Magnus Bäck fann inflammation bakom aortastenos

Vid inflammatoriska tillstånd som ledgångsreumatism och astma bildas substanser, till exempel cytokiner, som bidrar till den inflammatoriska processen. Men flera av dessa substanser kan även bidra till utveckling av åderförkalkning. När dessa substanser påverkar blodkärlens celler börjar de uttrycka receptorer för en så kallad leukotrien, LTB4, vilket gör att de skickar signaler som förstärker inflammationen. […]

2 maj 2011, kl 17:30
0

Vid inflammatoriska tillstånd som ledgångsreumatism och astma bildas substanser, till exempel cytokiner, som bidrar till den inflammatoriska processen. Men flera av dessa substanser kan även bidra till utveckling av åderförkalkning. När dessa substanser påverkar blodkärlens celler börjar de uttrycka receptorer för en så kallad leukotrien, LTB4, vilket gör att de skickar signaler som förstärker inflammationen.

Nu har forskare vid Karolinska institutet visat att inflammation kan vara en orsak till utvecklingen av aortastenos som är den vanligaste hjärtklaffssjukdomen och orsakas av en förkalkning av hjärtklaffen. I en studie, som publicerades i tidskriften Circulation, har docent Magnus Bäck och medarbetare visat på förekomsten av leukotriener i förkalkade hjärtklaffar. Det har de gjort genom att studera hjärtklaffar från opererade patienter.
Aortastenos är en sjukdom som främst drabbar äldre, men som även kan bero på ett medfött klaffel och sjukdomen behandlas idag genom att den sjuka klaffen opereras bort.
– Vi tror att det finns stora förutsättningar för att antileukotriener skulle kunna utgöra en framtida behandling av aortastenos. För de ofta äldre patienterna skulle det betyda mycket om man kunde bromsa sjukdomen så mycket att de inte behöver opereras, säger Magnus Bäck.
– Idag används läkemedlen vid behandling av astma och fördelen är naturligtvis att det är ett läkemedel som redan är godkänt, tillägger han.

Tidigare har forskargruppen hittat receptorn för leukotrien B4 i åderförkalkade artärer vilket befäster att det finns stora likheter mellan åderförkalkning och aortastenos. Men statiner, som används för att förebygga åderförkalkning, har dock visat sig verkningslösa mot förkalkning i hjärtklaffen vilket visar att det också finns skillnader.
– Det betyder att man sannolikt har en större inflammatorisk komponent vid aortastenos än vid åderförkalkning. Därför räcker det inte med att sänka kolesterolet för att påverka aortastenosen utan man måste nog gå in mer specifikt på själva inflammationen, säger Magnus Bäck.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng