Mottagning letar efter fel medicin

En av de första patienterna är en äldre kvinna. Hon har sedan många år bland annat behandlats med det retbarhetsnedsättande läkemedlet Durbis retard. Oklart varför. Men nu har hon och hennes läkemedelsbehandlingar blivit föremål för teamet på den nyöppnade Läkemedelsmottagningen. Här på mottagningen arbetar två apotekare som delar på en tjänst och tre läkare som […]

2 maj 2011, kl 17:34
0

Annons

En av de första patienterna är en äldre kvinna. Hon har sedan många år bland annat behandlats med det retbarhetsnedsättande läkemedlet Durbis retard. Oklart varför. Men nu har hon och hennes läkemedelsbehandlingar blivit föremål för teamet på den nyöppnade Läkemedelsmottagningen. Här på mottagningen arbetar två apotekare som delar på en tjänst och tre läkare som delar på en knapp halvtid och de har precis installerat sig i Minnesmottagningens lokaler på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Patienten som under många år, ingen vet hur länge, behandlats med det potenta läkemedlet fångades upp av det nya vårdteamet efter en inläggning på kirurgavdelningen på grund av blödande magsår orsakat av NSAID. På kirurgen åtgärdades magsåret med magsårsantibiotika och protonpumpshämmare, Nexium HP, och sedan var det klart för hemgång. De övriga läkemedelsbehandlingarna och ett labbtest som visade på mycket förhöjda kreatininvärden och låga kaliumvärden ledde inte till något agerande från avdelningen. Det har blivit en av de första uppgifterna för det nya vårdteamet.
– Äldre patienter med en problemfylld och omfattande läkemedelsterapi där det tycks som ingen riktigt har ansvaret för läkemedelsbehandlingen, de är vår målgrupp, säger Ulrika Gillespie. Hon är apotekare och verksamhetsutvecklare och en av de som deltagit i projekteringen av den nya mottagningen.
– Man kan väl beskriva målgruppen som patienter som egentligen inte är färdigbehandlade innan det är dags för utskrivning. Med de korta vårdtiderna på sjukhuset finns det ofta inte tid för en ordentlig läkemedelsgenomgång, fyller Henrik Toss, internmedicinare och kardiolog och en av de tre läkarna i teamet, i.
– På ortopeden spikar man ihop höften, men har kanske inte tid att fundera över eller ta ställning till om fallet kan bero på patientens låga blodtryck på grund av medicineringen, förtydligar apotekaren Maria Swartling.
Visionen med mottagningen är förstås att minimera de olämpliga behandlingarna och tanken är att patienterna ska remitteras hit från såväl slutenvården som akutavdelningar och primärvård.
– Men nu under våren och innan verksamheten blivit känd kommer patienterna via apotekarstudenter som praktiserar på sjukhusavdelningar, säger Maria Swartling som på sin andra halvtid är lärare på universitetet.

Det speciella, förutom att det är en helt läkemedelsfokuserad mottagning, är att vårdteamet består av apotekare och läkare med apotekarna i huvudrollen.
Det är apotekaren som gör den första intervjun med patienten och går igenom vilka läkemedel patienten har och vilka man använder, såväl receptbelagda som OTC och naturläkemedel. Det tillsammans med relevanta fakta från journaler blir en läkemedelsgenomgång där tveksamma indikationer, effekter eller misstänkta biverkningar sammanställs och sedan diskuteras med läkare.
– Vi tar också kontakt med specialister och vi kan använda oss av kliniska farmakologer som konsulter när det behövs, säger Ulrika Gillespie.
Vid patientbesöket är både apotekaren och läkaren med och det är apotekaren som ska stå för uppföljningen. Men det är förstås läkaren som ansvarar för förskrivningen och förändringar av den. Ett första besök och kanske ett eller två besök till räknar man med att patienten ska göra på mottagningen.
Vårdteamet har precis haft en genomgång av patienten som kom in för blödande magsår. Den digra medicinlistan, doseringar, indikationer, labbsvar, journaler och specialisten som en gång satte in medlet, har kontaktats.
– Jag måste säga att efter den här genomgången så finns det nog mer att göra än jag kanske hade tänkt mig, sammanfattar Henrik Toss.
Samtidigt understryker han, liksom läkarkollegorna Åke Schwan, distriktsläkare och informationsläkare för läkemedelskommittén, och Christina Mörk, geriatriker och ortoped, att det är ett privilegium att på det här sättet få tid att utvärdera och noggrant gå igenom en patients totala behandling.
– Vi läkare är bra på att sätta in läkemedel och att höja doseringar, men när det kommer till att utvärdera eller sätta ut mediciner är vi generellt osäkrare. Att göra en sådan här läkemedelsrond tillsammans med apotekare och kollegor gör att man kan tränga in djupare och byta erfarenheter och synpunkter jag som distriktsläkare sällan hinner med. Här är ju uppgiften att vara just läkemedelsfokuserad, sammanfattar Åke Schwan.
– Det har vi ju sett tidigare att arbetet i team med apotekare förbättrar vården. Apotekarna hänger med när det gäller interaktioner och har nya kunskaper om sådant som ibland drunknar i all den information vi läkare får, fyller Henrik Toss på.

Henrik Toss, som är ny ordförande i läkemedelskommittén och Ulrika Gillespie är två av namnen bakom en studie som tidigare visat att man genom att integrera apotekare i vården på en avdelning betydligt minskar de läkemedelsrelaterade inläggningarna.
Bland annat som ett resultat av studien arbetar idag ett tiotal apotekare integrerat i sjukvården i Uppsala län, de flesta på de akutmedicinska enheterna. Uppbyggnaden av en speciell Läkemedelsmottagning kan ses som en utveckling av det arbetet. Initiativet togs av Eva-Lena Sjöö, chefsläkare i primärvården, och Urban Säfwenberg, klinikchef för akutmedicin, i slutet av 2009 som tillsatte en projektgrupp med bland andra Ulrika Gillespie. Något liknande den här mottagningen finns inte i Sverige, förutom en utsättningsmottagning i Eksjö som för tillfället inte är igång. Här hade man efter ett år minskat antalet läkemedel med 30 procent hos patienterna som skulle ha mer än 14 läkemedel för att få hjälp. Men på den mottagningen fanns inte apotekare med i teamet.
Att teamet på Akademiska är entusiastiska går inte att ta miste på.
– När jag läste om mottagningen ville jag direkt vara med, säger Christina Mörk som tidigare har arbetat med läkemedelsgenomgångar på äldreboende.
– Arbetet på Läkemedelsmottagningen hoppas vi ska utvecklas till ett kunskapscentrum för den övriga vården.

Men det är i framtiden. Nu handlar det om att få rullning på verksamheten. Och göra en plan och förslag att presentera för patienten som av oklar anledning behandlas med Durbis. Det är ett arytmika som idag används mycket sällan eftersom det kan utlösa allvarliga arytmier, särskilt om patienten har saltrubbningar i blodet och speciellt känsliga tycks kvinnor vara.
– För det första är det så antikolignert att äldre personer i princip inte ska ha sådana läkemedel och i det här fallet tycks det knappt finnas en relevant indikation, säger Henrik Toss.
– Om det sätts in ska det följas upp av en specialist och någon sådan tycks hon i alla fall inte ha träffat de senaste fem åren, enligt dokumentationen.
Idag lutar det mot att Durbis sätts ut.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng