Carina Jansson omvaldes till ordförande för Farmaciförbundet på förbundsmötet i veckan. Även vice ordförande Gunilla Andersson blev återvald för den kommande treårsperioden. Nya ledamöter i styrelsen är Katarina Åberg, Inga-Lill Nilsson, och Britten Hallenborg. Kvar från förra perioden sitter ledamöterna Gunilla Larsson Ulrika Hasskvist.
Under förbundsmötet har förbundet bland annat diskuterat dagens system med kreditprövning och delbetalning för kunder som köper läkemedel. I ett uttalande kritiserar man systemet och kräver att regeringen ska lägga fram ett förslag om att inrätta ett nationellt delbetalningssystem utan kreditprövning som är lika, oavsett vilken apoteksaktör en person hämtar ut sitt läkemedel hos.
Annons
Home 2011
Årlig arkivering 2011
Ordförande sitter kvar
EMA granskar risker efter kärnkraftsolycka
EMA har inlett samarbeten med både japanska och andra kontrollmyndigheter för att bedöma riskerna för att läkemedel tillverkade i Japan är radioaktiva. EMA skriver på sin hemsida att företag som har marknadsföringstillstånd för en produkt är de som bär ansvaret för att kvalitén och säkerheten för produkten är god.
Efter kontakter med japanska tillverkare har EMA gjort bedömningen att risken för radioaktiv smitta i japanska läkemedel är mycket låg.
Lif kritiserar resonemang om särläkemedel
Tidigare i veckan riktade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, SKL, hård kritik mot läkemedelsindustrin. Kritiken handlade om att industrin tar ut orimligt höga priser för läkemedel riktade mot sällsynta sjukdomar och på så sätt utövar utpressning mot betalarna.
Nu svarar branschorganisationen Lif:s vd Anders Blanck på kritiken. I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver han att sjukvårdens kostnader för läkemedel stadigt minskar i Sverige till följd av den generiska konkurrensen. Men i sitt utspel fokuserar TLV och SKL på enskilda nya och dyrare läkemedel menar Anders Blanck.
TLV och SKL har bland annat anmärkt på att en del av de preparat som klassas som särläkemedel, något som enligt EU:s regelverk innebär vissa fördelar, innehåller substanser som funnit länge och därför inte inneburit några höga utvecklingskostnader. Som svar på detta skriver Anders Blanck att det som företagen får stöd för är att dokumenterar en substansen för en sällsynt sjukdom, något som också är kostsamt.
I artikeln efterlyser han också en genomgripande översyn av Sveriges system för subventionering av läkemedel som han menar har uppenbara brister.
Klart med ny vd för Sveriges Farmacevtförbund
Idag är hon chefsfarmacevt på Ica:s Cura apoteket men från och med den 1 augusti blir Kristina Niemi ny vd och förbundsdirektör för Sveriges Farmacevtförbund efter ett beslut från styrelsen. Hon tar över efter Lennart Axelsson som lämnade uppdraget tidigare i vår för att bli vice vd för Boots Farmacevtföretagarna AB.
Kristina Niemi har tidigare arbetat inom Apoteket AB där hon bland annat varit chef för Specialstöd Kunskap och chef för enheten för Läkemedelsinformation och haft flera uppdrag inom Apo Dos.
Svensk studie pekar på risk med bisfosfonater
Läkemedel med bisfosfonater används för att behandla benskörhet, osteoporos. De verkar genom att inaktivera de celler som bryter ner ben och minkar på så sätt risken att benskörheten leder till frakturer. Men det har funnits misstankar om att just bisfosfoneterna också kan öka risken för en annan typ av benbrott, vilket svenska forskare nu pekar på att det gör.
Professor Per Aspenberg vid Linköpings universitet är en av dem som har tittat närmre på sambandet. I en studie har han och kollegor tittat på uppgifter från 12 777 kvinnor över 55 år som drabbats av lårbensbrott. Av dessa hade 59 så kallade utmattningsbrott och av dessa hade nära 80 procent behandlats med bisfosfonater. Motsvarande siffra bland obehandlade var 10 procent. Utmattningsbrott uppstår när sprickor i benet inte läks som de ska och kan beror på att bisfosfonaterna också förhindrar en naturlig nedbrytning av ben.
Studien, som publicerats i New England Journal of Medicine, visade också att om kvinnorna slutade ta bisfosfonater så minskade risken att drabbas av benbrott snabbt.
– Det kan tala för att man bör använda bisfosfonater som doseras sällan och att man bör sluta efter några års behandling, säger Per Aspberg i en presskommentar.
Han betonar också att bisfosfonaternas positiva effekt överväger de negativa eftersom de kraftigt minskar risken för frakturer vid osteoporos.
https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1010650
Landsting rekommenderas att inte använda Vpriv
Vpriv är ett nytt läkemedel för att behandla Gauchers sjukdom som marknadsförs av företaget Shire. I veckan fattade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslut om att inte låta medlet ingå i förmånen på grund av det höga priset. Som en följd av detta har landstingens NLT-grupp, som utfärdar rekommendationer om nya läkemedel också gått ut med rekommendationer att Vpriv inte ska användas.
Det finns idag ett annat alternativ, Cerezyme, som ingår i läkemedelsförmånen och som enligt NLT är det som bör användas. Priset för Cerezyme är idag lika högt som det som Vpriv angett i sin ansökan till TLV.
– Vi kommer nu att göra en omprövning även av Cerezyme, sa Gunilla Hulth-Backlund, gd på TLV vid ett seminarium under tisdagen.
Tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, SKL, har de reagerat kraftigt mot trenden att företag som marknadsför särläkemedel sätter orimligt höga priser. I en debattartikel i Dagens Nyheter beskyller de industrin för att utöva utpressning.
– Även om det rör sig om små patientgrupper för varje enskild diagnos så blir det totalt sett väldigt många patienter och en stor kostnad. Om ett läkemedel mot diabetes skulle samma pris som Vpriv skulle pengarna räcka till att subventionera behandling till en procent av alla diabetiker, sa Gunilla Hulth-Backlund.
När EU införde särskilda regler för särläkemedel 2002 var syftet att främja innovation på behandlingen till sällsynta sjukdomar. Reglerna innebär bland annat att företagen för marknadsexklusivitet i tio år och att de befrias från vissa avgifter. Enligt Göran Stiernstedt chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL har antalet särläkemedel ökat kraftigt de senaste åren.
– Ett problem är att det i vissa fall handlar om redan befintliga preparat som kan ha tillverkats på licens under många år. När ett företag sedan ansöker om att få det registrerat som särläkemedel kan man diskutera innovationsgraden och vilka ekonomiska satsningar som de har gjort för att ta fram det. Reglerna behöver helt enkelt ses över.
Enligt TLV och SKL pågår diskussioner både inom EU-kommissionen och i Sverige med att ändra regelverket kring särläkemedel, bland annat inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin. Men att de redan nu vill sätta ner foten och belysa problemet.
Från den svenska läkemedelsindustrin har man reagerat med förvåning. I ett pressuttalande skriver branschorganisationen Lif att de inom ramen för arbetet med läkemedelsstrategin har påpekat att de vill ha en översyn av hela systemet för subvention av läkemedel.
Apotekspersonal hinner inte med rådgivning
Många apoteksanställda tycker att arbetsmiljön har försämrats efter omregleringen. Nästan 60 procent upplever att de inte hinner ge kunderna en bra rådgivning enligt en undersökning som gjorts av Farmaciförbundet. Enkäten har besvarats av 1062 medlemmar mellan den 14 mars och 5 april i år.
Ordförande Carina Jansson är orolig överutvecklingen.
– Det fanns arbetsmiljöproblem före omregleringen men det vi ser är att utvecklingen går åt fel håll och att de brister som kommit fram riskerar att drabba konsumenterna.
Carina Jansson tycker att det är dags att kraftsamla tillsammans med arbetsgivarna för att förbättra arbetsmiljön. Bristerna drabbar enligt förbundet inte bara dem som arbetar utan även konsumenterna. Ett exempel är att bland de som jobbar med att ge råd om läkemedel uppger 57 procent att de inte hinner ge bra sådan och 20 procent att de är oroliga för att recepthanteringen inte har gått rätt till.
Av de som svarat uppger 28 procent att de är oroliga för att inte orka med sitt jobb i framtiden. Av de som har lider av hälsorelaterade problem svarar 84 procent att de tror att det beror på arbetssituationen.
Utifrån undersökningen har Farmaciförbundet tagit fram ett antal förslag som syftar till att förbättra arbetsmiljön. Till exempel vill man att arbetsgivarna ska öka medarbetarnas delaktighet, erbjuda kompetensutveckling och genomföra regelbundna hälsokontroller.
Farmaciansvarig till Bromma
Vill du vara med och bygga framtidens apotekskedja?
Apotek Hjärtat är med över 250 apotek och ca 2 500 anställda den största fristående apotekskedjan. Bolagets årliga omsättning är ca. 7,5 miljarder SEK. Apotek Hjärtats huvudägare är riskkapitalbolaget Altor. Tillsammans med medarbetare och kunder utvecklar vi framtidens apotek. Vår ambition är att ge varje kund bättre hälsa och välbefinnande samt en trygg och säker läkemedelshantering.
Hur nyfiken är Du?
Kommer du ihåg när man var liten och nyfiket vände på en sten i skogen. Vips kryllade det av liv och rörelse. Det var ofta en ganska fascinerande upplevelse. På Apotek hjärtat är vi fortfarande lika nyfikna av oss. Vi vill gärna veta lite mer och vänder på varenda sten för att hitta nya idéer, medarbetare och kunskap. För det är när man är nyfiken och öppen för nya möten, influenser och idéer som de fina möjligheterna dyker upp. Det är när man tänker; ”Undrar vad som händer om man gör så här?” som de intressanta och givande förutsättningarna skapas.
Nyfiken Farmaceut
Vi söker nu tillökning till vårt apotek i Blackeberg Centrum. Våra öppettider är Mån-Fre 09:30-18:00, Lördag 10-14 och Söndagar Stängt.
Din Utmaning
Som farmaceut på Apotek Hjärtat arbetar du omxäxlande med receptservice, egenvård, professionell rådgivning och försäljning.
Det här söker vi hos dig
Vi söker Dig som är legitimerad apotekare eller receptarie med stort intresse för farmaci. Du trivs med att arbeta i team och drivs av att leverera service utöver det vanliga -anpassat till varje kunds behov, samt av att tillsammans verka för att nå uppsatta mål. Vi erbjuder dig ett jobb i ett företag som utvecklas och växer. Detta medför många utvecklingsmöjligheter för dig samt att vi förväntar oss att du är flexibel, gillar utmaningar och är nyfiken!
För att våra medarbetare ska kunna utvecklas tillsammans med oss har vi tydliga karriärvägar, regionala och lokala specialistroller och utbildningsprogram.
Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid på 40 h/v. Rekryteringen sker löpande och därav kan tjänsten komma att tillsättas innan sista ansökningsdag.
Vill du ha mer information kontakta gärna: Montaha Sultana, mobil: 0767201073 eller via email: Montaha.Sultana@apotekhjartat.se
Hur nyfiken är Du? Det är vi väldigt nyfikna på! Välkommen in med din ansökan redan idag!
Waran lika bra som nykomlingar mot stroke
Idag är behandling med Waran (warfarin) standardbehandling för att förebygga stroke hos patienter som lider av förmaksflimmer. Ett antal nya preparat som syftar till att ha samma effekt finns i utvecklingsfas och ett av de som snart förväntas bli godkänt för den indikationen är Pradaxa med den aktiva substansen dabigatran.
Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har nu granskat det vetenskapliga underlaget för dessa båda behandlingar vad gäller att förebygga stroke. Deras slutsats är att det sammantaget inte finns några entydiga fördelar med att behandla patienter med dabigatran jämfört med warfarin. En förutsättning för slutsatserna är att warfarindoseringen är väl inställd, något som kräver täta kontroller av vården.
Däremot skiljer sig preparaten åt i fråga om biverkningar och risken att drabbas av hjärnblödning av mindre bland dem som behandlas med dabigatran. I rapporten skriver man också att det kan finnas patienter där dabigatran är ett bättre alternativ, till exempel de som är svårinställda på warfarin.
När det kommer till kostnadseffektivitet är warfarin det mest förmånliga enligt rapporten, baserat på en jämförelse av centra där kontrollen av warfarindoseringen håller hög kvalitet. SBU peka på att ett problem som skulle kunna uppstå i framtiden om patientunderlaget på waranmottagningarna sjunker i framtiden finns risken att kvalitén och servicenivån försämras.
Idag är Pradaxa godkänt för att förebygga venösa blodproppar vid höft- och knäledsoperationer. EU:s vetenskapliga kommitté för humanläkemedel har rekommenderat att indikationen utökas till att omfatta förebyggande av stroke och systemisk blodpropp hos vuxna med förmaksflimmer. Innan detta börjar gälla måste ett beslut fattas av EU-kommissionen.
Lyckat att låta apotekare skriva ut Tamiflu
Som en tillfällig lösning i samband med utbrottet av H1N1 fick norska farmacevter under hösten 2009 sälja Tamiflu utan recept. Slutsatserna i en rapport är att det var en lyckad lösning.
Tillgängligheten ökade och samarbetet mellan hälsovårdsmyndigheterna och apoteksbranschen fungerade smidigt enligt rapporten.
Om det här kan vara en permanent möjlighet är något som utredaren inte tar ställning till. Men slutsatsen är att lösningen mycket väl kan komma att användas igen.
Teva köper Cephalon
På måndagen meddelade israeliska Teva att de försvärvar det internationella läkemedelsföretaget Cephalon. Enligt ett pressmeddelande betalar Teva 6,8 miljarder dollar i kontanter. Cephalon är ett biotechföretag som utvecklar produkter inom områdena smärta, CNS och cancer.
Teva motiverar köpet med att Cephalon har en stark portfölj med omkring 30-talet produkter i sena kliniska faser liksom en mindre del generiska produkter som kommer att komplettera Tevas egna. Senast i april avvisade Cephalon ett bud från Valeant Pharmaceuticals om 5,7 miljarder dollar.
Särläkemedlen är orimligt dyra
I artikeln liknar TLV:s generaldirektör Gunilla Hulth-Backlund och Göran Stiernstedt på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting med utpressning. När ett företag fått en produkt godkänd som särläkemedel utnyttjar man det till att begära ett ofta helt orimligt pris för produkten, anser de två.
Eftersom behandlingen ofta är den enda som finns tillgänglig för en patientgrupp blir det i princip omöjligt för medlemsländerna i EU att säga nej till det begärda priset, då svårt sjuka riskerar att inte får den behandling som nu finns, argumenterar de två.
I artikeln ger skribenterna det nyligen godkända särläkemedlet Vpriv mot enzymbristsjukdomen Gaucher som exempel. Det pris företaget Shire begärt för särläkemedlet är så högt att det inte kan beviljas inom ramen för svensk lagstiftning, det vill säga när priset ska vägas mot nytta, menar Gunilla Hulth-Backlund och Göran Stiernstedt.
Läkemedlet Vpriv som enligt det begärda priset skulle kosta 4,7 miljoner kronor per patient skulle totalt sälja för 140 miljoner kronor per år om cirka 30 patienter i Sverige skulle behandlas med medlet.
Eftersom antalet särläkemedel kraftigt ökar skulle de 20 miljarder kronor som idag används till subvention av läkemedel bara räcka till att behandla 4 000 människor om året i Sverige, enligt de två skribenternas exempel.
Borde jag som apotekare inte fundera på det här?
Jag kan inte direkt minnas några långa utläggningar om vetenskapsteori från apotekarprogrammet. Det som ingick fokuserade mer på vetenskapliga metoder än teorier, medan filosofikursen på gymnasiet som jag minns det främst hade fokus på olika filosofers liv och leverne. Min illa underbyggda uppfattning, om jag ens funderat på det, har nog varit att naturvetare per automatik är positivister, det vill säga att de utgår från att all vetenskap ska vara logisk. Som doktorand inom folkhälsovetenskap har vetenskapsteori plötsligt blivit avsevärt mycket viktigare, det ska ju in i kappan (gubevars). Alltså blir jag mer eller mindre tvungen att fundera över frågor som: Vad är egentligen kunskap? Hur utvecklas ny kunskap? Varför söker vi kunskap? Finns det en mätbar »sanning«? Hur kan man dra slutsatser om exempelvis kausala samband som i mina studier mellan läkemedel, sjukdomar orsakade av läkemedel och kostnaderna för att behandla dessa sjukdomar?
Eftersom jag själv kommer från den naturvetenskapliga traditionen, där så mycket som möjligt ska visas med statistiska beräkningar, så blev det lite av ett uppvaknande. Det pågår en strid mellan forskare som arbetar med kvalitativ respektive kvantitativ forskning, där den kvalitativa sidan försöker få acceptans för sina forskningsresultat medan den kvantitativa sidan kanske egentligen inte riktigt har uppfattat att det finns en andra sida än. Problematiken blir uppenbar exempelvis i samband med införandet av evidensbaserad medicin, eftersom detta konstigt nog blivit liktydigt med behandlingar där effekt visats genom kliniska prövningar och metaanalyser. Var tog »beprövad erfarenhet« vägen, och vad göra när det inte är rimligt att genomföra kliniska prövningar av etiska skäl (som biverkningsstudier)? Kanske handlar striden också mycket om forskningsmedel och publikationsutrymme, om bidragsgivare kräver en tydlig relevans för utvecklingen av evidensbaserad medicin så blir det svårt för induktiva studier att ens söka pengar. Samtidigt kan man diskutera om det verkligen finns någon kvalitativ och kvantitativ forskning, är det inte egentligen bara olika typer av data: bokstäver och siffror?
Jag vill efterlysa ett nytt vetenskapsteoretiskt paradigm. För mig känns det naturligt med en i alla fall teoretiskt sett mätbar sanning, som man dock i praktiken aldrig uppnår på grund av metodologiska svagheter och otillräcklig kunskap (och ju mer artiklar jag läser desto fler svagheter verkar jag upptäcka). Trots den här positiva inställningen till en »sanning« är kanske steget inte så långt till Karl Poppers teorier, men först måste jag nog göra upp med mina förutfattade meningar om hans falsifieringkriterie. Tanken är ju inte att identifiera det berömda »undantaget som bekräftar regeln«, utan att identifiera bra metoder för att förkasta de teorier som är felaktiga, att försäkra sig om att hitta eventuella undantag. Det går alltså aldrig att bevisa att en teori är »sann«, men genom att efter hand identifiera undantagen och utveckla allt bättre teorier, så når vi allt närmare sanningen. Sanning blir alltså ett strävansmål.
I och med Bologna-processen ökar kraven på studenterna. Det finns ett ungefärligt antal poäng vetenskapsteori som krävs för kandidat- respektive masterexamen. Kanske kommer framtidens farmacevter känna sig lika hemma i den ontologiska och epistemologiska debatten som jag gjorde på studentkåren? Fast kanske är den här inget jag som naturvetare ska fundera över, jag kanske borde lämna det till några »kvalitativa« forskare?
Mottagning letar efter fel medicin
En av de första patienterna är en äldre kvinna. Hon har sedan många år bland annat behandlats med det retbarhetsnedsättande läkemedlet Durbis retard. Oklart varför. Men nu har hon och hennes läkemedelsbehandlingar blivit föremål för teamet på den nyöppnade Läkemedelsmottagningen. Här på mottagningen arbetar två apotekare som delar på en tjänst och tre läkare som delar på en knapp halvtid och de har precis installerat sig i Minnesmottagningens lokaler på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Patienten som under många år, ingen vet hur länge, behandlats med det potenta läkemedlet fångades upp av det nya vårdteamet efter en inläggning på kirurgavdelningen på grund av blödande magsår orsakat av NSAID. På kirurgen åtgärdades magsåret med magsårsantibiotika och protonpumpshämmare, Nexium HP, och sedan var det klart för hemgång. De övriga läkemedelsbehandlingarna och ett labbtest som visade på mycket förhöjda kreatininvärden och låga kaliumvärden ledde inte till något agerande från avdelningen. Det har blivit en av de första uppgifterna för det nya vårdteamet.
