartementet tog då fram ett förslag som innebar att bara företag med godtagbar försäkring skulle kunna ingå i förmånen. Men förslaget stötte på patrull, bland annat av EU-rättsliga skäl.
Flera patientorganisationer liksom Läkemedelsförsäkringen reagerade mot att problematiken las i malpåse. Nu har den tagits upp igen och hamnat på utredaren Sofia Wallstöms bord som ett tilläggsdirektiv till den del av hennes utrednings som ska vara klar under våren 2013.
Det här är en mycket perifer del i de flesta människors liv och därför är det orimligt att patienter själva ska ha hålla reda på om läkemedlet är försäkrat eller inte, menar Anders Öhlén.
Håller reda på gör dock Ulf Hellbecher som är ordförande i Läkemedelsskadenämnden. Han ser alltid till att han får ett preparat som ingår i Läkemedelsförsäkringen.
– Ja och det fungerar. Men man får vara på alerten själv. Det är ju inte något apotek självmant upplyser om, säger Ulf Hellbecher.
Enligt dagens regler ska man då som patient betala mellanskillnaden eller stå för hela beloppet själv, beroende på vad som stod på receptet. Farmacevten ska byta till Krka:s blodtrycksmedicin när det är marknadens billigaste, om inte läkaren skrivit på receptet att medlet inte får bytas.
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Fick krka repaglinid som billigare och likvärdig medicin istället för Sandoz. Fick magproblem och lämnade tillbaka medlet. Var väl inte likvärdig vad gäller bulkmedel eller annat? Det räckker tydligen inte att kolla att huvudsubstansen är likvärdig? Dessa ständiga byten en gång i månaden gör det inte lätt för varken läkare eller patienter. Lönar det sig totalt sett?
Åke: Det är bara TLV som fortfarande tycker att det är ett lönsamt system. Såväl patienter, farmaceuter samt läkare tror inte att det lönar sig, framförallt inte när man ser till patienternas välmående som ALLTID borde väga tyngre än alla pengar.
Men TLV tycker inte att vårat tyckande är motivering nog för att förändra något som inte fungerar och ser inget behov av att göra en utredning för att bekräfta det vi talar om för dom hela tiden.
Jag läste till farmaceut för att få hjälpa människor att må bättre. Istället går min arbetstid åt till att förklara för kunden varför krka och sandoz är samma sak trots att förpackning, pris, utseende och smak skiljer dom åt. När den ena dessutom inte ens ger dig någon försäkring men du ändå måste betala extra och troligen vänta en till två dagar för att få den andra…då tycker att jag att TLV har gjort ett regelverk som förstör mitt jobb istället för att underlätta det.
Fram för fler idéer som ser till patientens bästa!!!