Cancerpreparatet Herseptin (trastuzumab) har fått okej av EU-kommissionen att ges samtidigt med behandling med cytostatika som förebyggande behandling. Den utökade indikationen gäller kvinnor med tidig HER2-positiv bröstcancer.
2006 godländes Herceptin i Sverige för behandling av patienter med tidig HER2-positiv bröstcancer efter kirurgi, cytostatika och strålbehandling. Sedan 2010 är Herceptin är även godkänd för behandling av metastaserad magsäckscancer.
Det är de två pensionärsorganisationerna PRO och SPF som granskat Socialstyrelsens läkemedelsstatistik för 2010. De har tittat på vilka läkemedel som hämtats ut på apotek av personer som är äldre än 80 år. Siffrorna visar att 31,6 procent av de läkemedel som hämtades ut är sådana som enligt Socialstyrelsens rekommendationer inte bör användas vid behandling av äldre.
Sämst ser det ut i Öckerö kommun i Västra Götaland där 50 procent av personerna över 80 år hämtade ut preparat som ansetts vara olämpliga. I Kalix, Nykvarn och Hammarö var andelen 23 procent vilket är den lägsta i landet.
– Det är oacceptabelt att så många äldre patienter får olämpliga läkemedel, säger Lars Nilsson, sakkunnig på SPF.
De läkemedel som tagits upp i granskningen är sådana som enligt Socialstyrelsen bara ska användas om det finns särskilda behov och behandlingen ska följas upp regelbundet. Men enligt SPF och PRO är ett av problemen att läkemedlen ofta ordineras av flera olika läkare. Lars Nilsson anser att en namngiven läkare bör ha det samlade ansvaret för patientens hela läkemedelsanvändning.
Organisationerna vill i en genensam satsning arbeta för att halvera antalet personer över 80 år som får olämpliga läkemedel.
Det var i april i år på ett Doc Morris apotek i Sollentuna som apotekspersonal använde samma nål för blodprov till flera patienter. Vänsterpartisten och riksdagsledamoten Eva Olofsson har i en fråga till socialminister Göran Hägglund undrat vad han tänker ta till för åtgärder för att händelsen med den återanvända nålen på ett apotek inte ska upprepas.
I ett skriftligt svar uppger Göran Hägglund att han anser det ?mycket olyckligt när det inträffar händelser som innebär att människor riskerar att drabbas av allvarliga smittsamma sjukdomar eller komma till skada på annat sätt?. Han skriver också att det inträffade hanteras inom gälland regelverk att Socialstyrelsen är informerad och att en lex Maria-anmälan kommer att lämnas in.
Men Eva Olofsson är inte nöjd med svaret.
– Jag tycker att han svarar genom att beskriva läget som det är nu och inte vad han vill göra för att säkerställa kompetensen, säger hon.
Enligt Eva Olofsson finns det en inbyggs risk i att apoteken nu konkurrerar om kunderna.
– Jag tror att det lätt kan leda till att man vill erbjuda nya former av tjänster. Man måste fundera över vilka typer av kompetenser som ska krävas på apoteken så att detta inte upprepas.
I studien, som finansierats av Astrazeneca, ingick 554 patienter med Gastroesofageal refluxsjukdom. Sjukdomen innebär att den övre magmunnen inte stängs helt vilket gör att magsyra kommer ut i matstrupen.
Patienterna, som var mellan 18 och 70 år, slumpades till att antingen få 20 eller 40 mg av protonpumpshämmaren esomeprazol dagligen eller genomgår titthålskirurgi. Efter fem års uppföljning var 92 procent i esomeprazolgruppen symptomfria liksom 85 procent av de som opererats. Bland de som fått läkemedelsbehandling var halsbränna och sura uppstötningar vanligare medan de opererade patienterna i högre grad drabbades av illamående och gaser i magen efter fem år.
Bakom studien, som publicerats i JAMA, ligger bland andra svenska forskare från Astrazeneca och Karolinska sjukhuset.
Motivet med den nationella IT-strategin som inleddes 2006 är att olika vårdinstanser på ett enkelt sätt ska kunna få tillgång till den patientinformation den behöver. Staten och kommunerna har därför arbetat med att möjliggöra för olika delar av vården att komma åt patientuppgifter, som till exempel information om läkemedel, mellan olika landsting såväl som mellan kommun och landsting.
Men när Riksrevisionen nu har granskat arbetet är man inte helt nöjd med insatserna. Enligt en rapport har IT-strategin genomförts i otakt och möjligheterna att ta del av patientinformation varierar stort i landet. Det råder också viss oklarhet vilka myndigheter som ansvara för vad. Både Socialstyrelsen och Datainspektionen utövar tillsyn över patientens integritet och ansvarsområdena är överlappande menar Riksrevisionen.
Överlag anser Riksrevisionen att de olika samarbetspartnerna inom strategin måste klargöra vem som gör vad och när.
– Överenskommelsen mellan regering, kommuner och landsting bygger på frivillighet vilket innebär att det är upp till varje aktör att genomföra insatserna. Regeringen bör tänka på det när de utformar liknande överenskommelser, säger riksrevisor Gudrun Antemar.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att i en rapport till riksdagen redovisa vilka resultat som nåtts hittills inom IT-strategin och utvärdera om det behövs en tydligare struktur för det fortsatta arbetet. Regeringen uppmanas också att utreda hur utbytet av patientinformation mellan just kommunerna och övrig hälso- och sjukvård kan säkerställas.
För 9,6 miljarder euro kommer japanska Takeda att förvärva Nycomed. Det meddelar de båda företagen i ett gemensamt pressmeddelande på torsdagsmorgonen. Säljaren är ett konsortium av private equityfonder som leds av av Nordic Capital.
De senaste dagarna har det rapporterats om en eventuell affär i media men så sent som på onsdagen dementerade Takeda ryktena. Affären väntas vara klar inom fyra månader. I köpet ingår inte Nycomeds amerikanska verksamhet inom dermatologi, enligt pressmeddelandet.
Roche och Merck, MSD i Sverige, har ingått ett avtal om att samarbeta kring både utveckling av nya preparat mot hepatit C liksom marknadsföringen av Mercks boceprevir. Enligt ett pressmeddelande från Roche kommer de att marknadsföra boceprevir som en del i en kombinationsbehandling, med början i USA. Roche kommer bland annat att inkludera boceprevir när de marknadsför sin egen produkt Pegasys (peginterferon alfa-2a).
Boceprevir godkändes nyligen av amerikanska FDA och en ansökan ligger också inne hos den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.
I två aktuella studier har forskare vid Karolinska institutet tittar på behandling och överlevnad hos patienter som drabbats av någon form av kronisk myeloproliferativ blodsjukdom. Begreppet är ett samlingsnamn för blodsjukdomar som bland annat innebär en ökad risk för blodproppar och blödningar. För att minska dessa symptom ges idag behandling med cellgifter och eller radioaktivfosfor ges.
Just cellgiftsbehandlingen har misstänkts leda till en ökad risk att utveckla akut leukemi. I en fall-kontrollstudie tittade forskarna på patienter med myeloproliferativ sjukdom och jämförde de som utvecklat akut leukemi med de som inte gjort det. Deras slutsats är att det är sjukdomen i sig som ökar risken att utveckla leukemi och inte cellgiftsbehandlingen.
I den andra studien undersökte forskaran överlevnaden för patienter med kronisk myeloisk sjukdom, KML. Där finns idag en enda behandling som kan bota sjukdomen vilket är transplantation av blodstamceller, vilket inte är ett alternativ för alla patienter. Sedan 2001 ges även läkemedlet imatinib för att sakta ner sjukdomsförloppet. I studien tittade man på alla fall av KML mellan 1973 och 2008, totalt 3173 personer.
Mellan 1973 och 1979 ledde sjudomen till en ökad dödlighet på 80 procent jämfört med normalbefolkningen. Mellan 2001 och 2008 var motsvarande siffra 20 procent. Samtidigt ökade användningen av imatinib från 40 till 84 procent mellan 2002 och 2006.
Båda studierna har publicerats i Journal of Clinical Oncology.
Efter ett utbrott av påssjuka i Kanada under 2009 och 2010 har forskare tittat på uppgifter om insjuknande och vaccinationsgrad. Genomgången, som publicerats i Canadian Medical Association Journal, visade att omkring 75 procent av de som insjuknat i påssjuka antingen inte hade vaccinerat sig alls eller tagit en dos av MPR-vaccinet. Vaccinet är ett kombinationsvaccin som skyddar mot mässlingen, påssjuka och röda hund.
Särskilt var ungdomar i åldrarna 15 till 24 utsatta eftersom påssjuka i den åldern kan leda till sterilitet hos män. En stor del av dessa hade bara fått en dos eftersom det var det som rekommenderades i Kanada när de var små.
Baserat på uppgifterna från det senaste utbrottet drar forskarna slutsatsen att skyddet av två doser av MPR-vaccinet ligger någonstans mellan 66 och 88 procent beroende på vilken åldersgrupp man tittar på. För de som fått en dos var effektiviteten mellan 49 till 80 procent.
I Sverige är rekommendationen av MPR-vaccin två doser, en vid 18 månader och en mellan 6 och 8 år.
Läkemedelsverket är nu klara med förslaget om ett nationellt substansregister.
? Med ett nationellt register får vi en rikslikare för hur man benämner substanserna på svenska, säger Anna Dahlin, på Läkemedelsverket.
Önskemål om ett sådant register har varit upp till diskussion tidigare, men nu har alltså Läkemedelsverket på regeringens uppdrag tagit fram ett förslag. I NPL, Nationellt Produktregister för Läkemedel är till exempel substanserna på engelska.
Myndighetens förslag är att registret ska innehålla de aktiva substanserna i läkemedel, även sådana som ingår i till exempel licensläkemedel och lagerberedningar. Men också en del hjälpämnen som har en känd överkänslighetsproblematik anser Läkemedelsverket bör finnas med i registret.
Substansregistret ska enligt förslaget finnas tillgängligt som en nedladdningsbar fil och som en tjänst på internet. Det gör det möjligt för andra att utveckla tjänster med hjälp av informationen.
Läkemedelsverket blir enligt förslaget den myndighet som ansvarar för kvalitetssäkring och information. Men det ska vara möjligt för användarna, som främst är sjukvården och apoteksaktörerna, att föreslå nya substanser, synonymnamn eller andra förändringar via webbtjänsten.
Kiwi slår såväl apelsiner som mandariner, äpplen och grapefrukt när det gäller nivåer av antioxidanter.
Gul kiwi ligger i topp vad gäller innehållet av antioxidanter följt av den gröna, enligt forskning vid Teikyo Universitet i Tokyo. I invitro såg forskarna att kiwi innehöll mer antioxidanter än de andra frukterna
I studien ingick försökspersoner som varje dag åt tre kiwier varefter deras nivåer av antioxidanter mättes i urin.
För de tidigare naturläkemedlen som nu klassats om som VBL, växtbaserade läkemedel gäller egentligen samma regler som för vanliga receptfria läkemedel som får säljas i detaljvaruhandeln.
Det innebär att medlen nu ska slåss om utrymmet med de andra OTC-varorna. Med alla förpackningsstorlekar och beredningsformer rör det sig om över 1700 olika varor, som ska konkurrera om det begränsade exponeringsutrymme, ofta bakom kassan, där varorna enligt reglerna kan hållas under uppsikt.
De här reglerna har ännu inte börjat gälla för de omklassade naturläkemedlen. Fram till april 2012 gäller så kallade övergångsbestämmelser. De växtbaserade läkemedlen får fram till dess säljas enligt de tidigare reglerna för naturläkemedel, det vill säga fritt och utan åldersgräns.
För de receptfria läkemedel som tidigare enbart fick säljas på apotek innebär de nya reglerna en liberalisering.
? Men för de omklassade naturläkemedlen som tidigare fick säljas utan några egentliga begränsningar är det fråga om motsatsen, säger Ingrid Atteryd, vd på Svensk Egenvård.
? De regler som finns kring försäljningen av OTC-preparat beror ju på säkerhetsaspekter. Men för våra produkter som tidigare fått säljas helt fritt utan några problem, finns inga sådana skäl att begränsa exponeringen eller 18 års gräns.
Svensk Egenvård arbetar nu för att de växtbaserade läkemedlen fortsatt ska få säljas utan de begränsningar som gäller för andra receptfria läkemedel.
Det är den norska Nasjonalforeningen for folkehelsen som i samarbete med några apotekskedjor uppmanat norrmännen att kolla sin kolesterolnivå. Under kampanjen har den vuxna befolkningen kunnat göra testet gratis på bland annat Boots.
Nasjonalforeningen menar att kampanjen är ett sätt att rädda liv, medan läkarföreningen menar att det är ett sätt att tjäna pengar på människors rädsla.
? Det är ett perverterat sätt av förebyggande hälsoarbete, säger Gisle Roksund ordförande i allmänläkarnas förening till norska Aftenposten.
En sådan här kampanj skapar enbart onödig oro och befrämjar inte folkhälsan, menar läkarföreningen.
Nasjonalforeningen anser däremot att det finns stora hälsovinster med att människor känner till sina kolesterolvärden. Carina Alm från föreningen tycker det är förvånande att läkare som ska värna människors hälsa är så negativa till projektet.
Zostavax är ett vaccin som kan användas för att förebygga bältros och den långvariga nervsmärtan som kan uppstå efter att blåsorna läkt. Det är främst en sjukdom som drabbar äldre, den årliga incidensen är 10 fall per 1000 individer över 80 år.
TLV menar att vaccinet är kostnadseffektivt, även om man i dagsläget inte vet hur länge vaccinationseffekten kvarstår. Företaget Sanofi Pasteur MSD ska redovisa resultatet från en långtidsuppföljning senast till sommaren.
Landstingens läkemedelsförmånsgrupp är positiv till beslutet att säga ja till subvention. Men förmånsgruppen anser att vaccinet lämpar sig bäst som en del i det allmänna vaccinationsprogrammet, liknande det som idag görs mot säsonginfluensa. Gruppen anser därför att vaccinet bara bör ingå i högkostnadsskyddet till dess att man beslutat om det ska det eller inte. Om bedömningen blir att det inte är motiverat att låta vaccinet ingå i den allmänna vaccinationen då bör preparatet inte heller längre ingå i läkemedelsförmånerna, anser förmånsgruppen.
Örtpreparatet som Läkemedelsverket analyserat säljs via internet under namnet Potential Gold (MP Gold). Det uppges i marknadsföringen innehålla kinesiska örter som stimulerar mannens lust och inte vara ett läkemedel.
Men vid analysen som Läkemedelsverket gjort visade sig tabletterna innehålla 208 mg sildenafil som ingår i Viagra och 28 mg tadalafil som är den godkända substansen i Cialis. Den rekommenderade maximala dagliga dosen för Viagra är 100 mg och för Cialis 20 mg.
De uppmätta mängderna överstiger alltså betydligt de rekommenderade doserna och Läkemedelsverket varnar nu för att den här produkten kan innebära stora risker för personer med hjärt- och kärlsjukdom.
Om hivsmittade individer får behandling med antivirala läkemedel kort efter at de infekterats är risken att de ska smitta andra via sexuellt umgänge betydligt lägre än om de inte fått behandling. Det är slutsatserna i en studie av 1763 par från nio länder som amerikanska forskare har gjort.
Studiedeltagarna kom från Botswana, Brasilien, Indien, Kenya, Malawi, Sydafrika, Thailand, Zimbabwe och USA. De allra flesta av paren, 97 procent, var heterosexuella. Paren slumpades till en av två studiegrupper. I den ena fick den hivinfekterade partnern genast behandling med en kombination av tre antivirala läkemedel. I den andra inleddes behandling när nivåerna av CD4 var under 250 eller per kubikcentimeter, eller när de insjuknad i till exempel lunginflammation.
Forskarna undersökte sedan de infekterades partner och konstaterade 28 fall där viruset kunde härledas till partnern. Av dessa hörde 27 till gruppen som väntat med antiviralbehandling och bara ett bland de som fick snabb behandling. Fynden var så övertygande att studien avbröts i förtid, den skulle egentligen ha pågått till 2015.
Studien finansierades av amerikanske National institute of health.