– Äldre patienter med en problemfylld och omfattande läkemedelsterapi där det tycks som ingen riktigt har ansvaret för läkemedelsbehandlingen, de är vår målgrupp, säger Ulrika Gillespie. Hon är apotekare och verksamhetsutvecklare och en av de som deltagit i projekteringen av den nya mottagningen.
– Man kan väl beskriva målgruppen som patienter som egentligen inte är färdigbehandlade innan det är dags för utskrivning. Med de korta vårdtiderna på sjukhuset finns det ofta inte tid för en ordentlig läkemedelsgenomgång, fyller Henrik Toss, internmedicinare och kardiolog och en av de tre läkarna i teamet, i.
– På ortopeden spikar man ihop höften, men har kanske inte tid att fundera över eller ta ställning till om fallet kan bero på patientens låga blodtryck på grund av medicineringen, förtydligar apotekaren Maria Swartling.
Visionen med mottagningen är förstås att minimera de olämpliga behandlingarna och tanken är att patienterna ska remitteras hit från såväl slutenvården som akutavdelningar och primärvård.
– Men nu under våren och innan verksamheten blivit känd kommer patienterna via apotekarstudenter som praktiserar på sjukhusavdelningar, säger Maria Swartling som på sin andra halvtid är lärare på universitetet.
Det speciella, förutom att det är en helt läkemedelsfokuserad mottagning, är att vårdteamet består av apotekare och läkare med apotekarna i huvudrollen.
Det är apotekaren som gör den första intervjun med patienten och går igenom vilka läkemedel patienten har och vilka man använder, såväl receptbelagda som OTC och naturläkemedel. Det tillsammans med relevanta fakta från journaler blir en läkemedelsgenomgång där tveksamma indikationer, effekter eller misstänkta biverkningar sammanställs och sedan diskuteras med läkare.
– Vi tar också kontakt med specialister och vi kan använda oss av kliniska farmakologer som konsulter när det behövs, säger Ulrika Gillespie.
Vid patientbesöket är både apotekaren och läkaren med och det är apotekaren som ska stå för uppföljningen. Men det är förstås läkaren som ansvarar för förskrivningen och förändringar av den. Ett första besök och kanske ett eller två besök till räknar man med att patienten ska göra på mottagningen.
Vårdteamet har precis haft en genomgång av patienten som kom in för blödande magsår. Den digra medicinlistan, doseringar, indikationer, labbsvar, journaler och specialisten som en gång satte in medlet, har kontaktats.
– Jag måste säga att efter den här genomgången så finns det nog mer att göra än jag kanske hade tänkt mig, sammanfattar Henrik Toss.
Samtidigt understryker han, liksom läkarkollegorna Åke Schwan, distriktsläkare och informationsläkare för läkemedelskommittén, och Christina Mörk, geriatriker och ortoped, att det är ett privilegium att på det här sättet få tid att utvärdera och noggrant gå igenom en patients totala behandling.
– Vi läkare är bra på att sätta in läkemedel och att höja doseringar, men när det kommer till att utvärdera eller sätta ut mediciner är vi generellt osäkrare. Att göra en sådan här läkemedelsrond tillsammans med apotekare och kollegor gör att man kan tränga in djupare och byta erfarenheter och synpunkter jag som distriktsläkare sällan hinner med. Här är ju uppgiften att vara just läkemedelsfokuserad, sammanfattar Åke Schwan.
– Det har vi ju sett tidigare att arbetet i team med apotekare förbättrar vården. Apotekarna hänger med när det gäller interaktioner och har nya kunskaper om sådant som ibland drunknar i all den information vi läkare får, fyller Henrik Toss på.
Henrik Toss, som är ny ordförande i läkemedelskommittén och Ulrika Gillespie är två av namnen bakom en studie som tidigare visat att man genom att integrera apotekare i vården på en avdelning betydligt minskar de läkemedelsrelaterade inläggningarna.
Bland annat som ett resultat av studien arbetar idag ett tiotal apotekare integrerat i sjukvården i Uppsala län, de flesta på de akutmedicinska enheterna. Uppbyggnaden av en speciell Läkemedelsmottagning kan ses som en utveckling av det arbetet. Initiativet togs av Eva-Lena Sjöö, chefsläkare i primärvården, och Urban Säfwenberg, klinikchef för akutmedicin, i slutet av 2009 som tillsatte en projektgrupp med bland andra Ulrika Gillespie. Något liknande den här mottagningen finns inte i Sverige, förutom en utsättningsmottagning i Eksjö som för tillfället inte är igång. Här hade man efter ett år minskat antalet läkemedel med 30 procent hos patienterna som skulle ha mer än 14 läkemedel för att få hjälp. Men på den mottagningen fanns inte apotekare med i teamet.
Att teamet på Akademiska är entusiastiska går inte att ta miste på.
– När jag läste om mottagningen ville jag direkt vara med, säger Christina Mörk som tidigare har arbetat med läkemedelsgenomgångar på äldreboende.
– Arbetet på Läkemedelsmottagningen hoppas vi ska utvecklas till ett kunskapscentrum för den övriga vården.
Men det är i framtiden. Nu handlar det om att få rullning på verksamheten. Och göra en plan och förslag att presentera för patienten som av oklar anledning behandlas med Durbis. Det är ett arytmika som idag används mycket sällan eftersom det kan utlösa allvarliga arytmier, särskilt om patienten har saltrubbningar i blodet och speciellt känsliga tycks kvinnor vara.
– För det första är det så antikolignert att äldre personer i princip inte ska ha sådana läkemedel och i det här fallet tycks det knappt finnas en relevant indikation, säger Henrik Toss.
– Om det sätts in ska det följas upp av en specialist och någon sådan tycks hon i alla fall inte ha träffat de senaste fem åren, enligt dokumentationen.
Idag lutar det mot att Durbis sätts ut.
Magnus Bäck fann inflammation bakom aortastenos
Vid inflammatoriska tillstånd som ledgångsreumatism och astma bildas substanser, till exempel cytokiner, som bidrar till den inflammatoriska processen. Men flera av dessa substanser kan även bidra till utveckling av åderförkalkning. När dessa substanser påverkar blodkärlens celler börjar de uttrycka receptorer för en så kallad leukotrien, LTB4, vilket gör att de skickar signaler som förstärker inflammationen.
Nu har forskare vid Karolinska institutet visat att inflammation kan vara en orsak till utvecklingen av aortastenos som är den vanligaste hjärtklaffssjukdomen och orsakas av en förkalkning av hjärtklaffen. I en studie, som publicerades i tidskriften Circulation, har docent Magnus Bäck och medarbetare visat på förekomsten av leukotriener i förkalkade hjärtklaffar. Det har de gjort genom att studera hjärtklaffar från opererade patienter.
Aortastenos är en sjukdom som främst drabbar äldre, men som även kan bero på ett medfött klaffel och sjukdomen behandlas idag genom att den sjuka klaffen opereras bort.
– Vi tror att det finns stora förutsättningar för att antileukotriener skulle kunna utgöra en framtida behandling av aortastenos. För de ofta äldre patienterna skulle det betyda mycket om man kunde bromsa sjukdomen så mycket att de inte behöver opereras, säger Magnus Bäck.
– Idag används läkemedlen vid behandling av astma och fördelen är naturligtvis att det är ett läkemedel som redan är godkänt, tillägger han.
Tidigare har forskargruppen hittat receptorn för leukotrien B4 i åderförkalkade artärer vilket befäster att det finns stora likheter mellan åderförkalkning och aortastenos. Men statiner, som används för att förebygga åderförkalkning, har dock visat sig verkningslösa mot förkalkning i hjärtklaffen vilket visar att det också finns skillnader.
– Det betyder att man sannolikt har en större inflammatorisk komponent vid aortastenos än vid åderförkalkning. Därför räcker det inte med att sänka kolesterolet för att påverka aortastenosen utan man måste nog gå in mer specifikt på själva inflammationen, säger Magnus Bäck.
Peter Savolainen om att göra rekordsnabba DNA-analyser
Hittills har forskare varit begränsade till att köra ett fåtal DNA-prov i taget till en kostnad om 100 000 kronor varje gång. Nu har ni tagit fram en metod som kan kapa kostnaden per provsvar avsevärt. Det är till och med världsrekord i antal prover körda i en enda DNA-sekvens, stämmer det?
– Ja det stämmer, ingen annan har lyckats analysera så här många prover i en enda körning. I stället för att analysera 10 eller 100 prover har vi kunnat analysera 5?000 samtidigt. Det innebär också en sänkt kostnad från 10?000 kronor per prov till runt 20 kronor provet.
Hur kom ni på idén?
– Vi såg att dagens DNA-analystekniker är underutnyttjade när det gäller kortare sekvenser som en gen och när många prover ska köras samtidigt. Vi tänkte att det måste finnas ett sätt att effektivisera processen.
Hur gick ni till väga?
– Tillsammans med min kollega Afshin Ahmadian har jag utvecklat en metod som går ut på att märka varje prov med en unik streckkod och på så sätt kan alla prover blandas i ett provrör och analyseras samtidigt utan att blandas ihop.
– Rent praktiskt fördelas proverna på plattor med 96 positioner. Varje prov märks upp med en DNA-streckkod för den position på plattan de har och ytterligare en kod för vilken platta de finns på. Genom den dubbla märkningen ökar antalet möjliga kombinationer med nästan 100 gånger. Framöver kommer vi nog att kunna skala upp metoden ytterligare för att kunna analysera ännu fler prover.
I vilka sammanhang har man nytta av den nya tekniken?
– Inom den medicinska grundforskningen finns många applikationer, men också för kliniska tillämpningar och diagnostik. Det kommer att få stor betydelse för DNA-forskningen. Redan nu, innan metoden är officiell, finns flera projekt på Science for Life Laboratory som står i kö för att använda metoden.
– Ett exempel är cancerforskningen där det är en fördel att kunna sekvensera samma gen för flera tusen människor och där det är viktigt att kunna se vilka celler och gener som är involverade i cancern. Metoden kan också bli en resurs för sjukhus som behöver analysera prover från många olika patienter.
– En annan tillämpning är vid organtransplantation där det krävs många DNA-analyser för att kunna bygga upp en databas där man kan matcha organdonatorer med mottagaren av transplantatet.
Hur är det med läkemedelsforskningen?
– I förlängningen har läkemedelsforskare nytta av metoden, men de första projekten som ska starta upp nu är medicinsk grundforskning. Man kanske vill veta vilka gener som uttrycks i olika typer av celler, till exempel vilka som uttrycks i huden, i blod, i hår och så vidare. Sammanlagt blir det en massa celltyper och om man också vill jämföra olika individer blir det tusentals prover. Då har man naturligtvis stor användning av vår metod.
Var det din egen forskning på hundens ursprung som visade på behovet?
– Ja det kan man säga. Vi behöver en metod för att köra DNA-sekvenser storskaligt och det har inte funnits tidigare. I det här fallet hade vi ungefär 5?000 prover från hund och vi ville titta på en immunförsvarsrelaterad gen på ett enkelt och snabbt sätt.
– Frågeställningen kan ju betraktas som medicinsk grundforskning genom att man vill undersöka den genetiska variationen för en specifik gen. Men i det här fallet var det alltså en veterinärmedicinsk utgångspunkt.
– Så det var behovet som styrde oss in på projektet. Det i sin tur ledde till den pilotstudie som nu har publicerats i tidskriften PLoS ONE.